Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syftet med uppsatsen har varit att se hur och om skolan verkar för att stärka elevers identitetsskapande i musikämnet. Den enda frågeställningen har varit; ?hur påverkar relationen mellan musik och högstadieelevers identitetsskapande synen på musikundervisning??. Intervjuer i grupp med åtta elever i varje genomfördes. Dessa elever studerade i grundskolans nionde år, i en kommunal skola i en ytterförort.

År 2004 anmäldes ca 1 250 000 brott i Sverige. Hur man reagerar då man utsätts för ett brott är individuellt och beroende på brottets art och offrets aktuella livssituation mm. Flera faktorer spelar in, men det är uppenbart att den som drabbas av ett brott påverkas av detta, fysisk, känslomässigt och/eller ekonomiskt. Vi har med hjälp av handlingsplaner, verksamhetsplaner, intervjuer och annan litteratur, studerat brottsofferarbetet inom polisen med fokus på våra kommande arbetsgivare, Södermanlands län respektive Stockholms län. Syftet med arbetet är att uppmärksamma betydelsen av att polisen fullgör sitt ansvar gentemot brottsoffer, ett ansvar som till stor del handlar om informationsskyldighet.

Bakgrund: Att som barn vistas på sjukhus kan allt som oftast upplevas som en helt ny okänd värld som inte sällan känns skrämmande och skapar rädsla hos barnet. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva strategier som kan lindra rädsla hos barn vid kontakt med sjukvården. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 11 vetenskapliga artiklar vilka är granskade och godkända av en etisk kommitté. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån en checklista av Foreberg & Wengström. Resultat: Det framkom flertalet strategier som lindrar barns rädsla. Att som barn få adekvat information som förbereder dem på vad som komma skall, och låta dem vara delaktiga i beslut som rör deras vård lindrar rädslan. Familjens närvaro på sjukhuset och vid olika undersökningar lugnar barnen och minskar rädslan. Barnens rädsla har även visats minska med hjälp av strategier som distraktioner och lek vid påfrestande undersökningar och behandlingar. Slutsats: Barn erfar olika sorters rädslor i mötet med sjukvården.

Att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient är en förutsättning för att patienten ska kunna delta och vara motiverad till att förbättra sin psykiska hälsa. Patienter med borderline personlighetsstörning (BPD) och självskadebeteende är patientgrupper som omnämns med en negativ attityd inom psykiatrisk omvårdnad. Vårt syfte med studien är sjuksköterskors beskrivning av faktorer som kan påverka vårdrelationen med patienter med BPD och självskadebeteende. Metoden är systematik litteraturstudie där sökning av vetenskapliga studier har gjort i databaserna OneSearch beta, Medline , Cinahl och PSYC-info. Studierna granskades utifrån modifierade kvalitetbedömningsprotokoll.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Då Sverige är ett mångkulturellt land med en expanderande population ställs vi inför många möten i vården med patienter av annan kulturell bakgrund. Syftet med studien var att beskriva vilka faktorer som kan påverka sjuksköterskans möte med patienter av annan etnisk bakgrund än den svenska. Studien genomfördes som en litteraturstudie där 14 vetenskapliga artiklar analyserades. Resultatet visar olika faktorer som påverkar mötet, vilka kan vara kommunikation, utbildning, attityder, miljö, etnicitet och religion, där kommunikationen som är både verbal och icke-verbal, kan ses som den viktigaste aspekten för ett bra patientmöte. Personalen behöver insikt i hur människor av annan etnicitet kan uttrycka sig för att kunna uppfatta deras behov.

Forskning visar mestadels negativa upplevelser hos sjuksköterskor i vårdandet av psykisk ohälsa inom den somatiska vården. Upplevelsen av otillräcklig kunskap ligger till grund för det obehag och den rädsla som sjuksköterskor har. Det framkommer att sjuksköterskor vill ha en ökad kunskap men att stödet för att införskaffa denna kunskap från sjukhusledningen är bristfällig. Undervisning om psykisk ohälsa erbjuds inte på många kliniker. Samarbete mellan somatiska sjuksköterskor och specialistpsykiatrin har upplevts positivt, sjuksköterskorna upplever en större kontroll och vågar att ta itu med situationer när de är medvetna om att specialistpsykiatrin finns att få hjälp ifrån.

Resultat: Vi framhåller att den teoretiska spänningen mellan reaktionssnabbhet och synergi som uppstår när decentraliserade organisationer fokuserar på kärnkompetensbaserad strategi till viss del kan hanteras av ledningen genom ett adekvat agerande. För att skapa synergier krävs centralisering. Då strategisk beslutsrätt är en nyckelfaktor för reaktionssnabbhet kan och bör den inte fråntas SBU:s. Vår slutsats är att om en decentraliserad organisation centraliserar den operativa beslutsrätten istället för den strategiska, bör den kunna öka både reaktionssnabbheten och synergierna i företaget som helhet. Centralisering av företagets operativa delar minimerar den initialt negativa effekten på reaktionssnabbhet som centraliseringen medför.

Denna studie är utformad som en utvärdering och skiljer sig något från en ordinär uppsats. En väsentlig del i skillnaden är att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvärdering mer inriktar sig på för vilket syfte utvärderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvärdering kring ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassan och Malmö stad där syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmått att nå upp till sina mål och om projektet tillfört något ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handläggare från Försäkringskassan, handläggare från Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrån olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekräfta resultat sedda från olika perspektiv.

Syfte: Syftet med föreliggande studie har varit att beskriva kvinnors upplevelse av att drabbas av en postpartum depression(PPD).Metod: Examensarbetet som föreligger gjordes som en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien baserar sig på resultatet av 12 vetenskapliga artiklar. De 12 valda artiklarna hämtades från PubMed och CINAHL.Huvudresultat: Det som visade sig vara utmärkande för en PPD var att kvinnorna kände sig kluvna inför moderskapet. De hamnade i en gråzon mellan vad de hade förväntat sig och hur verkligheten såg ut. Det visade sig att många kvinnor känner allt annat än lycka som nybliven förälder.

Smärta är en unik upplevelse som enbart den drabbade kan bedöma. I sjuksköterskans arbetsuppgifter på en akutmottagning ingår att se till varje patients unika behov. För att inte ett vårdlidande skall skapas för patienter med smärta är det viktigt att en korrekt behandling för smärtan ges. För att detta skall kunna ske krävs att sjuksköterskan på akutmottagningen, dels har god kunskap om smärtlindring dels vet hur smärta kan utvärderas på ett adekvat sätt. Syftet är att beskriva resultat från kvantitativa studier som undersökt överensstämmelse mellan patientens subjektiva smärtskattning av akut smärta och vårdpersonalens skattning av densamma.

Kosten har stor betydelse för att barn ska kunna utvecklas normalt och uppnå en god hälsa. Kostvanor grundläggs tidigt och därför har kostinformationen under barnets första levnadsår en stor betydelse. Genom att BVC uppmärksammar föräldrars erfarenheter utav kostinformation i tidig ålder och anpassar informationen efter deras behov kan hälsoproblem relaterade till kost förebyggas. Syftet med denna pilotstudie var att beskriva föräldrars erfarenheter av BVC-sjuksköterskans kostinformation under barnets första levnadsår. Pilotstudien har en kvalitativ induktiv design med semistrukturerade intervjuer.