Abstrakt Syftet med det här examensarbetet var att undersöka vilka läsinlärningsmetoder lärare använder sig av och hur dessa metoder stödjer sig på de olika läsinlärningsteorierna som finns. Syftet var även att undersöka om lärarna använder sig av något utvärderingsverktyg för att följa elevernas läsutveckling. Våra frågeställningar var: Hur arbetar lärare med läsinlärning och vilka metoder används? Hur stödjer sig dessa på de olika läsinlärningsteorierna? Utvärderar lärarna elevernas läsutveckling? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar i grundskolans tidigare år och med varierande arbetslivserfarenhet. Resultatet av undersökningen visar att alla tillfrågade lärare plockar delar från olika metoder och på så vis komponerar sin egen läsinlärningsmetod.

Syftet med uppsatsen är att sammanfatta Tanzanias utbildningssystem med särskild fokusering på kvinnors utbildningsmöjligheter, samt genom en etnografisk fältstudie vid ett ?Montessori Training Centre? i Tanzania presentera ett exempel på vad som konkret görs för att stärka flickors utbildningsmöjligheter. I uppsatsen presenteras resultatet av observationer, intervjuer och samtal rörande centrets uppbyggnad och funktion, kvinnors möjlighet till utbildning i landet samt tankar kring montessoripedagogiken. Slutligen lyfts vikten av gemensamma satsningar globalt, nationellt och individuellt för att utveckla jämställdhet mellan könen och skapa förutsättningar för ?utbildning för alla?.

AbstraktSpråket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom språket kommunicerar människan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns språkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?Sexårsböcker? i förskoleklassen som en del av ett språkstimulerande projekt.

Arbetet handlar om hur rummet konstrueras genom diskurs och hur olika rumskonstruktioner får betydelse för det fysiska rummet, hur dessa rumskontruktioner kan exkludera och inkludera människor i våra fysiska miljöer. Problemet undersöks genom diksursanalys av tidningen Göteborgs-posten och samrådsyttranden angående detaljplaneförslag för Skeppsbron i Göteborg eftersom det är genom diskurser av sådana slag rum får betydelse. Resultatet av undersökningen är att rum aldrig kan vara helt privata eller offentliga och därmed alltid exkluderande vilket har att göra med att det alltid finns en dominerande grupp som kan sägas vinna den diskursiva kampen om rummets mening och betydlse. Detta får också betydelse för konkret fysisk planering och det fysiska rummet vilket exkluderar människor som inte "passar in" på ett eller annat sätt i den aktuella rumskonstruktionen. .

Beteendevetenskapen har 80 års vetenskaplig bakrund, tillämpningen av dess metodik inom näringslivet har pågått i cirka 30 år och i Sverige har den knappt börjat. Kärnan av dess tillämpning utgår ifrån beteendeanalys som är ett vetenskapligt metodik som syftar till att förstå varför människor gör det de gör i olika situationer. Att tillämpa beteendeanalys inom individuell psykologisk behandling så som KBT (Kognitiv Beteendeterapi) har visat sig vara en både tids- och kostnadseffektiv såväl som framgångsrik metod. Forskning och tillämpningen av metodiken inom näringslivet för arbetsledning och organisationsutveckling är i det närmaste obefintlig i Sverige trots att den vunnit mark utomlands i många föregångsländer och stora företag.Den beteendevetenskapliga organisationslitteraturen och dess forskare hävdar att ledarskap utan kunskap om beteendevetenskapliga metoder skadar både produktivitet, personlig utveckling och trivsel på arbetet. Det finns en väl utvecklad och vetenskapligt underbyggd forskning, framgångsrika referensföretag samt en mängd vinster med arbetssättet och ändå fortsätter företag och dess chefer att gång på gång jaga kortsiktiga vinster och investera i utvecklingsförsök som inte leder till en konkret förändring i verksamheten.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lärare använder olika laborativa material i sin matematikundervisning i år 1-3 och hur detta överensstämmer med det sätt som upphovsmännen till materialen avser. Mina frågeställningar har bland annat varit: Vad är laborativa material?, Hur använder lärare laborativa material i matematikundervisningen i år 1-3?. För att söka svar på dessa frågor har jag genomfört en litteraturstudie, och en kvalitativ intervjustudie med åtta lärare som använder laborativa material i sin matematikundervisning. Resultatet visar att det finns skillnader mellan hur lärare använder vissa laborativa material och hur materialens upphovsmän beskriver att materialen ska användas.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om naturmiljö och lärande utifrån flickor och pojkars lika värde och hur de konkret arbetar med detta utifrån styrdokumentens intentioner.Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer som transkriberats och analyserats utifrån litteratur, tidigare forskning och förskolans styrdokument.Resultatet visar på att naturmiljö som lärandemiljö används flitigt men inte medvetet i syfte att ge flickor och pojkar samma förutsättningar till lärande. Förskollärarna säger sig vara medvetna om flickor och pojkars lika värde men studien visar att det fortfarande finns många oreflekterade föreställningar om kön bland förskollärarna. Barnen bemöts könsstereotypt i naturmiljön vilket leder till att de begränsas i sina möjligheter att utveckla intressen och egenskaper som alla borde ha samma rättigheter till.

