Då giraffens föda utgörs endast av blad, löv och knoppar, trots att det är den största idisslaren som lever idag, har dess anatomi genomgått en serie av anpassningar för att kunna överleva på denna föda. Till det yttre har den under evolutionens gång utvecklat en otrolig längd som gör att den når långt upp över alla andra idisslare, och till det inre har dess mag-tarmsystem anpassat sig efter födans egenskaper. Giraffens huvud har en avlång form och behåring på läpparna som ska skydda den från trädens stickiga försvar, en tunga som kan bli upp till en halvmeter lång, och tuggmuskler som har anpassats till den relativt lättuggade maten. Förmagarna har i sin tur minskat i storlek och kraft och fått ett anpassat utseende och utbredning på dess papiller, och tarmen har en liten ratio tunn/tjocktarm. Giraffens cirkulation har fått anpassa sig till stora höjdskillnader, då giraffen kan sträcka sig upp till ett träd och bli mer än fyra meter lång, men i nästa stund böja sig ner för att dricka vatten på marknivå. Som följd av dess längd har dräktiga och lakterande honor, samt växande ungdjur, en väldigt hög kalcium- och fosfatomsättning i kroppen och kan därför lida brist på dessa mineraler. Den drivande kraften bakom giraffens längdutveckling har länge sagts vara övertaget den ger vid födosök, men det finns även en annan teori som baserar sig på att den drivits av sexuell evolution..

Glaciologer har under en längre tid observerat förändringar av glaciärer på Svalbard, att några minskar i storlek och att vissa växer. Avsmältning med ökade havsnivåer och potentiellt ändrad havscirkulation till följd är ett scenario som berör människor över hela värden. Dessa förändringar kan eventuellt förklaras genom att koppla de meteorologiska förhållandena i området till större cirkulationsförändringar.De meteorologiska förhållandena över Svalbard har simulerats med en regional klimatmodell, WRF (Weather Research Forecasting), för tre domäner med upplösningarna 24 km, 8 km och 2,7 km. Modellen har testats i två versioner, standard-WRF med förvalda processbeskrivningar och WRF med processbeskrivningar anpassade för polärt klimat och har drivits med ERA-Interim data, som är en återanalys av de globala väderförhållandena framtagen av ECMWF. Resultaten från WRF har verifierats mot observationer uppmätta av AWS-stationer (Automatic Weather Station).

Titel:                                   Resursbaserad teori - Ett strategiskt verktyg för finansiell framgång?Författare:                         Ludwig Jonsson och Jens KarlssonHandledare:                      Jörgen Dahlgren och Jan Lindvall  Inledning:                          Strategiska beslut inom ett företag tillhör de absolut viktigaste besluten. Omvärldens karaktär används traditionellt som utgångspunkt inom ekonomisk teori vad gäller utformning av strategier och därigenom förklarande av god finansiell prestation. Utifrån detta är det intressant att utreda huruvida ett alternativt perspektiv, i form av resursbaserad teori, kan tänkas förklara ett företags finansiella framgång.Syfte:                                  Syftet med studien är att undersöka huruvida resursbaserad teori, i större utsträckning än ett ?outside-in?-perspektiv, kan förklara ett företags finansiella prestation.Metod:                               I studien har en kvalitativ metod och fallstudie använts.

Energismarta lösningar är väldigt aktuellt och alla möjligheter till att spara energi anses absolut nödvändiga för att värna om naturen. Energi kan sparas på bevattningsanläggningar genom att inte vattna om nederbörd är annalkande. Via övervakningar av väderleksrapporter kan nederbärdsmängden analyseras och bevattningen anpassas efter det. Målet med detta examensarbete är att ta fram en prototyp av ett energismart bevattningssystem, avsedd att spara in på oönskad bevattning. Via fuktmätning och analys av väderdata kommer bevattningsmängden att avgöras beroende på fuktigheten i jorden samt annalkande nederbördsmängd. Via en webbsida finns konfigureringsmöjligheter samt information angående aktuellt bevattningssystem. I rapporten förklaras vad sensornoder har för olika funktionaliteter i systemet.

