Purpose/Aim: The aim is to study the critics own views upon their profession and upon the development of criticism, and to thereafter set this in relation to contemporary theory and debates.Material/Method: A qualitative study pursued through personal interviews. The results are categorized and split into different themes.Main Results: Through media convergence and a changed media culture the conditions for criticism have also been altered. But in spite of various negative prophecies, these changes cause no serious threat to criticism. New forums and new forms of criticism actually increase the importance of the traditional ditto as the authoritative voice that holds the field together. Still, there are questions and fears about a future seemingly less and less predictable.

This master thesis concerns the relationship the librarianhas to the libraries classification system. The system itselfis made by librarians for librarians and is only used bylibrarians. This raises the question of how the librariansrelate to their own system to create order. The empiricalmaterial consists of five in-depth interviews with librarians.Two theoretical approaches were used in the analysis of thematerial with one focus on the librarian?s professional rolland the other on the postmodern theories about humansneed for order.

The work as a personal assistant is sometimes associated with certain problems. Studies have shown that personal assistants often experience indistinct rules and roles concerning what should or should not be included in their duties. This study was undertaken to evaluate problems associated with the profession as a personal assistant, how widespread they are and how they are dealt with. Specifically, the study evaluates if the personal assistants have to do duties that they consider they are not assigned to do. Different roles (formal as informal) are also discussed which may be of current interest in this study, but also how we see people on basis of ethics and moral.

Denna uppsats har till syfte att spegla studie- och yrkesvägledarens tankar kring validering och arbetet med detta i ett vägledningssamtal.  Validering handlar om att hjälpa en individ att hitta sina kunskaper och kompetenser som inte finns redovisade på ett formellt dokument, vilket kan benämnas som informell och icke-kunskap. Undersökningen är genomförd genom att enkät har skickats ut till verksamma studie- och yrkesvägledare över olika delar av Sverige. I denna enkät har de fått möjlighet att ge sin syn på valideringsarbete och vad validering kan vara. Resultatet av enkäten visar på ett stort engagemang kring validering och stor kunskap i ämnet bland studie- och yrkesvägledarna. I sin profession arbetar man med validering i vägledningssamtalen och anser det vara en naturlig del av processen.

Stress and burnout is a common healthproblem among different workcategories today. The aim of this study was to investigate possible presence of stress and burnout among radiographers and if there was a connection to number of years in the profession. Maslach Burnout Inventory was used as an instrument to investigate the possible presence of  burnout, supplemented with questions about stress. The instrument contained a total of 33 questions and was handed out to two hospitals in south of Sweden with a total of 51 respondents. The study showed that the most stressful situations arose due to workload, negative stress, bad working environment and high time pressure.

Vårt syfte med examensarbetet är att försöka förstå hur två svensklärare ser på sitt arbete med att inkludera elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Vi har börjat med att gå igenom en förändring i den nya skollagen som började gälla 2011. Den innebär att elever med diagnoser inom autismspektrumtillståndet (AST) men som inte har begåvningsutvecklingsstörning skall tillhöra grundskolan. AST går in under begreppet Neuropsykiatriska Funktionsnedsättningar (NPF). Tidigare fanns ett val huruvida dessa elever skulle gå i särskola eller grundskola.

In my essay I have examined how teachers look upon their role as leader in the classroom. I have interviewed six teachers, senior level ones and teachers from the upper secondary school, about how they look upon tasks that involve planning, control, motivation, groups, and individuals. Based on their answers, I have analyzed if there is anything that can be related to a common leader competence within their profession and, in that case, how it will appear.The result that I have found has been that it exists a common leadership style that teachers are more or less conscious of. The teachers decide on what level the classes or the pupils are andafter that decision they plan their education. The leadership in the classroom can be of different kinds depending on the situation.

SAMMANFATTNING  Bakgrund: Patienter på kirurgavdelningar är komplexa såtillvida att de förutom den kirurgiska åkomman kan ha olika medicinska diagnoser vilket ofta komplicerar både vården, behandlingen samt medför svårigheter i att upptäcka ett försämrat tillstånd. För att kunna bedöma patientens tillstånd och få en uppfattning om hur denne mår måste objektiva och lätt mätbara parametrar användas.Modified Early Warning Score (MEWS) är ett poängsystem som mäter några av patientens vitala funktioner och baseras på sex mätbara/bedömningsbara  funktioner: andningsfrekvens, puls, systoliskt blodtryck, kroppstemperatur, vakenhet och urinmängd. Poängsumman varierar mellan 0 och 17, där 0 är normalt. Syfte: Att kartlägga fördelningen av poäng enligt MEWS hos akuta patienter med kirurgiska åkommor på två kirurgavdelningar på ett universitetssjukhus i Sverige samt undersöka vilka åtgärder som vidtagits vid respektive poäng enligt MEWS. Metod: Retrospektiv journalgranskningsstudie  där dokumentation av mätningar med MEWS för 94 patienter granskades. Resultat: Totalt återfanns 229 poäng enligt MEWS varav 76 var från mätningar vid ankomst till avdelning och resterande  153 från mätningar under fortsatt vårdtid. Antalet MEWS-mätningar per patient varierade mellan  1 och 31. Nitton åtgärder som ingår i sjuksköterskans profession kopplade till en poäng enligt MEWS återfanns.

