I vår kvalitativa studie undersöker vi hur familjer påverkas av att ha ett funktionshindrat barn samt vilket stöd de behöver från samhället för att klara av sin vardag. Genom halvstrukturerade intervjuer med tre familjer med barn med olika grad av autism och utvecklingsstörning, ifrån en kommun i Mellansverige, fick vi en inblick i hur deras vardag ser ut. Intervjuerna visade på vissa likheter och skillnader i familjernas upplevelser kring att ha ett barn med autism samt behovet av och tillgången till stöd. Till vår teoridel har vi funnit forskning och undersökningar, via litteratur och olika databaser, som vi sedan använt oss av för att analysera det som framkommit i intervjuerna. Tidigare forskning visade att beskedet om diagnosen skakar en familj djupt medan vår studie pekar på att det på grund av olika faktorer inte alltid stämmer.

SammanfattningSyftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors inställning till eutanasi.Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Av 220 artiklar valdes 14 artiklar med kvalitativ eller kvantitativ ansats.Resultatet visade att eutanasi är en komplex fråga där olika etiska och moraliska aspekter spelar in. Sjuksköterskorna ansåg att eutanasi kunde vara etiskt försvarbart för värnandet av patientens autonomi, vid svår obotlig sjukdom, om alla andra behandlingsmetoder blivit uttömda samt om patienten själv tog upp förfrågan om eutanasi. Argument emot eutanasi var att sjuksköterskan har en livsbevarande roll, att risk för missbruk av eutanasi kan förekomma samt religiösa skäl. Yngre deltagare och de med lägre utbildning var mer positiva till eutanasi medan äldre sjuksköterskor och de med högre utbildning hade en mer negativ inställning.

Vårt arbete lyfter fram de kritiska aspekter som belyses av pedagoger, via intervjuer, samt litteratur, gällande arbete med barn med funktionsnedsättningar. Det handlar om hur dessa barn, med exempelvis asperger eller ADHD, påverkar pedagogers arbete. Kräver barn med funktionsnedsättningar mer tid? Mer eller annan kompetens? Forskningen har sin grund i de kritiska aspekter som tas upp i, anser vi, relevant litteratur och i aktuell forskning. Vi ville få en bra helhetsbild, därför valde vi att granska arbetet i både grundskola och förskola.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i världen. Varje år får cirka 7000 kvinnor diagnosen bröstcancer i Sverige. Kvinnornas livskvalitet påverkas vid sjukdomen bröstcancer och det är en individuell upplevelse. Syfte: Syftet var att belysa livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Studien är en litteraturstudie baserad på kvalitativa artiklar.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Under 2008 fick ca 7300 kvinnor diagnosen bröstcancer och av dessa var 72 procent 55 år och äldre. Tidigare forskning har visat att postmenopausala kvinnor som är 55 år och äldre upplever att de inte får tillräckligt stöd från vårdpersonal och närstående.Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur postmenopausala kvinnor med bröstcancer upplever olika former av stöd och hur dessa påverkar deras hälsa.Metod: Vi använde oss av en litteraturöversikt, med 16 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som undersöktes och analyserades enligt Friberg (2006).Resultat: Dataanalysen av artiklarna resulterade i fem teman och dessa är: emotionellt stöd, vårdpersonalens stöd, närståendes stöd, religiöst stöd och informationsstöd. Vi fann att dessa stöd är viktiga för postmenopausala kvinnors hälsa och livskvalitet.Slutsats: Olika typer av stöd från närstående och vårdpersonal upplevs som viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer. Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse för vilka stöd som är viktiga för postmenopausala kvinnor med bröstcancer och hur dessa påverkar deras hälsa..

Bakgrund: Cirka 0,5-1 procent av den svenska befolkningen får någon gång i sitt liv diagnosen schizofreni. Att leva med schizofreni innebär psykisk ohälsa i form av bland annat hallucinationer, vanföreställningar samt apati och passivitet. Syfte: Att belysa vilka upplevelser patienter med schizofreni har av bemötandet i vården. Metod: Litteraturstudie som är baserad på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Behovet av kommunikation identifierades som ett huvudtema som är genomgående genom hela resultatet.