BakgrundTyp 1 diabetes mellitus är en sjukdom som orsakar absolut insulinbrist hos den som har sjukdomen. Livslång egenvård och anpassning av det dagliga livet är ett par av följderna av att få sjukdomen. För att sjuksköterskan ska kunna erbjuda en personcentrerad omvårdnad som ser till individens hela livssituation krävs det kunskap om vad en långvarig sjukdom som typ 1 diabetes mellitus har för konsekvenser för individen i det dagliga livet samt vilka strategier individen har för att hantera dessa. SyfteSyftet var att beskriva egenupplevd hälsa i ett dagligt liv hos individer med typ 1 diabetes mellitus. MetodStudien utfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Sju informanter med typ 1 diabetes mellitus ingick i studien. Insamlad data undergick en kvalitativ innehållsanalys. ResultatInformanterna uppger att typ 1 diabetes mellitus utövar en ständig påverkan på den egenupplevda hälsan.

Badmintonstadion i Umeå vill söka bidrag hos Umeå kommun för att genomföra energieffektiviserande åtgärder. Stadion är byggd år 1990-1991 och har 13 badmintonbanor fördelat över tre hallar, ett gym, omklädningsrum och en mottagning för sjukgymnastik. Umeå Energi försörjer lokalen med el och fjärrvärme. Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka energieffektiviserande åtgärder som är mest ekonomiskt lönsamma. Lokalen förbrukade under år 2013 234 MWh el och 134 MWh fjärrvärme (graddagskorrigerad).

Äldreboendet Papegojlyckan i Lund ska genomgå en ombyggnation, där bl.a. den uteluftsventilerade krypgrunden är en av de delar som ska åtgärdas. En av anledningarna till ombyggnationen, är att byggnaden fått klagomål, där det klagades på luktproblem inomhus. Ett antal undersökningar och utredningar gjordes på byggnaden av bl.a. av SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut) och WSP Environment.

Syftet med enkätstudien var att undersöka hur en omfattande renovering av en lågstadieskola Huutoniemen ala-aste ändrade elevernas subjektiva upplevelse av skolmiljön samt elevernas besvär och symptom. Som jämförelse undersöktes även en referensskola Palosaaren ala-aste som redan tidigare hade genomgått en omfattande renovering. Synpunkter och annan information insamlades med en standardiserad och prövad enkät utarbetad av Yrkesmedicinska kliniken i Örebro, Sverige. Enkäten delades ut till samtliga ca 470 elever i skolorna före och efter renoveringen och vid samma tidpunkt av åren 1997 och 2000. Tekniska mätningar av inomhusluftens CO2, relativa fuktighet och temperatur gjordes före och efter renoveringen och på samma tid av året i 6-8 klassrum/skola.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka i vilken mån det går att lära ut livräddning i vatten i årskurs fyra.- I hur stor utsträckning kan elever i årskurs fyra lära sig att livrädda i vatten?- Kommer träning av de olika momenten leda till en förbättring?- Blir det någon skillnad i förbättring mellan flickor och pojkar i de olika momenten?MetodVi har undersökt hur träningsbar deras förmåga är genom att göra en kvantitativ observationsstudie, i vilken vi har genomfört för och eftertester på eleverna där cirka hälften av eleverna fick chansen att träna på de olika momenten. Studien genomfördes på 64 elever i årskurs fyra. Resultaten samlades in och behandlades i statistikprogrammet SPSS. Studiedesignen är en interventionsstudie.ResultatResultaten visar att elever i årskurs fyra, oavsett om de får träning eller inte, har en förmåga att lära sig att livrädda i vatten.

Bakgrund: 2011 registrerades 147 135 slutenvårdstillfällen för barn. Detta betyder att föräldrar har en stor del i vården vilket gör det absolut nödvändigt att uppmärksamma deras behov och önskemål om delaktighet. Problem: Tidigare forskning visar att sjuksköterskor har stora krav och förväntningar på vad föräldradelaktigheten ska innefatta, något som kan skilja sig avsevärt från vad föräldrarna anser.  Syfte: Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Metod: Litteraturstudie enligt Juniarti och Evans beskrivande syntesmodell av tidigare vårdvetenskaplig forskning. Resultat: Syntesen gav upphov till fem teman och nio subteman: Upplevelser av föräldraexpertis; Upplevelser av informationsutbyte (Inkännandet av rollen, Medicinsk information och Kontinuerlig dialog kring barnets vård); Upplevelser av delaktighetens olika grader (Valfrihet, Plikt och ansvar, Exkludering och Tvång); Upplevelser av att utföra vård och omsorg (Naturlig omsorg och Professionell vård); Upplevelser av stöttning.

