Syftet med uppsatsen är att studera hur socialsekreterare arbetar med aktivering av försörjningsstödstagare och vilka faktorer som påverkar arbetet med aktiveringen. Materialet för studien består av fyra intervjuer med socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd i en kommun i Sverige. Resultaten visar att aktivering av arbetslösa försörjningsstödstagare utförs i form av jobbaktivering eller resursaktivering. Alla intervjuade socialsekreterare ser på aktivering som en bra och nödvändig åtgärd, som både har en stöttande och kontrollerande funktion med tyngdpunkt på stöd. Vidare visar resultaten att det finns faktorer på tre nivåer som påverkar arbete med aktivering:Samhällsnivå: Socialtjänstlagen, arbetsmarknaden, politiska beslut, skärpta regelverk, information och samverkan;Organisationsnivå: otydligt uppdrag, riktlinjer och kriterier; resursbrist, tidsbrist, arbetsbelastning, bristande samverkan, bristande information;Individnivå: socialsekreterarens erfarenhet och utbildning, syn på aktivering; klienteras utbildning, arbetslivserfarenheter, motivation, socialkompetens och eventuella individuell problematik, önskningar, mål och syn på framtid, tidigare erfarenheter av kontakt med socialtjänsten..

Problemformulering: När ett aktieägartillskott skall återbetalas till en aktieägare sker ingen inkomstbeskattning, utan återbetalningen jämställs skatterättsligt med återbetalning av ett lån. Vid återbetalning till en ickeaktieägare uppkommer frågan om återbetalningen inkomstskatterättsligt skall bedömas på samma sätt som återbetalning till en aktieägare, eller om den bedöms annorlunda.Syfte: Syftet med uppsatsen är att utreda och i möjligaste mån klargöra rättsläget, associationsrättsligt och inkomstskatterättsligt, avseende villkorade tillskott utan aktieteckning, som görs av en tillskottsgivare som inte äger aktier i det bolag som erhåller tillskottet.Metod: Den associationsrättsliga behandlingen av tillskott tas som utgångspunkt för en skatterättslig redogörelse av ämnet. I uppsatsen görs en genomgång av praxis och doktrin.Avgränsningar: Uppsatsen kommer inte att behandla avtalsrättslig, sakrättslig eller gåvoskatterättslig problematik gällande aktieägartillskott.Resultat: Ett villkorat tillskott ger ingen rätt till avdrag vid tillskjutandet. Det ger inte heller upphov till någon inkomstbeskattning för givaren vid återbetalning, då det skatterättsligt ses som återbetalning av en fordran..

Missbruk är en problematik vars negativa effekter framför allt påverkar det sociala livet, arbete, intressen, aktiviteter och relationer, detta då all tid och fokus läggs på själva missbrukandet. Att inte kunna vara aktiv på det sätt som önskas skapar både ett fysiskt och psykiskt lidande. Människor som mår dåligt på grund av sjukdom eller funktionsnedsättning kan använda sin kreativitet för att komma i kontakt med sina problem. Studien fokuserar på att undersöka blandmissbrukares upplevelse av skapande aktivitet i sin behandling. Studien har genomförts via kvalitativ metod och datainsamlingen har skett med hjälp av en egenkonstruerad intervjuguide.

Hemlösheten i Sverige ökar och problemet är som störst i storstadsregionerna. I Malmö är den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den så kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg träna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfälliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav på nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav på nykterhet eller behandling.

Personer med demens med aggressivt beteende är vanligt förekommande. Personal på särskilda boenden och inom hemtjänsten möter dessa personer i de dagliga omvårdnadssituationerna. Genom att skaffa kunskap om personens bakgrund kan personalen bättre förstå, bemöta, avleda och förhindra uppkomsten av frustration och aggression. Syftet med vår studie var att beskriva personalens föreställningar om och erfarenheter av aggressivt beteende i omvårdnaden av personer med demens. Studien utfördes genom intervjuer med sjuksköterskor aktiva inom kommunal äldreomsorg och personer i ett demensteam som har stor kunskap och erfarenhet av den problematik som ett aggressivt beteende hos personer med demens kan medföra.

På dagens tjänstemarknad råder hård konkurrens. Inom bilservicebranschen har fokus tidigare endast varit på bilen men har nu skiftat till ett mer kundinriktat fokus. Bilservicebranschen har svårt att leverera vad som utlovas och flera oberoende tester visar på fusk under bilservicen, kunderna får därmed inte vad de betalar för. Det kombinerat med att bilarna blir mer tekniska och att kunder överlag saknar kompetens och har lite insyn i det arbete som utförs på verkstäderna skapar en problematik. Problematiken ligger i att bristen på transparens och kunskap gör det svårt för kunderna att bedöma om den utförda bilservicen är av hög kvalitet.

Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarnai fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar varsbarn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp avrollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.

Syftet med studien var att belysa de professionellas (behandlares/socialarbetares) arbete med familjehemsplacerade barn och unga. Hur man kan förebygga psykisk ohälsa hos familjehemsplacerade barn och unga samt vilka insatser som erbjuds var centrala frågeställningar i studien. Studien utgick ifrån en hermeneutisk utgångspunkt och var av kvalitativ karaktär. Metoden som användes för att besvara frågorna är semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förebyggande arbete börjar redan när barnet föds.

