Sök:

Sökresultat:

591 Uppsatser om Accounting - Sida 26 av 40

Bioactive peptides in long-time ripened open texture semi-hard cheese

Bovine milk is an excellent source of bioactive peptides. The bioactive peptides are in an inactive state in the protein and are released during enzymatic activity, e.g. during cheese ripening. Specific properties of bioactive peptides from ripened cheese has been reported, e.g. antihypertensive, antioxidative, antimicrobial, immunomodulatory and mineral binding.

Hållbarhetsredovisning i textilindustrin- Vad har KappAhl, Lindex, MQ och H&M för motiv till att redovisa hållbarhet?

Medvetenheten om ett socialt och miljömässigt ansvar har på senare år ökat bland företagen. Det har blivit allt viktigare för företagen att visa omvärlden att man är ett engagerat företag som tar sitt samhällsansvar. Tidigare forskning har visat att det finns kommunikationsproblem mellan företagen och omvärlden när det gäller företagens CSR-arbete. Detta problem kan leda till att företagen inte når ut till sina intressenter och därmed inte kan skapa det förtroende för redovisningen som de önskar. I och med detta kommunikationsproblem kan det uppstå en negativ inställning från samhället gentemot företagens motiv bakom hållbarhetsredovisningen.

Miljöredovisning : De svenska börsföretagens redovisning av miljöinformation

Bakgrund: Under slutet av 1900-talet uppstod ett intresse bland svenska företag att redovisa miljöinformation. I dag finns endast lagstadgade krav på att företag som bedriver tillstånds- eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken skall ange detta samt ett antal andra relaterade uppgifter i årsredovisningens förvaltningsberättelse. Miljöredovisning är annars inte reglerat enligt svensk lag och det finns inte inom området någon enhetlig praxis. Hur redovisar de börsnoterad företagen miljöinformation? Följer de lagens krav? Använder sig företagen av de riktlinjer och standarder som finns, vid utformningen av sin miljöinformation?Syfte: är att undersöka hur svenska börsföretag 2004 har redovisat miljöinformation i sina årsrapporter, samt eventuella separata miljö- eller hållbarhetsredovisningar.Genomförande: Kvantitativ undersökning (dokumentundersökning) av 270 svenska börsföretags årsredovisningarResultat: De lagstadgade kraven som ställs på redovisning av miljöinformation följs illa, 69 procent bryter på något sätt mot kraven.

Vad är problemet? : ? En studie kring intäktsredovisning i IT-konsultföretag

Title: What´s the problem? - A study of revenue recognition in IT-consultant     companiesProblem: How do the chosen IT-consultant companies recognize their revenues? What difficulties do the interviewed companies experience in connection with the revenue recognition?Purpose: The purpose of this empirical study is to study how companies in the IT-consultant industry recognize revenues, and to investigate if the companies perceive any difficulties in connection with the revenue recognition. The aim of the study is to give useful advice and guidelines to companies in the IT-consultant business based on the extracted result. Method: The survey took place in Vasteras and started with a preliminary interview with a certified accountant, who had great knowledge of the subject revenue recognition. Then seven companies from the IT-consultant industry were selected, whereof two took part in semi constructed interviews.  Study of the other five companies? ways to recognize revenue was made through their annual reports.   Conclusion: One of the studied companies recognizes their revenues according to the rules in IAS 18, which is because it is listed on the stock exchange.

Goodwill : en studie om förändringar i redovisningen på grund av nya regelverk från IASB

Inom alla verksamheter och organisationer finns det idag någon form av informationssystem. För att effektivisera, förändra och stödja verksamheten har allt fler företag valt att anskaffa ett standardsystem som hjälpmedel. Tyvärr innebär detta även att ett antal problem kan uppstå. Ett av de mest kritiska problemen som bör försöka undvikas är utebliven användaracceptans. Syftet med detta arbete var att undersöka vilka insatser som bör vidtas i arbetet med att anskaffa ett standardsystem, för att förbättra användaracceptansen.

Revisionsteam : vad påverkar effektiviteten?

