Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva de psykosociala och existentiella behov som kan uppstå hos kvinnor med bröstcancer samt i hur stor utsträckning bröstcancerpatienter upplever att dessa behov tillgodoses i vården. Dessutom var syftet att få en uppfattning om betydelsen av komplementär och alternativ medicin för bröstcancerdrabbade kvinnor. De vetenskapliga artiklar (n=25) som ingick i studien söktes datoriserat samt manuellt och en kvalitetsgranskning gjordes av litteraturen utifrån olika bedömningsformulär. Resultaten visar att de behov som uppstod hos kvinnorna med bröstcancer var behov av stöd, behov av information samt behov av kontinuitet i sjukvården. Majoriteten av kvinnorna upplevde att det psykosociala och existentiella stödet i sjukvården samt den information de fick hade stora brister.

Bakgrund: Det är en stor omställning att få en stomi vilket kan ge både fysiska och psykiska konsekvenser. När personer som fått en stomi lämnar sjukhuset känner de sig ofta svaga och oroliga för att lämna den trygga miljön på sjukhuset. Syfte: Syftet var att belysa hur personer anpassar sig till ett liv med stomi samt hur de upplever att stomin påverkar dem i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie utfördes systematiskt med en slutgiltig genomgång och granskning av 17 vetenskapliga artiklar. Under resultatanalysen framkom fyra kategorierna.

Hoppet är människans starkaste drivkraft och framtidsorienterat på ett positivt sätt. Upplevelsen av hopp varierar över tid, beroende av person, omständigheter och miljö. En människa som har en sjukdom av kronisk karaktär, kan känna lidande iolika former både fysiskt och psykiskt. Det är av största vikt att dessa patienter upplever hopp för att orka kämpa och våga sig in i en osäker framtid. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hoppets betydelse samt identifiera faktorer som inverkade på patientens upplevelse av hopp och val av copingstrategier vid kronisk sjukdom, vilket underlättade sjuksköterskans möte med patienten.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Tolvstegsbehandling är en vanligt förekommande behandlingsmetod för alkohol- och narkotikamissbruk. Det har av tradition beskrivits som ett drogfritt behandlingsalternativ. Socialstyrelsens nationella riktlinjer (2007) rekommenderar vissa läkemedel i kombination med strukturerad psykosocial behandling. Frågan väcktes om detta är förenligt med behandlingsideologin. Studien syftade till att undersöka tolvstegsbehandlares upplevelser av vad tolvstegsideologin består av samt om möjlighet finns till förändring och influenser av behandlingskulturen.

Denna studie kom till efter att RFSU hade börjat arbeta med frågor om sadomasochism, och efter att Socialstyrelsen tog bort sadomasochism ur sin diagnosmanual. Syftet med studien är att ta reda på vilka diskurser som används när media talar om sadomasochism.Queerteori är det teoretiska fundamentet i studien. Jag utgår även från Michel Foucaults teorier. Min metod är foucauldiansk genealogisk diskursanalys. Analysmaterialet består av 33 tryckta artiklar från svenska dags- och kvällstidningar.Resultatet visar att talet om sadomasochism i media följer olika diskurser.

Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans inställning, upplevelse och erfarenhet gällande anhörigas närvaro under HLR samt vad som påverkar sjuksköterskans inställning.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Data till studien inhämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Swemed. Resultatet baserades på 16 artiklar.Resultat: De flesta sjuksköterskor ställer sig negativa till anhörigbevittnad HLR. Nackdelarna överväger fördelarna med att anhöriga närvarar. Utbildning och erfarenhet har betydelse för hur sjuksköterskor ser på anhörigbevittnad HLR.

Skrivsvårigheter uppmärksammas alltmer i skolans värld i dagens samhälle, och kan uppfattas som ett stort problem bland lärare. Forskare menar att det skrivna språket är en viktig förutsättning för att kunna kommunicera med omvärlden. Därför är det viktigt att lärarna hjälper de elever som har skrivsvårigheter för att kunna utvecklas till skickliga skribenter. Dock är detta inget enkelt fenomen eftersom elever med skrivsvårigheter oftast kan uppfattas som ?lata?, då eleverna oftast inte vill skriva någonting, då de anser det skrivna fult och oläsligt.

Idag lever ett stort antal individer med diagnosen Multipel Skleros (MS) i Sverige och det är i huvudsak unga och medelålders individer som får sjukdomen, kvinnor dubbelt så ofta som män. Sjukdomen medför att individen kan få bestående funktionsnedsättningar som berör exempelvis känsel, rörlighet men även psykiska förändringar förekommer. Syftet med studien var att belysa hur stödet från närstående uppfattades av individen med Multipel Skleros. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ ansats, där två självbiografiska böcker inkluderades. Resultatet som framkom visade att stödet från närstående var av stor vikt för att öka känslan av trygghet och välbefinnande hos individen med Multipel Skleros.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kärlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jämfördes med varandra samt med uppfattningarna från en person verksam på RFSL*. Detta är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent från RFSL. Resultatet visade inte på några större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kärlek och sex som två fenomen beroende av varandra.

Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en Accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.

Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar förhåller sig till experter i media och i övriga samhället. Vi vill också ta reda på hur föräldrar reflekterar och resonerar kring sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. De frågeställningar som vi i studien ville undersöka var? Hur förhåller sig föräldrar till experter i dels media men även i övriga samhället?? Hur upplever och beskriver föräldrar sitt föräldraskap?? Vilket förhållningssätt har föräldrar till sin barnuppfostran?För att fånga in föräldrarnas tankar och uppfattningar kring föräldraskap och barnuppfostran användes strukturerade fokusgruppintervjuer som metod.Studiens resultat handlar om vilka förhållningssätt föräldrarna har till experter, sitt föräldraskap och sin barnuppfostran. I resultatet framkom fem olika förhållningssätt som i sin tur uttryckte olika känslor av risk och olika strategier för att bemästra dessa känslor.? Det kritiska förhållningssättet där föräldrarna lägger ansvaret på samhället och förmedlar känslor av ambivalens och frustration.? Det positiva förhållningssättet där föräldrarna förmedlar känslor av optimism och tillförsikt samt upplever stöd och vägledning av experter i samhället.? Det reflekterande förhållningssättet där föräldrarna uttrycker en ambivalens inför budskap och värderingar från samhället men trots denna ambivalens har en tilltro till sin egen förmåga som förälder.? Det auktoritära förhållningssättet där föräldrarna inte uttrycker någon större ambivalens inför sin barnuppfostran utan beskriver tydligt hur regler och gränssättning är förutsättningarna för att det ska fungera.? Det realistiska förhållningssättet där föräldrarna inte problematiserar sin barnuppfostran utan har en Accepterande hållning..

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt tillstånd som har stor inverkan på individens välmående och dagliga liv. Sjuksköterskan möter i sitt arbete både män och kvinnor som besväras av urininkontinens. Den vetenskapliga litteraturen angående detta folkhälsoproblem är begränsad och området är relativt outforskat framförallt angående männens upplevelser. Syfte: Att undersöka män och kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens samt deras upplevelser av stöd från anhöriga och vårdpersonalens sida. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide användes som metod.