Tidigare forskare har främst fokuserat på leasing som en del av en organisations externa redovisning och dess utformning medan det interna perspektivet på leasingområdet har fått mindre uppmärksamhet (Finnerty, Fitzsimmons & Oliver, 1980; Goodacre, 2003; Wilkins & Zimmer, 1983). Denna uppsats syftar således till att undersöka de problem som kan uppstå internt i en kommun med hänsyn till hantering av leasingavtal. Utifrån den problematik som uppdagas presenteras sedan förslag till hur rutiner ska utformas inom den specifika kommun som är föremål för fallstudien. Studien baseras på ett kvalitativt angreppssätt där aktörernas uppfattning av verkligheten står i fokus. Empiriskt material har samlats in genom intervjuer med relevanta aktörer inom leasingprocessen och analyserats utifrån identifierade teman.

I denna studie underso?ktes det tio vanliga ramverk inom webb branschen, ba?de de mest anva?nda ramverken samt na?gra nya uppstickare som har va?xt mycket de senaste a?ren. Fo?r att skala upp en hemsida till ma?nga anva?ndare a?r det viktigt att strukturen bakom sidan presterar bra, da?rfo?r a?r det viktigt att va?lja ra?tt ramverk. Sa? hur ska en webbutvecklare da? va?lja ramverk fo?r att kunna uppna? en bra prestanda? Det a?r allma?nt ka?nt att anva?ndare la?mnar sidor na?r responstiden o?kar.

Syftet med denna C-uppsats är att genom Pincus och Minahans resursinriktade systemteori undersöka innebörden av hur samhälleliga system tillgodoser hjälpbehov för klienter som uppbär försörjningsstöd under lång tid. Målet är att skapa en strukturerad bild av vad som är bidragande faktorer till långvarigt beroende av försörjningsstöd samt hur samhälleliga system arbetar med insatser gällande dessa faktorer.Frågeställningarna är följande:Vilka hjälpbehov framträder genom journalerna för undersökningsgruppen?Hur adresseras dessa av samhälleliga system och vilka slutsatser kan man dra av detta?Resultatet visar att hjälpbehoven som tillgodoses är av olika karaktär och att det samhälleliga resurssystemet ibland ersätter formella och informella resurssystem när dessa inte är välfungerande. Slutsatsen visar att samhälleliga system kan motarbeta varandra och att detta då blir till men för den enskilde.Slutsatsen visar också att preventivt arbete för att förhindra att långvarigt beroende av försörjningsstöd uppstår är viktigt..

Trots att den svenska policyn, för skydd av nationella minoriteter, infördes med hopp om att lösa vissa problem hävdas i denna uppsats att annan problematik kan ha uppstått i dess kölvatten. Både vad gäller motiv och innebörd kan delar av policyn ses som problematiska, vilket i huvudsak grundar sig i att det har skapats en skillnad mellan olika etniska minoriteter. Policyn innebär att särskilda åtgärder vidtas för att skydda vissa kulturer. Vi sluter oss till åsikten att kulturer är centrala i människors liv, och just därför anser vi det motiverat att diskutera kring vilka etniska minoriteter som inte får tillgång till detta skydd. Vi menar att denna diskussion saknas i svensk policy.

Ridterapi har på senare tid börjat användas som en komplettarande behandlingsmetod för psykosocial problematik. I dagsläget finns ännu inte mycket forskning inom ämnet och behandlingsmetoden är vare sig speciellt känd eller etablerad. I denna uppsats görs en kartläggning av socialsekreterares uppfattning och kännedom om ridterapi. Undersökningen var i form av en enkät och genomfördes i Uppsala län där socialsekreterare som arbetar med placeringar på HVB-hem medverkade. Vi ville se om olika faktorer som exempelvis ett eget djurintresse, kunskap om behandlingsmetoden, kön och ålder kunde påverka deras inställning till ridterapi.

Studiens syfte var att undersöka och diskutera moral och etik i socialt arbete genom en litteratur-genomgång utgående från mötet mellan socialsekreterare och klient. Forskningsfrågorna var: ?Vilken är etikens roll i socialt arbete? Bidrar etik i socialt arbete till att skapa jämnare maktförhållanden i samhället? Och: Hur beskrivs och hanteras frågorna om etik i fyra rapporter om bemötande och etik i socialt arbete?I den kvalitativa litteraturgenomgången ingår moralfilosofiska texter från vår egen tid, monografier om allmän och tillämpad etik för socialt arbete, rapporter om etikens tillämpning och problematik och fyra rapporter om bemötande, från tiden mellan 1994 och 2003. Textmaterialet analyserades utifrån ett strukturellt perspektiv på socialt arbete och en kritisk-diskursanalytisk metod. Som resultat framkom att etik på grund av de stora skillnaderna mellan etiska målsättningar och vardagen inom socialt arbete bara kan betraktas som en faktor bland många andra i värdering av socialt arbete samt att etik kan användas både för att skapa medvetande och bättre psykosociala arbetsförhållanden men också för att kamouflera verkligheten och därmed bidra till förtryck..

Missbruk av droger finns i alla samhällsklasser och förekommer bland personer i varierande åldrar. Missbruk skapar både sociala och medicinska skador för den som missbrukar, vilket gör att denna problematik är ett stort samhällsproblem. Arbetet baseras på en teori om skapandet av social identitet samt genussystemet. Syftet med detta examensarbete är att, genom en litteraturstudie, belysa hur missbrukande kvinnors sociala identitet påverkas av den omedelbara sociala kontexten samt hur kvinnors sociala underordning i samhället kan befästa ett destruktivt socialt identitetsskapande. Frågeställningarna var: Vad är huvuddragen i tidigare forskning vad gäller missbrukade kvinnors sociala interaktioner och identitetsskapande? Hur kan missbrukande kvinnors sociala identitetsskapande tolkas ur ett socialpsykologiskt perspektiv och ett genusperspektiv? Metoden för att samla in data var litteratursökning via Scopus, PsycINFO, ProQuest och Luleå tekniska universitets egen databas Primo.