Title: Audit teams ? what affects the efficiency?Authors: Petter Johansson and David RubinSupervisor: Andreas JanssonCourse: Dissertation Accounting, 4FE03E, 30 ECTS, Spring 2011.Key Words: Audit team, Efficiency, Team WorkBackground and problem: Theory and literature in the field of audit teams?efficiency are limited. The theory and literature that existed was not conducted inSwedish context. It was identified that no one had examined the factors thatinfluence the efficiency of the Swedish audit team's. Efficiency affects howresource-and cost-effective an auditing firm can be while the audit is performedwith quality and therefore it is of interest to be examined.Purpose: The purpose of this thesis is to explore and explain what may affectSwedish audit teams? efficiency during the work processMethod: The thesis has been based on existing theory and literature to explainwhat affects audit teams? effectiveness.

Gråzonen - Ideella föreningars redovisning mellan det vita och det svarta

Syftet med vår uppsats är att förklara vad det är som driver de allmännyttiga ideella idrottsföreningarna in i gråzonen mellan den korrekta och helt felaktiga redovisningen.Vi valde att göra vår uppsats med hjälp av åtta fallstudier. Vi har utvecklat en egen teori som avser att förklara vilka faktorer som driver allmännyttiga ideella idrottsföreningar in i Gråzonen. Teori har vi utvecklat utifrån Positive Accounting Theory, den institutionella teorin och agentteorin. Från teorin har vi sedan utarbetat sex hypoteser som vi avser att pröva med en empirisk undersökning.Vi gjorde ett icke-sannolikhetsurval för att få med allmännyttiga ideella idrottsföreningar i urvalet som vi ansåg relevanta för undersökningen. Det innefattade att föreningarna skulle skilja sig gentemot varandra i storlek, medlemsstruktur och grundförutsättningar.

Revisorns rekommendationer till mindre företag i valet mellan K2 och K3

Title: The auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3Authors: Christopher Dimovski and Dennis Carlsson Published: Spring 2014 Background: The background of this study is the introduction of the new K-regulations. For small businesses, there is a possibility to choose between the rule-based K2 and the principal-based K3. It becomes mandatory to apply the K-regulations from 2014. We want with this study understand and explain the significance of the auditor and its recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3. Aim: The aim of this study is to describe how the auditor makes recommendations to small businesses in the choice between K2 and K3 and through that create an understanding of what influence the auditor have when it makes recommendations and at the end contribute to the building of models. Formulation of problem: How can we understand and explain the auditor?s recommendations to small businesses in the choice of K2 and K3?Methodology: We have used a qualitative method where we have interview eight auditors.

Att styra de självstyrande : En studie om normativ styrning inom kunskapsföretag

Syfte: Syftet med denna studie är att belysa hur företag kan använda normativ styrning för att styra självgående medarbetare. För att uppnå detta syfte studeras självgående medarbetare inom revisionsbranschen.Metod: Studien är av kvalitativ art med semistrukturerade intervjuer där vi utgår från ett hermeneutiskt tolkningssätt. Intervjuerna utfördes i november 2013 och spelades in så att vi noggrant kunnat analysera aktörernas svar.Resultat och slutsats: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur normativ styrning kan användas och det har påvisats att det finns en del gemensamma mönster när det gäller rekrytering, identitet och kultur. Vi fann tydliga gemensamma värderingar och normer inom varje företag, både uttalade och outtalade. De tydligaste gemensamma värderingar och normer som förekommer är inriktning på företaget, viktiga personliga egenskaper, klädkod, samt hur aktörerna bör agera inom företaget.

Sverige som en del av harmoniseringen : En studie av en tänkbar frikoppling mellan redovisning och beskattning

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring.Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna.Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling.

Pre-spawning habitat selection of subarctic brown trout (Salmo trutta L.) in the river Vindelälven, Sweden

Habitat selection of migratory brown trout at the upper reaches of River Vindelälven, wasstudied in September during the pre-spawning period. The fish migrate from down- orupriver lakes for spawning in the river and data was collected by habitat mapping andradio-telemetry. Habitat selection of fish was analysed with preference curves andstatistical modelling, using the physical variables; depth, stream velocity and streambedsubstrate. Preference curves were derived by comparing fish habitat use with their nearbyavailable environment while the statistical modelling aimed to answer three main questions.1) Do the trout have a specific preference of depth, water velocity and streambed substrate?2) Is there any difference in habitat selection between sexes? 3) Is there a shift in habitatselection over time? The preference curves indicated that trout favored water depths of 1-2m, velocity compositions characterized as glides (c.

