Sök:

Sökresultat:

591 Uppsatser om Accounting - Sida 34 av 40

Uppfattningar om riktlinjer och bedömningar vid granskning av hållbarhetsredovisning

Intresset för att redovisa hållbarhetsinformation har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Denna redovisning fick till att börja med följa med som en bilaga till den årliga finansiella redovisningen. När det sedan blev allt vanligare med denna sorts redovisning, och redogörelserna dessutom tenderade att öka i omfattning, började man separera det som man idag kallar för hållbarhetsredovisning från den finansiella redovisningen. Trots att det fortfarande är en relativt liten andel företag som upprättar hållbarhetsredovisningar runt om i världen, så har det blivit en vanlig standard bland många stora internationella företag. Granskning av hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt fenomen och det är endast en handfull svenska företag som låter granska sina hållbarhetsredovisningar.

Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRS

AbstraktTitel: Svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt IFRSNivå: C -uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Elin Elmehagen och Tomas FribergHandledare: Jan SvanbergDatum: 2014- majSyfte: Syftet med denna studie är att undersöka svenska revisorers uppfattning av goodwillredovisning enligt internationella redovisningsstandarder, IFRS. Mer specifikt syftar studien till att undersöka huruvida svenska revisorer anser att det existerar ett manipulativt beteende vid goodwillredovisning enligt IFRS och vilka bakgrundsfaktorer som kan förklara revisorernas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av en elektronisk enkätundersökning. Enkäten skickades ut till 732 svenska godkända och auktoriserade revisorer. Vi fick 92 svar vilket ger en svarsfrekvens på 12,57 %. Resultaten redovisas genom att vi presenterar tabeller med förklarande text.Resultat & Slutsats: Utifrån studien har det framgått att det finns två linjer av tankegångar angående goodwillredovisning enligt IFRS bland svenska revisorer.

Business Intelligence påverkan på controllerrollen

Bakgrund och problemdiskussion:Sedan Relevance Lost-debatten på 1980-talet har ekonomistyrningen utvecklats. Detta har även fått en påverkan på controllerns roll inom organisationen. Parallellt med detta har informationsteknologin utvecklats mycket snabbt. Flera studier har undersökt hur ERP-system, som blev vanliga på 1990-talet, har påverkat controllerrollen. Efter ERP-systemens intåg har business intelligence blivit allt högre prioriterat.

Outsourcing : En studie om relationen mellan redovisningskonsulter och företag vid outsourcing av ekonomifunktioner

Bakgrund: Outsourcing har funnits sedan 1960-talet, men var då vanligast inom IT-sektorn. Numera är outsourcing betydligt mer förekommande efter ett större genomslag under 1990-talet. Då kom en slogan att bli vanlig lydande ?satsa på din kärnkompetens?. Outsourcing handlar om att lämna ut en del av ett företag till en extern aktör för att denne ska sköta den delen.

Meningsskapande verk : En studie av redovisning, kommunikation och kultur

Studien har utförts i två organisationer, järnverket Uddeholm Tooling AB samt Statens Räddningsverk. På Uddeholm Tooling AB har undersökningen koncentrerats till avdelningen Terminalen och på Statens Räddningsverk har två enheter studerats, ekonomienheten i Karlstad samt Revinge skola. På såväl Terminalen som Statens Räddningsverk finns problem gällande kommunikationen mellan olika aktörer. Studien har genomförts med en kvalitativ metod bestående av observationer och intervjuer. Syftet med studien är att undersöka och skapa förståelse för kommunikationens betydelse vid förmedling av ekonomisk information.Under studiens gång har meningsskapande blivit det övergripande ämnesområdet.

Vem granskar vem?

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande.

Att mäta HR - Ett oviktigt behov? : En studie om att mäta Talent Managements ekonomiska effekter.

SammanfattningExamensarbete, Human Resource Management, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet.Organisation, VT2012. Bakgrund: Intresset för Talent Management har växt allt starkare bland svenska företag men det finns lite forskning som stödjer dess lönsamhet. HR och personalavdelningar har länge försökt att mäta ekonomiska effekter av de aktiviteter som är kopplade till företagens mänskliga resurser. Dessa mätningar förväntas ge HR-avdelningar ett större inflytande i företagen och skulle kunna ge Talent Management teoretisk legitimitet.Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga i vilken utsträckning svenska företag följer upp de ekonomiska effekterna av Talent Management, hur och varför det görs eller inte görs. Syftet är även att, om de ekonomiska effekterna följs upp, undersöka om företagen kopplar dessa effekter till lönsamhet.Metod: För att besvara studiens syfte har ett abduktivt angreppssätt med en kvantitativ enkätundersökning valts som grund för uppsatsen. Enkäten skickades ut till Sveriges hundra största företag och har följts upp av kvalitativa intervjuer för att skapa en djupare förståelse för enkätresultaten.Resultat och slutsatser: Majoriteten av Sveriges hundra största företag mäter inte effekterna av Talent Management, vilket överensstämmer med tidigare studier inom området.

