Följande uppsats tar sin utgångspunkt ur den rådande situationen i Adenviken som präglas av illegal piratverksamhet. Adenviken med dess särskilda karaktäristik granskas i syfte att undersöka om det av militärteoretiker formulerade begreppet ?Fourth Generation Warfare? i någon mån är applicerbart på situationen. I syfte att svara upp mot uppsatsens frågeställning avhandlas begreppet 4 GW och dess historik, innebörd samt utveckling. Den empiriska delen av uppsatsen behandlar Adenviken och fokuserar på situationen i landet Somalia med dess pirater och deras illegala verksamhet.

EU-NAVFOR är den första insatsen som den Europeiska Unionen skapat och den första okonventionella konflikten till havs som ska bekämpas med konventionella medel. Forskningsläget angående hur dessa konventionella styrkor ska agera mot denna typ av motståndare är väldigt begränsad.Syftet med denna uppsats är således att undersöka om Wayne P. Hughes konventionella krigföringsteorier är användbara i en nutida konflikt samt att se om det finns några likheter eller skillnader mellan dessa teorier och den taktik ME02 använde sig av under insatsen utanför Somalia.Denna uppsats baseras på en kvalitativ metod där Wayne P. Hughes teorier om ?The Great Constants? studeras och beskrivs för att sedan nyttjas som analysverktyg i en teoriprövande fallstudie på ME02.

Sjöröveri anses vanligen ha uppstått i samband med att något av värde för första gången lämnande land. Sedan dess har pirater funnits på många av världens hav och utgjort ett hot mot sjöfarten. Förekomsten av pirater har gått upp och ner under tidens gång. När sjöröveri återigen började ta fäste under 1900-talet beslutade Nationernas förbund om att kodifiera sedvanerätten på området. Detta arbete fortsattes av FN och på 1980-talet färdigställdes FN:s havsrättskonvention som innehåller ett antal relevanta artiklar.

Denna uppsats är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens  studier på yrkesofficersprogrammet 2009 -2012 till nautisk officer. I studien beskrivs risker och metoder i samband med att ammunition omhändertas. Syftet är att belysa en problematik som ammunitionsröjare skulle kunna möta idag då de metoder som finns idag främst är avsedda för röjning på land.  De senaste åren visar en ökad frekvens av attacker utanför Somalias kust. I samband med den här typen av attacker finns chansen att behov av nya metoder också uppstår.

Pirater är ett ämne som berör många med anknytning till sjöfarten. Det har tagits upp en del i media under de senaste åren då det har skickats ner militära fartyg till Adenviken för att bekämpa pirater.Syftet med undersökningen är att få fram vad Svenska rederier vidtar för åtgärder för att motverka piratattacker. Följer rederierna de gällande riktlinjer som finns? För att få svar på frågeställningen har vi använt oss av en kvalitativ metod. Den information som är till grund för resultatet har samlats in från fyra olika personer som ansvarat för säkerheten på respektive rederis fartyg.

Under senare år har svenska marina enheter deltagit i expeditionära insatser vilket ställer större krav på en fungerande logistik. Uppsatsen handlar om huruvida de amerikanska principerna för logistik är applicerbara på svensk marin logistik.Syftet med uppsatsen är att analysera marin logistik vid en svensk expeditionär fartygsinsats, samt att studera om logistiken under de marina insatserna i Libanon och Adenviken överensstämde med teorin om marin logistik.En deduktiv metod har används i uppsatsen där de sju amerikanska principerna har fungerat som teori och analysverktyg avseende logistiken vid svenska korvettinsatser. Fallstudierna baseras på rapporter och artiklar vilka behandlar två olika korvettinsatser. Den första insatsen är det svenska deltagandet i UNIFIL och den andra är EUNAVFOR:s Operation Atalanta.Resultatet visar att nästan samtliga principer går att identifiera i båda insatserna. Det fanns också många likheter mellan insatsernas logistikorganisation.

De senaste åren har Försvarsmakten genomgått en stor förändring från invasionsförsvar till ett flexibelt insatsförsvar. I takt med denna förändring har även karaktären på de uppgifter som insatsförsvaret ställs inför ändrats. Ett exempel på detta är insatsen i Adenviken där hotet är i form av små snabba fartyg med mål och medel som sträcker sig utanför en reguljär styrkas. En av Sjökrigets grundregler är förmågan till taktikanpassning. Detta innebär att man drar erfarenheter från de attacker eller anfall som genomförs, tar lärdom av dessa och utefter denna lärdom tänker nytt för att nå framgång i nästa drabbning.

Några av de stora sjöteoretiker som vi utbildas på idag var verksamma i en tid innan insatsförsvaret, men deras teorier anses fortfarande vara användbara idag. Idag genomför svenska flottan andra typer av insatser än på slutet av 1800-talet, då teoretikerna Mahan och Corbett var verksamma. Kriget ser inte likadant ut idag och både tekniken och taktiken har utvecklats. Är de teorier vi utbildas på, tillämpbara idag? Syftet med denna uppsats är att undersöka teorier om skydd av handelsfartyg och jämföra hur detta skydd genomförs i nutid med fokus på insatsen i Adenviken.

During 2009-2010 Sweden participated in an international military operation whose intention, according to the Swedish news media, was to fight Somali pirates. The purpose of this thesis is to study various decisions and documents behind the Swedish efforts, both military and foreign aid, regarding the matter of Somali pirates during the years 2009-2010 and analyze the results using an interpretation of the security-development-nexus-theory. The method used is text analysis based on the hermeneutic idea of understanding and interpretation.The thesis studies the international resolutions and national decisions that lead to the military operations in the Gulf of Aden and also the international strategies and national approaches regarding Sweden's assistance in the development of Somalia. The theoretical section contains an interpretation of the vast security-development-nexus-theory. The concepts of security and development are first presented separately and then collectively in terms of military security, societal security, economic security, regime security and human security.