AbstraktSpråket ses ur ett sociokulturellt perspektiv som en av den viktigaste nyckeln till kunskap. Genom språket kommunicerar människan och förmedlar kunskap vidare. Olika kommuner i landet arbetar olika med att stimulera barns språkutveckling. I Markaryds kommun har man valt att arbeta med ?Sexårsböcker? i förskoleklassen som en del av ett språkstimulerande projekt.

AbstraktI Sverige skadas och förolyckas ett stort antal människor på sina arbetsplatser varje år. En säker arbetsmiljö där risker kommuniceras på arbetsplatsen är därför av stor vikt för att undgå oönskade händelser. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den interna riskkommunikationen ser ut inom ett el- och värmeproducerande företag. Ytterligare har syftet varit att identifiera faktorer som är av betydelse för en effektiv intern riskkommunikation. Empirin till studien har samlats in genom intervjuer, där chefer och medarbetare har responderat.

Denna uppsats handlar om laborativ undervisning i matematik i en klass 3-4. Den laborativa matematiken anses bra för att den hjälper eleven att förstå det abstrakta med hjälp av konkret material och diskussion. Syftet med uppsatsen är med hjälp av observationer undersöka den laborativa undervisningen som många undersökningar anser vara bra och hur en laborativ undervisning kan se ut. Syftet är också att se hur språket och kommunikationen mellan elev-elev eller lärare- elev bidrar till utveckling. Uppsatsen utgår från ett sociokulturellt perspektiv med Vygotkij som frontfigur.

AbstraktStudiens syfte var att studera individers upplevelser och erfarenheter av familjehemsplacering. Studiens frågeställningar: Hur beskriver individer socialtjänstens roll i samband med placeringen? Hur beskriver individer familjehemmets roll? Hur beskriver individer placeringens inverkan på levnadsvillkoren? För att besvara frågeställningarna tillämpades en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra individer som under uppväxten varit familjehemsplacerade. Studiens resultat visar att familjehemsplacering har en positiv inverkan på individers levnadsvillkor, men att det likväl finns tillkortakommanden. Genom redan gjorda samhälleliga förändringar och med den nya lagändringen som är under övervägande, så kommer på ett tydligare sätt barn/ungdomar som är i särskilt behov av stöd att synliggöras.

Humor har i omvårdnaden ingen erkänd roll som förhållningssättoch har sedan länge blivit förbisett. Humorns flerapositiva effekter för relationen mellan sjuksköterska och patientgör att detta är ett ämne som bör uppmärksammas ytterligare.Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskansanvändande av humor i mötet med patienten för attstärka omvårdnadsrelationen. Studien genomfördes som enlitteraturstudie och är baserad på tio vetenskapliga artiklar.Resultatet visar att humor är betydelsefullt för att skapa ochunderhålla relationen mellan sjuksköterska och patient samtatt humorn alltid bör utgå från patientens upplevda situation.När humor används i omvårdnaden är det viktigt att sjuksköterskanhar i åtanke i vilket syfte humorn används så att hälsaoch livskvalitet främjas. Fortsatt forskning inom ämnetbör fokusera på att ta fram mer vetenskaplig evidens förhumorns effekt för relationen mellan sjuksköterska och patientoch även forskning på om humor kan användas merkonkret som omvårdnadsåtgärd behövs..

AbstraktSyftet med studien har varit att undersöka vad eleverna har lärt sig om kost och hälsa på högstadiet inom ämnena idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap. Undersökningen gjordes med hjälp av enkäter som omfattade totalt 55 elever. Under min utbildning till lärare inom idrott och hälsa samt hem och konsumentkunskap har jag sett att övervikt och ohälsa blir ett allt större problem bland våra ungdomar. Som i sin tur kan leda till dålig självkänsla, utanförskap och en dålig hälsa hos eleverna. Resultatet visade att uppfattningen om den egna kunskapen och den verkliga kunskapen om kost och hälsa var bra hos majoriteten av eleverna.

I denna studie har vi undersökt hur pedagoger lägger upp undervisningen i förberedelseklasser och vad de fokuserar mest på i sin undervisning för att eleverna ska tillägna sig det svenska språket på ett så effektivt sätt som möjligt.För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar i förberedelseklasser. Vi har intervjuat fem pedagoger på fem olika skolor i Mellansverige.I studien har vi kommit fram till att pedagogerna utgår från en individualiserad undervisning i arbetet med andraspråkseleverna. De använder mycket bilder och kroppsspråk för att förtydliga och göra undervisningen så konkret som möjligt för eleverna. Vi har observerat att pedagogerna fokuserar på språkutvecklingen och läs- och skrivinlärningen hos eleverna och i arbetet med detta använder de sig av flera olika metoder för att ta hänsyn till elevernas förutsättningar och behov..

Vi har i denna uppsats undersökt om vilka tankar elever i skolår 2 har om blommans roll för växten, varför den doftar samt varför den har färg. Utöver detta undersökte vi även vilka vedertagna begrepp de använde gällande blomväxtens delar. Elevernas tankar kan sedan användas som utgångspunkt vid en undervisningssituation. Vi har använt den reviderade kliniska intervjun och utgått från semistrukturerade frågor, där eleverna med hjälp av följdfrågor kan utveckla sina svar. Denna intervjuform innebär att man har konkret material med sig, i vårt fall levande blomväxter, som eleven kunde iaktta och därmed underlättades samtalet.Undersökningen visar att eleverna i hög utsträckning använde sig av teleologiska förklaringar som ofta länkades till antropocentrism.