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Känslan av att ha förlorat ett bröst kan vara svår för kvinnan att bearbeta, på grund av att kvinnobröstet anses vara det absolut feminina. Sjuksköterskans bemötande är av betydelse för hur kvinnan hanterar situationen. En god kommunikation är en del i vårdandet för att kunna ge den informationen kvinnan önskar och behöver. syftet med studien var att belysa sjuksköterskans bemötande av kvinnor med förändrad kroppsbild på grund av förlust av bröst i samband med bröstcancer.

I denna kvalitativa uppsats har jag fokus på kvinnors sexualitet och hur samhällets normer påverkar och begränsar kvinnor i utövandet av deras sexualitet. Data kommer från Kerstin Thorvalls bok ?Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig? (2000) där hon som huvudkaraktär i boken berättar om sina sexuella möten med män och hur hon upplever detta samt hur samhället och andra individer bemöter henne och särskilt då hennes sexualitet.Teoretiska utgångspunkter i uppsatsen är Gayle Rubins sexuella värdehierarkier samt Judith Butlers och Lena Gemzöes tankar om genus och genusdualism. Även begreppet skam används med hjälp av teoretikerna Norbert Elias och William McDougall.Vad uppsatsen visade på var att Thorvall i vissa fall upplevde sig begränsad i utövandet av sin sexualitet på grund av de rådande normerna om kvinnors sexualitet i samhället. Men man kunde även se att dessa normer inte alltid fungerar som ett absolut avgörande i hennes handlingar vilket visar på att normer inte alltid har fullt inflytande över individers handlingar.

Tidigare studier visar att det finns en rad yttre faktorer som påverkar skolans friluftslivsundervisning negativt. Tid, skolans närmiljö, organisation och ekonomi är faktorer som på olika sätt är av hindrande art. Utöver dessa faktorer finns det andra faktorer kan vara svårare att identifiera men som också påverkar om och på vilket sätt friluftsliv genomförs i skolan. Det huvudsakliga syftet med denna studie är att få en förståelse för hur idrottslärare tolkar och tänker kring begrepp som kan relateras till friluftsliv och som finns i ämnets kursplan. För att identifiera hur begreppen beskrivs och vilka värden som lyfts fram, vilket är något som kan avslöja hur man ser på friluftslivet och dess roll i skolan, har jag använt ett kvalitativt arbetssätt och gjort intervjuer.

Abstrakt: I en verksamhet är humankapitalet, det vill säga företagets resurser i form av personal och deras kompetens, en av de absolut viktigaste delarna. Tidigare forskning visar att om ett företag väljer att ta upp kostnader kring anställning, träning och personlig utveckling kan det resultera i att viktiga intressenter gör investeringar som är till nytta för företaget. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på hur humankapital som frivillig upplysning har utvecklats i svenska byggföretags årsredovisningar. För att besvara frågeställningen undersöks tre byggföretags årsredovisningar mellan åren 2003 och 2012 med hjälp av sökord som är kopplade till humankapital. Studien visar att det finns en positiv trend för sökord kopplade till Sveibys forskning(1997).

Det här är en vetenskapsteoretisk uppsats med problemformuleringen hur kan vi förstå nytänkande, mänskligt resonerande och vetenskaplig utveckling ur ett retorikvetenskapligt perspektiv? Arbetet sker utifrån temat det nya, som i ny förståelse av tillvaron. Jag motiverar retorikens relevans i uppsatsen genom att definiera retoriken som en lära om och förmågan att förstå tillvaron. Retorikvetenskapens plats och relevans för problemformuleringen tydliggörs genom att visa hur retoriken kan förstås i relation till några kända och betydelsefulla fysiska teorier och tankar från Einstein och Galileo. Jag inleder min studie med Gärdenfors kognitionsforskning och Castoriadis förståelse av skapandet av nya idéer.