Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

SyfteDet här arbetet fokuserar på ett antal studerande på ett musikestetiskt gymnasieprogram ochsyftar till fristående uppföljning av en separat enkätstudie vars resultat uppgetts visa på enoväntad otrygghetskänsla bland eleverna på skolan.Frågeställning- Hur definierar en grupp elever begreppet ?trygghet i skolan??- Anser de sig i nuläget omfattas av sådan trygghet?- Kan nödvändiga arbetssätt för inriktningen såsom prestation inför andra vid konserterm.m., påverka elevernas trygghetsupplevelse?Ett antal underliggande frågeställningar har utifrån ovanstående utgjort riktlinje ikonstruktionen av enkätfrågor. Samlade i ett antal kluster under lämpliga rubriker,återkommer dessa klusterfrågor i diskussionsdelen i avslutningen av rapporten.MetodJag har valt att använda mig av litteratur samt en anonym elevenkät med en kombination avkvantitativ och kvalitativ inriktning med efterföljande analys, som metod i min undersökning.De flesta av enkätfrågorna fick en hög grad av standardisering medan möjlighet till öppnasvar gavs i några fall.ResultatEleverna verkar idag i allmänhet uppfatta sig såväl fysiskt som psykiskt trygga i skolan.Däremot menar ganska många att de upplevt otrygghet vid sporadiska tillfällen.Deras beskrivningar av begreppet ?trygghet i skolan?, ger intrycket av att huvudsakligen avsepsykisk trygghet och uttrycker ett antal grundbehov med betydelse för att kunna känna sådan.Dessa verkar förekomma i fyra olika kategorier:- Relationer med kompisar/lärare m.m.- Acceptans/Respekt från omgivningen- Självsäkerhet- Positiv känsla i allmänhetUtöver detta tycks studien, avseende nödvändiga arbetsmetoder, ha synliggjort skillnader ifråga om självupplevda prestationskrav i framförallt ett genusperspektiv. Här förefallerkvinnor i högre grad än män, uppfatta sig som utsatta i den undersökta gruppen..

Vår frågeställning för att se på vägledarnas yrkesroll baserar sig på vägledningsstrategi och vägledningsmetodik. Även sökande och elever ingick bland de intervjuade för att se det ur deras perspektiv. Metoden av kvalitativa intervjuer möjliggjorde för oss att kunna få svar på de frågor vi valt. Teorierna vi använt möjliggjorde för oss att kunna se resultaten ur intressanta perspektiv. Även den tidigare forskningen vi använt belyste våra resultat på ett intressant sätt.

Bakgrund: Inom tjänsteföretag, som omfattas bland annat av revisionsbolag, ansvarar de anställda för merparten av företagets inkomster. Det blir därför väsentligt för företagsledningen att se till att medarbetarnas motivation är god och utvecklas i en positiv riktning för att deras arbetsprestationer ska tillfredsställa organisationens mål. Enligt Nilsson m.fl. (2013) antas upp till 90 % av tjänsteföretagens anställda vara debiterbara. Vilket påvisar att personalens kompetens och motivation till att prestera är något som är av central betydelse för tjänsteföretagens ekonomiska välmående.Syfte: Genom tillgång till ett fallföretag, Deloitte Sverige, syftar uppsatsen till att specifikt framställa vilka motivationsfaktorer som motiverar anställda på Deloitte och därigenom förbättrar deras arbetsprestationer.Metod: För att framställa uppsatsens underlag och skapa struktur har vi inspirerats av den kvantitativa forskningsmetoden.

Palliativ omvårdnad innebär ofta en komplex situation där fysiska, psykosociala, andliga och existentiella behov står i fokus. Genom att utgå ifrån ett holistiskt perspektiv, där alla dimensioner kan tillgodoses kan smärta och lidande hos personer i livets slutskede lindras. Syftet med denna studie var att beskriva personers upplevelse av smärta utifrån ett holistiskt perspektiv vid palliativ vård. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av sex personer med palliativ diagnos. Intervjuerna analyserades med kvalitativ latent innehållsanalys och resulterade i ett övergripande tema; En pendling mellan inre styrka och kontroll till ovisshet och utsatthet med kategorierna; Behålla kontroll i sitt liv, känna förtröstan och Acceptans, få stöd och känna tillit till andra, bli förändrad och förlora kontroll, känna sig utelämnad av andra och rädslan för den outhärdliga smärtan.

Substansberoende är ett hälsoproblem och för att personer med den problematiken ska återfå hälsa krävs livsstilsförändring. Livsstilsförändring är en process som är nära knutet till begreppet motivation, ett väl undersökt fenomen och en förutsättning för att åstadkomma en ihållande livsstilsförändring. Studier indikerar att personer med substansberoende ofta känner sig missförstådda och avvisade inom sjukvården samt att okunskap och rädsla leder till stereotypt bemötande. Det finns därför ett behov av en djupare förståelse av problematiken. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av motivation till livsstilsförändring bland personer med substans beroende, som vårdats på tillnyktringsenhet.

En pacemaker eller implantable cardioverter defibrillator (ICD) kan för många innebära en upplevelse av att de får en ny chans till livet. Sedan den första pacemakern sattes in på 50-talet har utvecklingen gått framåt och många livshotande rytmrubbningar kan behandlas. Att behandlas med pacemaker eller ICD kan innebära både fysiska och psykiska omställningar i det vardagliga livet. Dessa fysiska och psykiska omställningar kan påverka patientens livsvärld, levda kropp, hälsa och välbefinnande samtidigt som det kan inge ett hopp inför framtiden. För att vårdpersonal och närstående ska kunna ge ett bra stöd till personerna med pacemaker eller ICD är det av stor vikt att belysa upplevelsen av hur det är att leva med detta hjälpmedel.