IAS 40 - En kvantitativ studie av företags upplysningsskyldighet.

EU-kommissionen har satt upp som mål att få ett unisont redovisningsspråk för alla företag i Europa. Därför har kommissionen antagit de regler och standarder som den London baserade organisationen International Accounting Standards Board arbetat fram.Studien syftar till att undersöka och utvärdera hur ett antal slumpvis utvalda bolag, som i huvudsak agerar i fastighetsbranschen, efterlever IFRS regelverk IAS 40 gällande förvaltningsfastigheter.Vi har i vårt arbete använt oss av en kvantitativ metod. Underlaget för empirin är hämtat från årsredovisningar från 2009 och är insamlade från företagens egna hemsidor som vi har navigerat oss fram till via Nasdaq OMX Nordic. Dessa har vi granskat och resultatet har redovisats i tabellform.Resultaten visar att det fortfarande finns mycket att arbeta med när det gäller efterlevnad av standarderna. Den största skillnaden fanns hos de Danska företagen när det gäller att lämna vissa upplysningar och kan vara värd att följa upp i en framtida studie.

Ekonomistyrning, på liv eller död? : En kvalitativ studie om controllers användning av styrmedel inom sjukvården.

Bakgrund: Sjukvården beskrivs som oerhört komplex och genom bland annat utveckling av ny och dyr teknik, som i sin tur genererar bättre vård, gör det svårt för sjukhus att hålla sin budget. En controller har en fundamental roll i en organisations ekonomistyrning och ska med hjälp av diverse styrmedel styra och kontrollera så att verksamheten drivs mot ekonomiska mål.Syfte: Syftet med uppsatsen var att beskriva och analysera hur en controller inom sjukvården använder ekonomiska styrmedel för att nå ekonomisk måluppfyllelse samt skapa en förståelse för hur en controller hanterar balansgången mellan ekonomisk måluppfyllelse och vårdkvalité.Metod: Uppsatsen är formad med en kvalitativ forskningsdesign. En flerfallstudie har använts som forskningsstrategi där den empiriska datan är insamlad genom ostrukturerade intervjuer med anställda vid två sjukhus i Småland, länssjukhuset i Kalmar och centrallasarettet i Växjö. Det teoretiska avsnittet är byggt med data som insamlats från litteratur och vetenskapliga artiklar som varit tillgängliga via Linnéuniversitetets bibliotekskatalog.Slutsats: De resultat som framkommer av studien påvisar att en controllerns användning av styrmedel tenderar att fokusera på ekonomisk måluppfyllelse. Genom användning i större utsträckning av de styrmedel som är under utveckling finns möjligheter för controllern att även påverka vårdkvalité..

Skandia och dess återuppbyggnad - En fallstudie

Skandia är ett gammalt gediget företag som varit ledande inom sitt område under många år. Under år 2002 drabbades företaget av en skandal som gjorde att det raserades. Efter denna rasering har de lyckats återfå sitt anseende och förtroende genom ett omfattande arbete. Detta var möjligt tack vare att deras grund hölls intakt, det vill säga relationen mellan rådgivarna och kunderna. Syftet med uppsatsen är att utvärdera hur Skandia arbetar med att återfå sitt anseende samt resultatet av detta arbete.

Regelverk för mindre bolag - Vilket föredrar banker?

Den svenska myndigheten Bokföringsnämnden (BFN) har beslutat att ändra inriktningen på sitt normgivningsarbete och har därför börjat utveckla redovisningsstandarder som ska gälla för olika kategorier av företag. Avsikten med detta arbete är att förenkla och förtydliga reglerna. Under år 2007 har BFN lagt fram ett utkast till ett nytt regelverk som ska gälla för mindre aktiebolag, K2. Internationellt arbetar organisationen International Accounting Standards Board (IASB) på ett liknande projekt som är avsett att användas av små och medelstora företag (SME). IASB:s projekt har som syfte att ta fram en internationell redovisningsstandard skräddarsydd för att möta dessa företags behov.

<- Föregående sida 26 Nästa sida ->