In part this paper is a contribution to the ongoing Swedish discussion about our public structures. The discussion has picked up speed in the last years thanks to a government backed committee trying to come up with a suggestion to make our public sector more efficient. A big part of the debate is about the independence and work of our municipalities, what they should do, what they shouldn?t do and when the state should step in and take over. I make a theoretical investigation into one of these issues, the one about job creation.

Uppsatsens syfte är att försöka utreda en eventuell relation mellan mål- och uppköpsföretagets q-värden och aktieägarnas avkastning i samband med ett företagsförvärv, samt vilken relation som skapar störst aktieägaravkastning. Teorin kring Tobins q samt teorier kring aktieägarnas avkastning i samband med företagsförvärv och faktorer som påverkar denna ut-gör grund för uppsatsen. Henri Servaes artikel om företagsförvärv och Tobins q på den amerikanska marknaden fungerar som refe-rensstudie. En kvantitativ undersökningsmetod med hypotesprövning används i arbetet. Relationen mellan mål- och uppköpsföretagens q-värden och aktieägarnas avkastning analyseras med multipel regression.

Varför vi valt att rikta in oss på Grön IT är för att det är ett relativt okänt begrepp som berör ett väldigt aktuellt ämne, klimatfrågan. Begreppets otydlighet klargjordes tidigt i arbetet då det var märkbart hur stor ämnets kunskapsskillnad var mellan de två myndigheter vi valt att undersöka. Resultaten i studien är baserat på intervjuer med miljöansvariga hos de myndigheter vi undersökt. Syftet med intervjuerna var att få insikt i hur långt myndigheterna kommit i sitt arbete med Grön IT, exempelvis med personalutbildningar och införande av olika policies. Vi valde att undersöka och jämföra Stockholms universitet med Uppsala universitet och i slutsatsen kan vi fastställa att deras fas inom Grön IT skiljer sig avsevärt i både kunskap och arbete och att den myndighet som kommit längre i sitt arbete mot en grönare IT sparar både pengar och energi i motsats till den myndighet som inte kommit lika långt.

This paper deals with Will Kymlicka's and Charles Taylor's theories of multiculturalism, and the criticism of these theories by Jürgen Habermas and Seyla Benhabib. It also gives a brief background to the Swedish integration and minority policies and places them in relations to the academic discussion. Taylor advocates cultural survival to be a legitimate policy objective and Kymlicka argues that rights should be diversified in order to adapt to different needs of cultural minorities. The thesis aims to confront the theories with interviews of four persons who voluntarily or by profession work for the interest of minorities. The theories have been operationalized as questions and structured in four themes with the purpose of analyzing the interviews.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 års Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förändringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehållsanalys av Kulturutredningens betänkande. New Public Management (NPM) är en uppsättning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har påverkat verksamheter inom bland annat vård, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebär ökat fokus på uppföljning och utvärdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sätter upp mål, operationaliserar dem till mätbara prestationer som kopplas till finansiering.

This paper provides a study about human trafficking with sexual motives performed in European states and the measures taken from national, international and Non-Governmental organizations with the purpose to oppose human trafficking. According to the UN human trafficking has increased and shows tendencies to continue escalating, regardless of the measures taken by various organisations. In this study, four countries with associations to human trafficking have been chosen and organisations related to these countries are studied. The purpose is to inquire into how these organisations work against human trafficking and which objectives and guidelines these organisations strive for together with their values. The aim is to find out which result the organizations efforts gets and if, according to my hypothesis, the efforts oppose themselves.

Uppsatsen är en analys av två indikatorer som används inom teknisk analys för att avgöra om den svaga typen av marknadseffektivitet höll under den givna perioden. Den svaga typen av marknadseffektivitet säger att överavkastning inte kan genereras med hjälp av historisk kursinformation, vilket är vad teknisk analys gör. Vidare förs en diskussion om behavioral finance och huruvida det i behavioral finance finns stöd för de resonemang som teknisk analys bygger på. Resultaten visar att den svaga typen av marknadseffektivitet i stor utsträckning höll och att när avkastningen blev högre än en buy-and-hold strategi var detta kompensation för en högre risknivå. Vid en närmare granskning av resultaten framträdde en mycket hög avkastning vid ett visst variansintervall som inte är förenligt med den svaga typen av marknadseffektivitet.

Förtroende är en förutsättning i olika former av samspel mellan aktörer. Inom hälso- och sjukvården kan ett förändrat förtroende påverka hur individen söker vård och därmed leda till effekter på individens hälsotillstånd. Uppsatsens syfte är att undersöka förtroendet för hälso- och sjukvården i Region Skåne. Det görs genom en ekonometrisk analys av data från Vårdbarometern, en omfattande undersökning över befolkningens uppfattning av hälso- och sjukvården. Förtroendet för tre olika vårdproducenter; husläkare/distriktsläkare, akutmottagning och privat specialistläkare/läkarhus undersöks utifrån socioekonomiska och demografiska bakgrundsfaktorer.