Jakobsson, E & Nordström, M. Kvinnans upplevelse av att leva med cervixcancer. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad, 2009. En cervixcancerdiagnos innebär ofta ett starkt hot mot kvinnans tillvaro och kan försätta henne i en psykisk kris. Många gånger inger behandlingen hopp och stor tilltro sätts därför till vårdpersonalen.

Hjärtsvikt är en folksjukdom som förekommer hos omkring 2 % av befolkningen. Hos den äldre befolkningen är det ett vanligt tillstånd och bland personer över 65 år lider 6-10 % av hjärtsvikt. Hjärtsvikt är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet, sjuklighet och nedsatt livskvalitet. Trötthet (fatigue) är ett av symtomen som diagnosen oftast grundar sig på. Fatigue har en central betydelse för patienternas begränsningar i sin funktionsförmåga.

Bakgrund: När ett barn diagnostiseras med cancer är det inte ovanligt att syskon får psykosociala problem. I sjuksköterskans arbete ingår att förebygga ohälsa och kommunicera med anhöriga, däribland även syskon. Behov är liknande för de flesta individer men ibland kan det utifrån nyuppkommen livssituation uppstå specifika behov. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva specifika behov hos syskon till barn med cancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie som baserades på nio kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar.

Bakgrund: Alla fosteravvikelser kan inte påvisas under graviditeten. Missbildningar kan vara ärftliga, men även miljöfaktorer kan vara orsaken. Fyra procent av alla barn som föds i Sverige har en missbildning. Syfte: Att belysa föräldrars upplevelse av att få ett oväntat besked under graviditeten och att få ett barn med missbildning. Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa och en kvantitativ artikel.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vårdprogram angående vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:På grund av det ökade antalet människor som får diagnosen cancer, är sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vårdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvårdnads - och psykosociala aspekter i vårdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmärksamma psykisk ohälsa samt att bemöta existentiella frågor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaområden.Slutsats:Vårdprogram har visat sig innehålla en ojämn fördelning av information angående vårdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mångfacetterad bild av hur vårdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra källa till information för sjuksköterskor om vård och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda användbara råd och strategier kan denna studie skapa en ökad känsla av självförtroende inför svåra situationer som sjuksköterskan kan möta..

Genom kvalitativa intervjuer med en klasslärare, en speciallärare samt fyra elever har syftet med denna studie varit att undersöka på vilket sätt skapande i bild och illustration till text kan verka som stöd och motivation i språkliga lärprocesser samt om elevernas uppfattningar skiljer sig åt på grund av deras olika språkförmågor. Ambitionen har också varit att synliggöra goda inlärningsstrategier med skapande i bild och illustration som verktyg samt på vilket sätt dessa strategier kan utveckla den språkliga förmågan hos eleven med dyslexi. Elever med dyslexi är i behov av multisensoriska lärprocesser för gynnsam språkutveckling. Det framkommer i studien att pedagogerna tycker det är betydelsefullt att eleverna använder sig av skapande i bild och illustration för att komma åt sin metakognition. Även eleverna upplever detta viktigt, särskilt eleven med dyslexi.

I Sverige har drygt en person av 800 diagnosen multipel skleros (MS). Det är en livslång sjukdom som hela tiden progredierar och ger allt svårare symtom hos den drabbade. Detta medför att många personer med MS känner en uppgivenhet och riskerar att drabbas av depression eftersom MS är svår att förutse. Detta kan inverka på individens livsvärld, lidande och välbefinnande samt den subjektiva kroppen. Syftet med studien var att belysa upplevelsen av att leva med multipel skleros.

Bakgrund: Världshälsoorganisationen (WHO), räknar med att unipolär depression kommer bli allt vanligare och att det år 2020 kommer klassas som det näst största hälsoproblemet i världen. Detta medför att sjuksköterskor kommer att träffa på dessa patienter inom alla vårdenheter. För att kunna utföra omvårdnadsarbetet på ett optimalt sätt behöver sjuksköterskan ha kunskap om patienternas upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Syfte: Var att belysa individers upplevelser av hur det är att drabbas av och leva med en unipolär depression. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes.

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.