Isoleringsvård kan bli aktuellt både vid infektionssjukdom och vid infektionskänslighet. Detta sätt att vårda finns redan tidigt beskrivet i historien. Ett stort användande av antibiotika tros ligga till grund för ökad mängd multiresistenta bakterier vilket orsakar problem i dagens sjukvård. Patienter med dessa bakterier, tuberkulos eller nedsatt immunförsvar är exempel på patientgrupper som vårdas isolerade. Att vårdas isolerad innebär för många att vara i en utsatt situation och utan kontroll över vad som sker.

Introduktion: Efter en förvärvad hjärnskada kan det inte tas för givet att kroppen upplevs som självklar i vardagslivet. Många har både fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar.Syfte: Studiens syfte var att få en fördjupad förståelse för hur personer med förvärvad hjärnskada upplever sin kropp och fysisk aktivitet i det dagliga livet.Metod: Intervjuer genomfördes med 15 strategiskt utvalda personer som hade utretts för förvärvad hjärnskada. De intervjuades vid ett tillfälle 1-5 år efter debuten. Personerna var i yrkesverksam ålder och hade lättare motorisk och/eller lätt/måttlig kognitiv, emotionell eller personlighetsmässig funktionsnedsättning. Intervjuerna transkriberades och analyserades med the Empirical Phenomenological Psychological Method (EPP-metoden).Resultat: Ett övergripande tema och sex huvudteman identifierades.

I det samhälle som vi lever i idag, konsumerar vi inte enbart för att tillfredställa det grundläggande behov som alla människor har; värme, mat, vatten. Konsumtionen har idag övergått från att vara något nödvändigt till att bli en form av fritidssysselsättning, intresse, en form av njutning. Vi utsätts dagligen för reklam och media som berättar för oss vad som är det senaste och hur vi ska se ut. Detta är något som påverkar oss alla, men vi kan se det extra tydligt i den lite yngre generationen, tonåringar och uppåt.Denna rapport har för avsikt att utreda vad det är för behov som främst ungdomarna försöker tillfredställa genom sin konsumtion av kläder. När vi inte handlar kläder endast för att hålla oss varma, vad är det då som gör att vi handlar? Jo, det är på grund utav det metavärde som varumärkena laddas med.

Bakgrund: Förekomsten av bröstcancer har ökat i Sverige under de senaste årtiondena och är idag den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Cancerbeskedet förändrar kvinnans liv genom hennes syn på livet samt de relationerna i hennes närhet. Bröstcancerdiagnosen väcker medvetenheten om att vara sårbar då personen drabbats av en dödlig sjukdom. Tiden från dess besked ges tills behandling ges kan röra sig om dagar med tankar av olika slag. Därför är det viktigt att som sjuksköterska uppmärksamma dessa upplevelser för att kunna lindra och öka välbefinnandet hos de drabbade kvinnorna.

Under de senaste åren har Internettelefonin varit på frammarsch, och i takt med att tekniken mognat har fler och fler börjat se den som ett alternativ till att ringa via telefonnätet. Förutom att det är billigare att ringa över det förstnämnda, så erbjuder Internettelefonin också en rad revolutionerande tjänster. Det är dock troligt att telefonnätet kommer att få tjänstgöra i många år till, och det erbjuder fortfarande överlägset bäst stabilitet och har stor Acceptans. Om de två telefoninätverken ska existera sida vid sida, med varsina användarbaser är det lämpligt om de kan fås att samverka, så att användare av det ena kan ringa användare av det andra, och vice versa. Detta kan göras med en VoIP/PSTN-gateway, som översätter kontrollinformation och rösttrafik mellan de två nätverken.Uppsatsen handlar om det arbete vi har utfört år TietoEnator i Karlstad.

Transperson är ett paraplybegrepp som avser personer vars könsidentitet och/eller könsuttryck alltid eller under perioder skiljer sig från det juridiska kön som registrerades för dem vid födseln. Till exempel; transsexuella, transvestiter, intergenders med flera. De är en marginaliserad grupp i samhället och forskning tyder på att de mår sämre, både fysiskt och psykiskt, än befolkningen i stort. Syftet med studien var att kartlägga vilken forskning som finns gällande transpersoners erfarenheter av bemötandet i sjukvården. Teoretisk ram var Personcentrerad omvårdnad och Queerteori.

Våld mot kvinnor är ett folkhälsoproblem och leder till psykiskt och fysisk ohälsa för den drabbade kvinnan. Syftet med studien var att undersöka kvinnors erfarenheter av att leva med män som misshandlar dem genom tolkning utifrån Sandmans definition av autonomibegreppet. Metoden var litteratursökning och 10 vetenskapliga studier som beskriver misshandlade kvinnors erfarenheter valdes ut. Resultatet tolkades utifrån temana självbestämmande, frihet, uppfyllan av önskan och självständighet. Temat självbestämmande visade att den misshandlade kvinnan fattade beslut om huruvida hon skulle lämna mannen, säga emot mannen och berätta för omgivningen eller ej, samt vidtog strategier för att undvika att bli utsatt för mannens våld.

Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen bland kvinnor både i Sverige och i världen och en vanlig behandling är mastektomi. Enligt tidigare forskning kan stora kirurgiska ingrepp leda till negativ påverkan på de fysiska, psykiska och sociala aspekterna av livet. Då brösten är sammankopplade med den kvinnliga identiteten, kan förlusten av dessa medföra en förändrad kroppsuppfattning och leda till känslor som sämre självförtroende, minskad kvinnlighet eller identitetskris. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa kvinnors upplevelser efter mastektomi. Metod: Litteraturstudien är baserad på en kvantitativ och elva kvalitativa vetenskapliga artiklar.