Uppsatsen är ett försök till att belysa programledarens roll i två svenska talkshows, Skavlan och Efter tio. Det specifika för en talkshow är att den är ett iscensatt samtal som ska vara informerande men framförallt underhållande. Syftet med uppsatsen är att ur ett retoriskt perspektiv undersöka vad man som programvärd för en talkshow använder sig av för sätt att kommunicera på samt att se hur programledarna ifråga agerar under själva samtalet.   Jag har analyserat dessa två talkshows genom samtalsanalys och gästerna genom att använda mig av teorier kring Actio och intervjuteknik för att uppmärksamma de tillvägagångssätt programledarna använder sig av för att kommunicera med publiken. Jag har också undersökt programledarnas roller utifrån Erving Goffmans teori kring roller. Undersökningsmaterialet består av ungefär 30 minuters speltid från vardera talkshow, det vill säga ungefär ett halvt avsnitt av varje program.