I Sverige är förekomsten av barn med ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) i skolåldern ca 5 %, diagnosen är sex gånger vanligare hos pojkar än hos flickor. Huvudsymtomen består av uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och överaktivitet. Denna studie handlar om hur mammor till barn med diagnosen upplever sin vardag. Hur de ser på diagnosticeringen och bemötandet från sin omgivning. Studien bygger på intervjuer med fyra mammor som alla har söner med diagnosen ADHD som delar med sig av sina upplevelser av att vara förälder till ett barn med ett neuropsykiatriskt funktionshinder (NPF).Nyckelord:ADHD, diagnos, barn, föräldrar, upplevelse, stigmatisering.

Diagnosis of adhd, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with adhd, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about adhd, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of adhd occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure adhd symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

Svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och överaktivitet är vanliga bland ungdomar. Förstahandsbehandlingen vid ADHD är farmakologisk, men den hjälper inte alla och flera bieffekter rapporteras. Denna studie undersökte om en åttaveckorskurs i mindfulness för ungdomar med ADHD skulle vara genomförbar, påverka deras grad av mindfulness samt påverka deras grad av ADHD-symtom. Sju ungdomar (14-18 år) deltog i studien som hade en multiple case design. Resultaten visade att interventionen kan betraktas som genomförbar och att en deltagare ökade sin grad av mindfulness.

Uppsatsen är en kvalitativ undersökning om hur lärare arbetar med barn som har ADHD. Förkortningen ADHD står för Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder och är en funktionsnedsättning. Till undersökningen har fem pedagoger intervjuats. De frågor som har funnits i intervjuerna har haft sin tyngdpunkt i hur pedagogerna arbetar med barn som har diagnosen ADHD. Barn som har denna typ av diagnos har oftast svårigheter med uppmärksamhet, impulsivitet och kan även vara hyperaktiva.

Huvudsyftet med studien är att undersöka pedagogers kunskaper om ADHD och huruvida kunskapen om ADHD har betydelse för pedagogers bemötande med elever med ADHD. Utifrån en kvalitativ forskningsmetod har vi gjort semistrukturerade intervjuer med fem pedagoger, alla verksamma inom skola och fritidshem. Resultaten visade att kunskapen fanns om elever med ADHD, även om informanterna menade att de saknade kunskap så berättade de något annat, vilket visade på en omedvetenhet om sin kunskap om elever med ADHD. Informanterna hade valt strategier som i litteraturen beskrevs som framgångsrika. En god relation, tydlig struktur, individanpassning, föräldrasamverkan och anpassade arbetsmetoder.

Examensarbetet behandlar sambandet grav språkstörning och ADHD samt hur olika yrkesgrupper bemöter barn med grav språkstörning och tilläggsdiagnosen ADHD. För att samla material till vårt arbete har vi intervjuat specialpedagoger, logopeder och psykologer och vi har använt oss av en semistrukturerad intervjuguide..

Studien beskriver och analyserar några pedagogers syn på likheter och skillnader hos flickor och pojkar med diagnosen ADHD i grundskoleåldrarna samt de pedagogiska konsekvenserna av detta. Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med verksamma pedagoger. Frågeställningarna hur symptomen för ADHD yttrar sig hos pojkar respektive flickor, hur diagnosfördelningen ser ut samt pedagogiska strategier för ADHD ur ett genusperspektiv besvaras. Resultatet visar att ett mörkertal finns bland diagnostisering av ADHD hos flickor och att deras symtombild är svårare att upptäcka än hos pojkar. Detta beror på att pojkar ofta uppvisar tydligare hyperaktivitet samt att diagnosmanualerna dels är anpassade efter graden av hyperaktivitet.

To live in a relationship demands hard work with good communications, mutual respect, compromises, empathy and an understanding of your partners feelings and needs. For a person with ADHD all of this can cause difficulties and create a strained relationship, but it can also mean a relationship with thrills, adventure, spontaneity and passion. This study is built on a qualitative method using triangulation, where the studies empirical materials consist of 4 interviews along with observations online. The empirical material is applied on the theories: love, conflict and coping. The purpose of this paper is to increase the understanding of how it is to live in a relationship with a partner who has been diagnosed with ADHD. The questions at issue are: How does everyday life work with a partner who has ADHD? What different aspects (positive and negative) are there to live in a relationship with a partner that has ADHD? How is the possible if any help and support perceived in their relationship and everyday life? The results showed that a relationship with a partner that has ADHD looks like any other relationship, but that it can differ due to the possible difficulties that are at hand.

