Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur).

Sycamore maple (Acer pseudoplatanus L.) is a common broadleaved species throughout Europe, however often of minor interest to the forest sector. There is currently a lack of research on sycamore maple, and some of its characteristics have throughout history contributed to a negative reputation in both literature and the forest society. Since broadleaved species in general are of great importance to the forest sector in Europe and presumably of enhanced significance in the future, deepened research is needed and particularly Swedish. With a desire to hopefully increase the interest for sycamore maple, was the objective of the study to examine the current status of the sycamore stands in southern Sweden. The study was carried out both as a survey with inventory field work and as a literature study. Parts of the latter mentioned is also presented in the introduction. The study shows that the majority of the sycamore stands in Sweden are growing well, producing fairly high qualities and volumes.

Syftet med arbetet har varit att undersöka de 26 träden som är planterade på Spårvägsgatans norra sida i Malmö. Detta för att ta reda på varför vissa träd har etablerats sämre än andra. Arbetet är genomfört genom litteraturstudie på träd i urbanmiljö allmänt och inventering av den i examensarbetet gällande platsen.Träd i stadsmiljö är viktiga för vårt välmående. De bidrar till grönska och förbättrar den förorenade luften som kommer från bilar och fabriker. I dagens moderna samhälle utsetts träd i stadsmiljö för många olika typer av stress.

Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur).

Old hollow trees of oak contain a large amount of wood mould. Unfortunately, these trees have in the last century been greatly reduced in numbers. It has resulted in that species that depend on these habitats, saproxylic species, have become at risk to decrease in numbers or die out regionally. Previous studies have shown that the volume of wood mould is an important factor for occurrence and population size of saproxylic organisms. The aim of the present study was to examine how the volume of wood mould varies among ash (Fraxinus excelsior), lime (Tilia sp.), maple (Acer platanoides), aspen (Populus tremula) and oak (Quercus robur).

Detta arbete består av två delar. En litteraturstudie med stort fokus på jorden och en praktisk undersökning av trädraden vid Västergatan i Eslöv där vegetationen består av Acer platanoides och Stephanandra incisa 'Crispa'. Litteraturstudien omfattar: ? egenskaper man kan förvänta sig i en urban jord ? markpackningens betydelse för jordens vattenhållande förmåga samt för växterna ? vikten av lufttillgång för växternas rötter ? hur markporförekomsten påverkar dräneringsförhållandena i jorden ? kort om pH och näringsämnen ? hur vägsaltning påverkar marken och växterna ? vikten av etableringsskötsel, åtgärder vid slitage/sabotage ? kort om ohyra och rotskador vid anläggningsarbete Fallstudien omfattar: ? undersökning av träden genom ? omkretsmätning av samtliga träd på den aktuella sträckan ? årsringsmätning med hjälp av borrkärnsprover hos fem slumpmässigt valda träd ? okulär analys ? undersökning av marken genom ? enkla jordanalyser med hjälp av agronomkäpp ? att känna på marken med penetrometerkäpp ? analys av en 94 cm djup provgrop, med dess fyra horisonter ? bedömning av rotförekomst I min undersökning har träden varit svåra att analysera, eftersom de saknat bladmassa och grenverket sitter mycket högt. Jag tog borrkärnsprover ur veden för att bedöma årsringstillväxten, men dessa är för få för att jag ska kunna dra några pålitliga slutsatser ur dem och jag har enbart hittat borrkärnemätning på en lönn i litteraturen. Min slutsats är att marken är kompakterad till kraftigt kompakterad, beroende på djup.

År 2001 upptäcktes askskottsjukan i Sverige för första gången efter att den härjat i Polen och Litauen sedan mitten på 1990-talet. Syftet med det här examensarbetet är att, med utgångspunkt utifrån att asken, Fraxinus, kan vara hotad på grund av askskottsjukan, hitta ersättande träd för utemiljöer, med fokus på biologiska, funktionella och estetiska aspekter. Askskottsjukan tros orsakas av den nybeskrivna svamparten Chalara fraxinea. Svampens biologi är fortfarande okänd, vilket gör att man inte med säkerhet vet om den ensam orsakar askskottsjukan. Symptomen som sjukdomen ger är döda skott, vissnande blad och kräftsår på stammen.

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap. Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick också i studien. På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Växtligheten på dagens kyrkogårdar har i regel knappt en 100?200-årig historia. Det var i slutet av 1800-talet som kyrkogården efterhand fick det utseende som vi förknippar med en gammal kyrkogård, med höga kyrkogårdsträd och en kyrkogårdsmur.Det trädsortiment som har använts i trädkransen som inramar kyrkogården eller trädrader längs gångar, har varit begränsat beroende på traditioner och trädens lämplighet. Man valde ofta arter utifrån de lokala förutsättningarna, såsom alm, lind, lönn och björk. Under en längre tid har sjukdomar på en del trädarter brett ut sig och hotar trädbestånden på våra kyrkogårdar.