Huvudsyftet med denna kvalitativa studie var att undersöka fil.kand. behandlingspedagogers upplevelser av sitt arbete och vilka arbetsuppgifter de har inom skolans verksamhet. Vidare undersöktes om dessa behandlingspedagoger upplever att de har den kompetens som krävs för detta arbete och om behandlingspedagoger kan kallas en profession. Metoden som användes var kvalitativ med semi-strukturerade intervjuer med tre behandlingspedagoger som är verksamma inom skolan. Resultatet tolkades utifrån bakgrundslitteraturen.

Studien ska ge mig och de som läser studien en insikt i vikten av och hur man kan använda sig av verklighetsanknytning. Genom denna uppsats ska läraren kunna få en grundläggande förståelse samt en hjälp kring de didaktiska bitarna av verklighetsanknytning. Lärare bör kunna koppla samman skolans värld med verkligheten och utöka elevernas förståelse för dess samband. Studien visar att verklighetsanknuten undervisning motiverar och stimulerar eleverna. I flera fall finns stöd från bland annat Deweys, Vygotskiljs och Kants teorier för studiens resultat.

In my essay I have examined how teachers look upon their role as leader in the classroom. I have interviewed six teachers, senior level ones and teachers from the upper secondary school, about how they look upon tasks that involve planning, control, motivation, groups, and individuals. Based on their answers, I have analyzed if there is anything that can be related to a common leader competence within their profession and, in that case, how it will appear.The result that I have found has been that it exists a common leadership style that teachers are more or less conscious of. The teachers decide on what level the classes or the pupils are andafter that decision they plan their education. The leadership in the classroom can be of different kinds depending on the situation.

This study is primarily an account of my examination work in archival science which took place in the archive of Margareta Böttiger, the state epidemiologist at the Swedish Institute for Communicable Disease Control Stockholm. The records are from Böttigers period of work, mainly divided into three parts, polio, HIVS/AIDS and vaccination. Of these I have focused on polio with was the area she got renowned for. Moreover, owing to the uniqueness of the material this study has focused on the properties of the archive as a working-life archive which I propose as a special type of personal archive with unique attributes. To summarize, a working-life archive has in comparison with other personal archives a more fluid process of archiving where the profession is important, not the personal production of records.

The purpose of this study is to investigate, and if possible explain, how background, childhood, and education in a municipal or regional context can affect young peoples? life trajectories.The living conditions for the population in the coastal region Roslagen with its geographical and historical specificities has during centuries largely been characterized by practical crafts-manship. With a growing share of non-permanent residents in the region with demand for help and services, this culture has during the later years been able to prosper. The social reproduc-tion in the municipality also seems to be extensive. In addition to original background, appar-ently the municipality?s service-dominated trade and industry culture has also affected the choice of education and profession of the youth in Norrtälje.

My aim was to get a deeper insight about the parish clerk and how this profession has changed over time in Sweden from the Middle Ages up to the eighteenth century. Who was the parish clerk? Is it possible to find out in what way his duties changed over time? The information mainly derives from written historical sources, such aslaws. It seems like the parish clerk in the countryside often was a layman whom had to be approved by the parish, the parish priest or the bishop. His position in the early Middle Ages seems to have taken the form of assistant to the priest, participating in the liturgy.

Syftet med detta arbete är att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnätverket i Värmland. Nätverket som består av 117 yrkesverksamma informatörer i Värmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för länets informatörer, och har för avsikt att sätta fokus på yrkesrollen informatör.För att kunna besvara våra frågeställningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkäter. Populationen bestod av informatörsnätverket i Värmlands samtliga medlemmar.Utifrån resultatet drog vi slutsatsen att: nätverket är en social värld, där en professionalisering av yrket informatör sker på både ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren från enkäterna visar på att det sker en social utestängning genom språkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..