Syftet med vårt arbete är att undersöka vilka för och nackdelar det finns med att låta läroboken i matematik styra undervisningen. Vi vill också få en bild av om det skulle vara möjligt att i matematikundervisningen helt eller delvis frigöra sig från läroboken. Våra resultat bygger på litteraturläsning, observationer av tre lektioner i olika klasser och intervjuer av två klasslärare och åtta elever i år tre. Eleverna är representativa både vad gäller genusperspektivet och vad gäller olika prestationsförmågor. Resultaten från våra klassrumsbesök är grundade på kvalitativa undersökningar.

En individs prenatala testosteronhalter kan mätas genom att ta fram ett relationstal mellan längden på pek- och ringfinger: ett 2D:4D digit ratio index. Studier har visat att det finns ett samband mellan högre testosteronhalter och god matematisk förmåga. I föreliggande studie deltog 40 svenska gymnasieungdomar. Två hypoteser undersöktes: det finns ett samband mellan 2D:4D och matematikresultat samt det finns ett samband mellan kön, 2D:4D och matematikresultat. Datainsamlingen bestod av fingermätningar och provresultat i matematik.

I vår studie är syftet att undersöka hur matematikens begreppsbildning påverkas av språk ochkulturella skillnader för elever med svenska som andraspråk. Undersökningen syftar till att ta reda påvad pedagogerna anser om detta och hur de arbetar med det i undervisningen. För att ta reda på vadpedagogerna anser och hur de arbetar valde vi att göra en strukturerad intervju med pedagoger i ämnetmatematik och svenska som andraspråk. I resultatet av vår undersökning har vi kommit fram till attspråket och kulturen har stor inverkan på begreppsbildningen i matematikundervisningen. I resultatetkom det bland annat fram att tidigare erfarenheter, metaforer och verklighetsanknutna uppgifter kanorsaka problem för elever med svenska som andraspråk..

Denna studie handlar om lärares åsikter och uppfattningar om högpresterande elever i matematik. Mer precist vad lärare menar med en högpresterande elev och vilka behov lärare anser att högpresterande elever har, samt hur lärare arbetar med dessa elever. För att undersöka detta har jag genomfört en kvalitativ studie med kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra grundskolor i Östergötland. Samtliga lärare undervisar bland annat i matematik i skolår 7 ? 9.Att definiera vad en högpresterande elev i matematik är tycks vara svårt.

Vårt syfte med denna forskning är att undersöka om det har funnits någon skillnad på Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lärarna tycker är syftet. Vårt arbete är baserat på kvalitativa intervjuer med två matematiklärare på högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgå samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har även tittat på hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna är skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstämmer med läraren. Läraren tillskriver syften som inte Skolverket nämner..

Studier visar att resultaten i matematik för flerspråkiga elever är sämre än de för elever med svensk bakgrund. Därför syftar studien till att ge exempel på hur några flerspråkiga elever i årskurs 5 fullgör och upplever olika typer av matematikuppgifter. Tre fallstudier utförs ur barns perspektiv med 12 elever från tre skolor. Genom att kombinera intervjuer, observationer och ett experimentellt inslag så blir det möjligt att urskilja eventuella likheter och skillnader mellan de olika skolorna.I studien framkommer inga skillnader mellan skolorna. Eleverna arbetar till övervägande del i sin matematikbok under lektionerna.

Enligt undersökningar som exempelvis TIMSS 2007, NU 03 och PISA 2009 sjunker elevers resultat i ämnet matematik.Då goda resultat har ett tydligt samband med positiva emotioner gentemot ämnet, är det viktigt att skapa intresse ochglädje för att elevernas resultat ska förbättras. Denna uppsats handlar om vilka faktorer i matematikundervisningensom skapar intresse hos eleverna gentemot matematikämnet.Uppsatsen behandlar innebörden av matematisk kunskap, vad litteratur säger om att skapa motivation i klassrummetoch vad tidigare forskning har funnit vad gäller att skapa intresse och lust hos eleverna. En egen studie har ocksågenomförts där år 2-elevers tankar om hur matematiken blir ett glädjeämne har framförts genom fokusgrupper. Detresultat som nåtts genom undersökningen stämmer väl överrens med tidigare forskning och de faktorer somframförts som viktiga kan delas in i fyra teman: förmågor hos eleven, undervisningens utformning, arbetsmiljön samtlärarens egenskaper. De förmågor som eleven ska utveckla för att matematiken ska anses som intressant och rolig ärförståelse och tilltro till den egna förmågan.

The goal of this study is to gain knowledge and understanding of how a teacher can apply mathematics with assistance from practical mathematics. Students? point of view on mathematics within practical mathematic lessons will also be examined. Four teachers from preschool to third grade in primary school were interviewed. 30 students from grades one to three were also surveyed. The study shows that teachers see a major benefit when practical mathematics is used in the theoretical teachings of mathematics.

