Society and the workplace are two factors that are important for the individual's health status. It is important that the individuals has the right skills to take care of their health. For organizations, it is important to strive for the welfare of their employees. This has proven to have a positive impact on work performance, reduced Absenteeism and reduced costs for rehabilitation. In 2007, the local authorities in Umeå implemented a wellness offering for all employees working in the municipality administration.

Utifrån OECDs analys av PISA (2012) är svenska elever bäst i Norden på att skolka.Syftet med min studie är att belysa hur elever och föräldrar i en årskurs 6 upplever skolans arbete med att främja skolnärvaro och identifiera faktorer som kan främja skolors arbete med elevers närvaro. Mina frågeställningar är följande.Hur upplever föräldrar och elever skolans rutiner vid ogiltig frånvaro?Hur anser föräldrar och elever att rutinerna fungerar?Vad motiverar eleverna att gå till skolan?Vad tror eleverna är orsaker till skolk?Vad anser eleverna att skolan kan göra för att öka skolnärvaron?För att få svar på frågorna valde jag att intervjua 5 elever i årskurs 6 och föräldrarna fick besvara en enkät.Resultatet av intervjuerna visade att eleverna tyckte att lektionernas innehåll och utformning bidrog till huruvida det var roligt att gå till skolan eller inte. Eleverna kände till skolans rutiner vid ogiltig frånvaro och sen ankomst. Skolan kontaktade elevernas föräldrar samma dag om eleverna var frånvarande utan giltiga skäl och den sena ankomsten rapporterades in i skolans plattform.

In this study I have brought up what pupils within vocational training, with focus on upper-secondary school have apprehended about the course ?Projektarbete 100 p? (Project job 100 point). In my analysis I interviewed twelve pupils from upper-secondary school who had 20 % or more truancy during their three years of studying in upper-secondary school and achieved a result to these pupils had problems with Absenteeism then primary school. The pupils agreed about the school?s existence but they need schools of practical type.

Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext område och som kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket ökar risken för framtida ohälsa. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ-, familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. Goda relationer inom och mellan dessa nivåer beskrivs som skyddsfaktorer för hög skolfrånvaro.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hypotesen om att det fanns en skillnad mellan gruppen med skolfrånvaro och gruppen utan skolfrånvaro avseende familjestruktur, sociala relationer och delaktighet hos elever i Värmland.Metod: Metoden var en kvantitativ empirisk studie av elevdata i Elevhälsodatabasen ELSA.

Syftet med denna undersökning har varit att identifiera samt analysera några av de faktorer som kunde förklara det faktum att graden av sjukfrånvaro inom avdelningen som utför olika typer av yrkesarbete i denna kommunala förvaltning i Luleå konstant ligger över målvärdet som är fyra procent. Huvudhypotesen har varit att arbetsmiljön har en stor betydelse för dessa yrkesarbetares hälsa. För att kunna besvara studiens syfte analyserades sambandet mellan den psykosociala arbetsmiljön och de anställdas hälsa, sambandet mellan den fysiska arbetsmiljön och graden av sjukfrånvaro inom denna avdelning och sambandet mellan det utförda hemarbetet och dessa mönster i sjukskrivningen. En kvantitativ empiriinsamlingsmetod användes baserad på en enkät som delades ut inom avdelningen. Denna kvantitativa metod som valdes passade bra till studien, eftersom all personal som arbetar inom denna avdelning fick möjlighet att delta i undersökningen, vilket blev till en fördel för generaliseringen av studiens resultat.