Kosmetikaföretagens jakt efter männen : en fallstudie av The Body Shop och Make Up Store

SummaryThe purpose of this thesis is to examine what effect the IFRS 2 has on earnings, equity, financial strength and return on equity for listed Swedish companies with active stock option plans. The purpose is further to investigate the companies? attitudes towards IFRS 2 and to find out if companies tend to deviate from stock option plans due to the changed Accounting rules. We also want to examine the view of IFRS 2 from an auditor?s perspective.We have used a deductive approach and a mix of quantitative and qualitative research methods with a view to get a completely clear picture within the field of study.

Arbetslöshetens bestämningsfaktorer i ekonomisk-historisk belysning - En analys av lönebildning, totalfaktorproduktivitet och löneutrymme under perioden 1911-1960.

This paper analyzes the Swedish labor market during the interwar and early postwar period within the framework of modern labor market theory. The development of unemployment during this period - according to the commonly cited source of labor union reports - represents a conundrum for research. The unemployment rate rose after the initial diverse shock of 1921 and stayed at a permanently higher level for the rest of the interwar period. This development was reversed after World War Two when the unemployment rate decreased and stayed permanently low for the rest of the postwar period until the oil price chock of the 1970s.In a first step the available sources of unemployment statistics is investigated and compared. The general conclusion is that the labor union reports overestimate the level of economy wide unemployment while being a reasonably good indicator of movements in the rate.

Enklare redovisning : Granskning av Statens Offentliga Utredning 2008:67

Regeringen gav år 2007 en grupp i uppdrag att leda förenklingen gällande enklare redovisning som en del av det stora förenklingsarbetet i Sverige. Förenklingsarbetet går ut på att sänka de administrativa lagreglerade kostnaderna för svenska företag med 25 procent till 2010. Under 2008 presenterades en av åtgärderna inom förenklingsarbetet; ?Delbetänkandet om Enklare redovisning ? SOU 2008:67?.Några av de föreslagna förändringarna innebära att normgivande organ och i synnerhet Bokföringsnämnden ges mer ansvar genom utökad normgivning. I och med att förslaget presenterar flera ändringar som kan påverka företag, intressenter och revisorer, var det intressant att undersöka remissinstansernas svar och kommentarer till utredningen.

Finansiella instrument: Värderingskonceptet verkligt värde

Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Den externa redovisningens påverkan på kostnaden för lånat kapital i svenska privata mindre företag : Har den någon betydelse?

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

God vilja eller ovilja? : En utforskande uppsats om redovisningen av goodwill vid företagsförvärv

Sverige och världen har under de senaste åren fått uppleva en fantastisk högkonjunktur. Det har varit lätt att låna pengar och företagen har gjort fina vinster. I spåren av god tillgång på kapital är företagsförvärv alltid aktuella. En relevant fråga för varje köpare är dock hur ett förvärv skall redovisas. Hur företagsförvärv skall redovisas har avseende noterade bolag genomgått genomgripande förändringar de senaste åren.

Påverkar incitament värderingen av goodwill?

Bakgrund och problem: En harmonisering inom redovisningsområdet i Sverige har skett, bland annat på grund av Sveriges inträde i EU. En av förändringarna är sättet koncerner numera redovisar goodwill. Under tidigare reglering skrevs goodwill av under en femårsperiod. I och med införandet av IAS förordningen har goodwill inte längre någon bestämd livslängd och testas istället årligen om nedskrivningsbehov föreligger. Värderingen av goodwill baseras på framtida prognoser, vilka alltid innehåller en viss osäkerhet.

Effect of cow traffic system on cow performance and AMS capacity

Robotic milking in Automatic Milking systems (AMS) is proposed to reduce manual labour and at the same time increase milk yield by increasing milking frequency. In order to increase milking frequency, it is essential to have well-functioning cow traffic. Investing in an AMS is a great capital investment for the farmer, thus it is of major importance to ensure maximal AMS capacity. This study investigated the effect of the traffic systems Feed First? and Free cow traffic with and without waiting area (WA) on cow performance and AMS capacity.

<- Föregående sida 34 Nästa sida ->