The purpose of this master?s thesis is to describe and analyse the origin and development of the municipal library of Västervik. There have been four previous libraries and our examination starts in 1859 with the foundation of a parish library. The other forerunners were a working-class movement library and two libraries in the International Orders of Good Templars. Before the merger of the libraries there were discussions in the municipal council, among the working-class movement and in the IOGT.

The aim of this essay is to investigate the implementation of The Social Orientation inSweden. The Social Orientation is a part of the new, one year old, establishment law and isaimed at all newly arrived refugees and immigrants. The aim of the law is to help establish allnew arrivals into the Swedish society by providing knowledge about life in Sweden. Theeducational program is at least sixty hours long and covers: the public authorities in Sweden,laws and regulations, work and education, healthcare, children and family issues in a person?smother tongue.In order to achieve my aim I have chosen two questions: How has the law been implementedin Swedens three counties: Stockholm, Sörmland and Uppsala? What conditions are there fora successful implementation?In order to answer these questions I have used the traditional, ?street-level bureaucrats? andnetwork perspectives and issues for my study of implementation.

Uppsatsen behandlar lågprisbutikers etablering på den svenska dagligvarumarknaden. Fokus ligger på dessa butikers inträdes- och lokaliseringsstrategier. Eftersom etablering är knutet till en mängd olika faktorer och för att få en tydlig bild av den rådande situationen på den svenska dagligvarumarknaden, liksom i vilken riktning marknaden är på väg har även en marknadsanalys gjorts. Den svenska dagligvarumarknaden har länge karaktäriserats av internationellt sett höga priser och ett fåtal stora aktörer. Situationen håller dock på att förändras i och med lågprisbutikernas inträde.

Denna uppsats analyserar dynamiken i orderflödet i limitorderboken på Stockholmsbörsen utifrån unika data som gjorts tillgängliga tack vare ett samarbete mellan SIX AB och Lunds Universitet. Studien finner att så väl orderläggning som handel på Stockholmsbörsen uppvisar ett kraftigt autokorrelerat mönster vilket ligger i linje med vad tidigare studier funnit på andra börser. Resultat från tidigare teoretiska analyser finner att bid-ask spreaden snabbt återvänder till sitt jämviktsläge efter temporära fluktuationer d v s mean reversion. Detta resultat bekräftas empiriskt i denna studie. Vidare analyseras även utbudet och efterfrågan av likviditet samt dess relation till orderbokens tillstånd.

Informationssäkerhet uppnås med hjälp av skyddsåtgärder. Det finns tre typer, administrativa, logiska och byggnadstekniska skyddsåtgärder. Administrativa skyddsåtgärder är skyddsåtgärder av administrativ typ, det vill säga regler och rutiner för vilka arbetsmoment som måste utföras och hur. Dessa regler och rutiner återfinns främst i en organisations informationssäkerhetspolicys och riktlinjer. Administrativa skyddsåtgärder kan fungera som ett komplement till logiska skyddsåtgärder men även som fristående skyddsåtgärder.

Miljödebatten har de senaste 30 åren intensifierats. Det är viktigt att samhällets alla aktörer bidrar i miljöarbetet och då framförallt kommuner som på lokal nivå sätter upp mål för hur miljön kan förbättras. Mål som offentliggörs genom en miljöpolicy som även innefattar ett pedagogiskt spridningssyfte. Arbetet med miljöpolicyn i Lunds Kommun härstammar från Agenda 21 och dess tankar om ekologiskt hållbar utveckling, tankar som genom ett omfattande förankringsarbete ska genomsyra samhällets alla skikt och i grunden förändra människors miljömässiga tänkande och beteende. Miljömålen är formulerade i det lokala handlingsprogrammet LundaEko som för perioden 2006-2012 även lägger upp strategier och kommunal ansvarsfördelning.Uppsatsen reder därmed ut hur miljöpolicyprocessens fundamentala komponenter - hur den karaktäriseras, skapas, sprids och uppfattas - fungerar och synkroniserar i en svensk framgångsrik miljökommun, Lund.Nyckelord: Miljöpolicy, Hållbar utveckling, Agenda 21, LundaEko, Instrumentell organisationsteori, Lunds Kommun.

Det idag väldigt populära riskmåttet Value-at-Risk (VaR) kan beräknas på många olika sätt. En metod som använder sig av extremvärdesteori (EVT) för att estimera VaR utvecklades under 1990-talet som ett alternativ till de traditionella VaR metoderna. EVT fokuserar på fördelningens svans, eftersom det är här de extrema observationerna uppträder. I denna studie undersöker vi hur framgångsrik extremvärdesmetoden är när det kommer till att estimera VaR för råvaror, en typ av tillgång som karakteriseras av att vara extremt volatil och därmed speciellt svår att riskbedöma. Våra resultat pekar på att extremvärdesteorin erbjuder ett intressant alternativ när man önskar att estimera VaR för volatila råvaror.