Detta utvecklingsarbete, utfört i en årskurs ett och två, syftar till att införa mer lek i matematikundervisningen i skolans lägre årskurser. Vi upplever att leken i skolan är någonting man ägnar sig åt på rasterna och inte en metod för inlärning i klassrummet. Med leken som metod har vi skapat förutsättningar för barnen att nå de mål som finns uppsatta i kursplanen för matematik. Resultatet av vår studie visar på att det finns fler fördelar med leken som metod och att man bör ägna mer tid åt den även inne i klassrummet under ordnade former. Vi lyckades inspirera både elever och lärare att använda sig av mer lek i matematikämnet.

This paper investigates the methods used by teachers when teaching elementary mathematics to children with Swedish as their second language. The original mathematical terminology derives from Latin, Greek and Arabic, this terminology is not of great importance in this paper, the everyday language spoken in elementary classes when teaching mathematical concepts and calculations to younger children is. The use of everyday language is an advantage for children with Swedish as their second language as mathematical problems presented in a more plain language is easier to comprehend and solve than problems in mere numerals. Special teachers in home language classes often have the task of clarifying the mathematical concepts, introduced to the children during mathematical lessons, in the pupils first acquired language. A qualitative method was used in this study.

Målet med denna studie är att ta reda på om och hur lärare i grundskolans tidigare åldrar ser på och arbetar med laborativ matematik i sin undervisning. Förhoppningen under arbetets gång har varit att kunna utröna varför, hur, när och inom vilka matematiska områden som lärare väljer att arbeta laborativt. Metoden som använts är delvis kvalitativ i form av intervjuer, delvis kvantitativ i form av enkäter. Alla informanter i studien är yrkesaktiva lärare. Den information som de olika undersökningsmetoderna gav sammanställdes, analyserades och ställdes i relation till relevant litteratur.

              Sammanfattning Pedagogers möte med elever i matematiksvårigheter En intervjustudie om hur pedagoger tänker och arbetar när de möter elever i matematiksvårigheter samt dessa elevers uppfattningar om undervisningen och lärandet i matematik. Jeanette Ekberg och Rose-Marie Israelsson, VT 2009 The teacher´s meeting with students in mathematics difficulties Antal sidor: 59Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar verksamma lärare har om elever i matematiksvårigheter, hur de arbetar för att stödja dessa elever samt hur eleverna själva tänker om sin undervisning, sitt lärande och svårigheterna. Vår bakgrund består av en litteraturgenomgång där vi har sammanställt begrepp, utvärderingar samt forskning och litteratur som berör området matematiksvårigheter och matematikundervisningen. I vårt arbete har vi använt oss av kvalitativa, semi - strukturerade intervjuer som metod. Vi har intervjuat fem pedagoger som undervisar i matematik i år 4 och 5 samt 12 av deras elever i matematiksvårigheter. Genom examensarbetet har vi fått fördjupad insikt i hur pedagoger uppfattar matematiksvårigheter och vilka strategier de använder för att hjälpa elever i matematiksvårigheter. Vårt resultat pekar på en undervisning som för pedagogernas del är komplex och där det finns svårigheter att anpassa undervisningen för att möta varje individ. Orsakerna till elevernas svårigheter finns enligt pedagogerna hos eleven eller i hemmet.

Syftet med arbetet är att kvalitativt undersöka matematiklärares åsikter omkring problemlösning på gymnasienivå; hur de uttalar sig om sin användning av problemlösning i sin undervisning och vilka fördelar och nackdelar de menar att det finns med att elever arbetar med problemlösning i sina matematikstudier. I min undersökning har jag intervjuat fem matematiklärare med olika bakgrunder och undervisningserfarenheter. Resultatet visar att lärarna har olika ramverk för hur de definierar och arbetar med problem och problemlösning. Tidigare forskning visar att en lyckad matematikundervisning genom problemlösning kräver tydliga ramverk. Att undervisa matematik genom problemlösning kan ge många positiva effekter, men lärarnas olika ramverk gör att de prioriterar och arbetar olika med problemlösning i sin undervisning..

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste åren har många elever tappat intresset för ämnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till känslor av upptäckarglädje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmässiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istället diskussion, reflektion och kommunikation i ämnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan påverkas genom ett laborativt arbetssätt. Målet var därmed att se om den enskilda elevens synsätt på, och inställning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur alternativa läromedel används i matematikundervisningen i grundskolans tidigare år och undersöka vilka faktorer som påverkar läraren till att välja detta arbetsmaterial. Vi har utfört kvalitativa observationer på tre olika skolor och genomfört kvalitativa intervjuer med fem pedagoger som alla arbetar med alternativa läromedel i sin undervisning. Parallellt har vi studerat litteratur i ämnet för att skapa oss en vetenskaplig grund. I vår undersökning har vi kommit fram till att alternativa läromedel används i syfte att aktivera eleverna i deras kunskapande. Styrdokumenten har haft en avgörande betydelse då lärarna valt att arbeta med alternativa läromedel.