Syftet med detta arbete är att undersöka samband mellan vuxnas anknytningsstilar och adhd. Vilken anknytningsstil är den mest framträdande i gruppen adhd?24 personer, som har fått diagnos adhd, har fyllt i enkät RQ-SWE. Svaren har jämförts med normalfördelningen av olika anknytningsmönster. Resultatet visar att förekomst av otrygg anknytning är betydligt högre bland vuxna personer som har fått diagnos adhd.

Syftet med min undersökning har varit att ta reda på hur lärare och specialpedagoger på en skola definierar begreppet inkludering och hur de tänker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har även syftet varit att ta reda på hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit från relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren från informanterna stämmer väl överens.

The aim of this thesis was to use qualitative approaches to show how teachers in primary school reason on their way to meet and communicate with children who have ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder). Research questions of the study were as follows: How does teachers in primary school reason about their way to communicate with children with ADHD? Do the teachers use some specific methods or means of communication with students who have ADHD? Do the teachers reason about their way how to handle conflicts with students who have ADHD? I collected my empirical material through a qualitative interview method. My theoretical starting points were interaction theory and the socio-cultural perspective. I have used these theories to analyze my material.

Diagnosis of adhd, the cause and consequence. A study about the teachers thought about it.The purpose of this study was to examine teachers experience and views about children diagnosed with adhd, and what implication and effects it gives to the pedagogy strategies in the classroom.This is a qualitative study based on the experience of six teachers from primary school. My results have been compiled and compared to special educational research about adhd, from three different perspectives.The results showed that the teachers who have been working as teachers for a longer period, think that the problems of adhd occur primarily due to environmental causes, but then also say that they think the individual causes matters. It is also these teachers that talks very well about medication as a treatment to cure adhd symptoms. The teachers who have worked the shortest time, most of them have some special education from the teacher education.

Diagnosen ADHD har varit mycket omdiskuterad, dels för att läkare och forskare intehar varit överens om dess patologiska förklaring, behandling eller ens om dess existensoch detta har fångat författarnas intresse. Syftet är att belysa föräldrars upplevelse ochinställning till medicinering av sina barn med ADHD. Studien är en litteraturöversiktenligt Friberg med analys av sju kvalitativa artiklar. Resultatet presenteras i trehuvudkategorier: Familjen kring det diagnostiserade barnet, Barnet med ADHD ochAndras åsikter om diagnos/behandling av barnet med ADHD med tillhörande niosubkategorier. I diskussionen tas upp bland annat skillnaden mellan mödrar och fädersinställning till ADHD och medicinering och tankar kring anledningar till detta.

The purpose of this studie was to use qualitative methods to find out how teachers perceive what a good classroom environment means for students with ADHD. Know the teachers what to do with the physical environment for students with ADHD? My research questions I wanted to answer was how support or hinder classroom environment children who have ADHD? What can educators how classroom environment to be adapted for students with ADHD? I have presented three different themes based on my interviews, Structure / classroom environment, placement and traditional teachings. Has compiled my answers from informants and analyzed the responses by prior research and theory. The results show that teachers have good insight into what is good for students with ADHD, but what is it that goes wrong?.

ADHD is the fastest growing diagnosis of the last decade and there is an ongoing debate about how ADHD should be understood with a psychosocial perspective opposed to a medical perspective. The purpose of this study was to investigate how a Swedish daily and evening newspaper (Aftonbladet and Dagens Nyheter) portrays ADHD. Further, the study asked whether medical or social explanation is used in the discourse that appears in newspaper articles, how ADHD is described as well as which people are quoted in the articles. In this study we used Norman Fairclough´s critical discourse analysis with the 26 sampled articles which we believe highlight different perspectives on ADHD diagnosis.Our study shows that there are representatives cited in the articles from school, the judiciary and the medical field. However representatives from social work are conspicuous by their absence.