Företag blir allt mer globala och investeringar i utländska företag blir allt vanligare. Att investera över gränserna kan vara komplext då redovisningsreglerna länge skiljt sig åt i olika länder. Behovet av att reducera skillnader som finns i redovisningen har länge varit stort. För att komma till rätta med detta tog Europaparlamentet år 2002 ett beslut om att införa International Accounting Standards/International Financial Reporting Standards (IAS/IFRS) inom EU och en process inleddes som innebar att alla medlemsländer ska redovisa enligt IAS/IFRS. I och med att Sverige är med i EU ska alla noterade företag i landet upprätta sin koncernredovisning enligt IAS/IFRS-standarderna från och med början av år 2005.Vårt syfte med denna uppsats är att beskriva hur redovisningen av svenska bankers finansiella instrument har förändrats i och med införandet av IASB:s redovisningsstandarder.

Every day a large numbers of transactions occur by people with different backgrounds. Insiders? are a part of them and are considered to have an insight in companies that is not accessible to outsiders. This affects the market conditions for the participants when trading stocks, where individual participants regularly have the possibility to earn abnormal returns at the expense of others. Although Sweden, Germany and the United States continually keep developing the insider trading regulation, research shows that insiders? still have the ability to earn abnormal returns.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002.

Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster.Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser.Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur.Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

Bakgrund och problem: Goodwill är ett aktuellt ämne som många studier grundas på. Sedan införandet av IFRS har goodwillposten i svenska bolags balansräkningar ökat exponentiellt. Varför är det på det här sättet? Vad ligger bakom avsaknaden av nedskrivningar? Syfte: Vårt syfte är att analysera svenska bolags goodwillpost för att ta reda på vilka faktorer som driver nedskrivningar av goodwill och hur bolagens ägare skyddar sig mot earnings management.Studieunderlag: För att undersöka vårt syfte kommer denna rapport undersöka hälsovårdsbolag som är noterade på Nasdaq OMX Stockholms Large Cap-, Mid Cap- och Small Caplista. De år som kommer behandlas är från de nya reglerna trädde i kraft fram till den senast publicerade årsredovisningen (2005 - 2013).

Master thesis in business administration, School of business administration, Linnaeus University, accounting, 4FE03E, Spring 2011.Authors: Linda Åslund and Shirin Yousef.Supervisor: Professor Sven-Olof Yrjö CollinExaminer: Christopher von KochTitle: The Swedish code of good governance ? Who finds it useful? Background: Corporate governance has emerged to maintain the stockholders interests in corporations where the owners are separated from control in order to create confidence in the corporations. In 2005 the Swedish code of good governance emerged to prevent in part additional corporate scandals from happening and to make sure that the board is acting in the interest of the owners. The code is a complement to the Swedish Companies Act since it has a more strict demand in certain areas but it gives the companies a possibility to deviate by either complying or explaining their actions.Purpose: The purpose with this thesis is to examine who finds the Swedish code of good governance useful.Method: The research method of this survey is quantitative where the purpose is to investigate deviations in the companies? corporate governance reports.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.

Mycket har förändrats de senaste åren inom revisionsbranschen. Revisionsplikten har avskaffats för små- och medelstora företag, vilket lett till stora omställningar. Revisorerna är nu inte obligatoriska för dessa företag, vilket öppnar upp marknaden för redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas roll har blivit allt mer omfattande. Vissa källor menar även att revisorns och redovisningskonsultens roller kommer närma sig varandra mer och mer i framtiden.

Den pågående övergången till mer internationella redovisningsregler och rekommendationer diskuteras just nu flitigt i Sverige. Samtidigt som den internationella harmoniseringen ska stärkas och jämförbarheten öka, finns oro för att en mängd nya valmöjligheter ger ett allt för stort spelrum för uppskattningar och bedömningar av företagsledningen. Via EU:s fjärde bolagsdirektiv har begreppet ?rättvisande bild? kommit in i den svenska årsredovisningslagen och i Sverige har Redovisningsrådet förbundit sig att verka för att IASB:s standarder kommer till uttryck i de svenska rekommendationerna. Exempel på detta är RR17, om nedskrivningar, som införts i Sverige från och med år 2002. RR17 ger ett visst handlingsutrymme när det gäller vilken metod som ska tillämpas vid nedskrivning av anläggningstillgångar.

År 2014 blev komponentavskrivning ett krav för alla bolag som följer K3-regelverket och har materiella anläggningstillgångar med komponenter av betydande värde. K3 är ett principbaserat regelverk vilket innebär att företagen behöver göra sin egen tolkning för hur det ska tillämpas. Den nya redovisningsförändringen innebär att organisationerna måste anpassa deras nuvarande regler och rutiner efter det nya regelverket.Syftet med denna uppsats är att skapa ökad förståelse för förändringsprocessen vid införande av en ny redovisningsstandard och att bidra med större medvetenhet kring dess komplexitet. För att uppnå syftet så användes i studien en kvalitativ metod där det genomfördes sex semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kommunala fastighetsbolag i Västra Götalands län som alla nyligen infört komponentavskrivning.

The supply of raw materials has always been an important issue in the Swedish Forest industry. Buying timber from local suppliers is important. To ensure raw materials to their industries the forest company must offer good prices and good business deals to their suppliers. The aims with this work are to find out how the contact between private suppliers of raw materials and how the forest company can be developed. To be able to do a complete study of the problems connecting with this subject a quality interview study has been done.

This essay discusses the interaction between the authorities in Nacka municipality in Sweden and supervisors within the eldercare. In Nacka politicians have gradually started delegate responsibility for how care-giving for the elder should be done and focus instead on formulating economical objectives and overall rules. It is up to the approved supervisors of eldercare to deliver good care and quality. The method chosen to accomplish this is public choice. This method is a part of the big New Public Management (NPM) reform which have had a big impact on Swedish public sector since the 1980´s.

Ett ökat miljömedvetande från samhället har gjort att förutsättningarna för näringslivet har förändrats och miljöfrågorna har blivit allt viktigare. Vid bedömning av företagen väger intressenterna alltmer in informationen som ges om miljön. Intresset för miljöfrågor har bidragit till att företagens redovisning av miljöinformation blivit betydelsefull. Omfattningen av en miljöredovisning varierar och med anledning av denna variation var syftet med vår undersökning att utvärdera omfattning, innehåll och utveckling av miljöredovisning. Denna utvärdering omfattar svenska börsbolag noterade på A-listan 2004-11-18 och har sin utgångspunkt i Fredrik Ljungdahls doktorsavhandling (1999).De teorier vi använde var agentteorin, Positive Accounting Theory, intressent- och legitimitetsteorin.