Unga vuxna som överlevt barncancer i centrala nervsystemet (CNS) löper ökad risk för negativa neuropsykologiska, fysiska och psykologiska sena effekter. Låg självkänsla är en riskfaktor för psykisk ohälsa men tidigare forskning om hur barncancer i CNS och dess behandling påverkar självkänsla är begränsad. Med självrapporteringsformuäret Self Esteem Questionnaire (SEQ-42) undersöktes självkänsla hos en populationsbaserad rikstäckande kohort med 528 unga vuxna överlevare jämfört med 995 personer i en stratifierad kontrollgrupp. Patientgruppen hade signifikant lägre självkänsla än kontroller i fem av sex dimensioner i SEQ-42 (p <0,0001). Bland patienterna var den sammanfattande globala självkänslan positiv (skalvärde > 2,5) hos en majoritet, 78,2%, men risken för negativ självkänsla var i flera dimensioner dubbelt så stor för patientgruppen jämfört med kontrollgruppen.

Abstract Schumacher, Lisa (2014) Tre kvinnors berättelser om sin uppväxt - en narrativ studie om ADHD (Three women?s stories about their early life ? a narrative study about ADHD) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Studien tar avstamp i att det i skolor och förskolor finns många barn i behov av särskilt stöd, exempelvis med ADHD-diagnos. Att vara empatisk betyder att förstå och att låta förståelse vara vägledande i kontakten med någon annan (Kinge 2000). Jag menar att det finns begränsad förståelse för hur barn med ADHD upplever sin situation och vad som påverkar dem. Syfte Syftet med studien är att skapa förståelse kring hur det kan vara att växa upp och ha ADHD.

Förekomsten av övervikt och fetma bland barn och ungdomar är hög och ökar ständigt i västvärlden, så även i Sverige. Idag är omkring 400 000 barn och unga överviktiga vilket kan leda till hälsorelaterade problem. Som allmänsjuksköterska kan man i många olika vårdkontexter träffa unga personer med övervikt och fetma. Det är därför viktigt att få kunskap om hur en ung överviktig upplever sin livsvärld. Studiens syfte är att beskriva unga människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

The purpose of this report is to investigate teachers views of whether pupils with Asperger Syndrome, autistic symptoms or ADHD shall go in ordinary classes or special groups. The study tells you about what difficulties these pupils often have, what adjustments they need in their schoolsituation and the positive and negative effects of joining a special group.A teacher for special needs, two teachers in special groups and two teachers in ordinary classes have been intervjued and earlier made researches have been studied.The conclusions of this study are that the decision of whether a pupil shall go in a normal class or a special group must be made individually. Most pupils who are capable to profit from the training in a normal class and pass their examination, shall go in a normal class. The greater part of the recommended adjustments are possible to do in a normal class. But it requires more resourses and teachers with better knowledges about theese handicaps..

SammanfattningBakgrund: Fetma och övervikt leder till följdsjukdomar och problematiken med följdsjukdomar ökar för varje år. En metod för behandling mot fetma och övervikt som blir allt vanligare är magsäcksoperation som begränsar födointaget.Syfte: Syftet med studien var att ta reda på hur magsäcksopererade informanter själva resonerar kring sin upplevelse av att hantera sin livskvalitet i relation till magsäcksoperation som metod för viktminskning. Hur får de kunskap att hantera sitt nya liv och hur upplever de att de kan hantera sin nya livsstil?Metod: Studien var kvalitativ och utgick från semistrukturerad intervju med 5 kvinnor som genomgått magsäcksoperation i syfte att gå ner i vikt. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: I intervjuerna framkom det att en operation är den sista utvägen när andra alternativ till viktminskning misslyckats.

Obstipation är ett vanligt omvårdnadsproblemsom påverkar patientens livskvalitet negativt. Obstipation orsakar ett lidande hos patienten och kan dessutom leda till komplikationer. Syftet med studien var att beskriva möjligheterna för prevention och kurativ behandling hos vuxna patienter med obstipation. Studien genomfördes som en litteraturstudie, vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Tjugoen artiklar påvisade god och medelgod vetenskaplig kvalitet och stämde överens med syftet, dessa användes i resultatet.

Bakgrund: Övervikt och fetma är en global epidemi. Fetma kan orsakas av arv, miljö och beteendemässiga faktorer. Övervikt kanleda till flera följdsjukdomar. Viktminskning kan ge ökad livskvalité pch psykiskt välbefinnande. Ur ett hälsoekonomiskt perspektiv är det av vikt att det hälsofrämjande arbetet startar tidigt i barndomen.

Bakgrund: Personer som blir föremål för hjärttransplantation är mycket sjuka och det finns ingen annan behandling att tillgå. När hjärttransplantationen är genomförd krävs livsstilsförändringar och livslång och kontinuerlig behandling av immunosuppressiva läkemedel. En transplantation är en svårbegriplig händelse som väcker mångskiftande känslor. Syfte: Beskriva vuxna personers upplevelser efter en hjärttransplantation. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.

I skolan finns många barn med ADHD-diagnos eller koncentrationssvårigheter. Som lärarekan det vara en utmaning att ge dessa barn de bästa förutsättningarna för kunskapsutveckling.Inom specialpedagogiken talas det om två perspektiv för att som lärare möta dessa elever.Dels kan det handla om ett mer kategorisk förhållningssätt till eleverna vilket kopplar sammansvårigheter med individen. En lösning på problemet kan då vara en utredning ochmedicinering för att råda bot på elevens bekymmer. Dels kan läraren inta ett mer relationelltförhållningssätt som tar hänsyn till individens omgivande miljö. Här handlar det om att seöver kvaliteten på verksamheten och hitta passande pedagogiska metoder för eleven iklassrummet.

Denna uppsats syftar till att belysa hur lärandemiljön påverkar barn i behov av särskilt stöd, i lärandeprocessen. I min frågeställning behandlar jag frågan; stödjer eller motverkar klassrumsmiljön barn med ADHD? I teoriavsnittet använder jag mig av det sociokulturella perspektivet på lärande som utgångspunkt, därför att jag ser en relevans i litteraturen jag använt mig av och de svar informanterna gav vid de genomförda intervjuerna. Det sociokulturella perspektivet anser jag dessutom ligger rätt i tiden eftersom det på många sätt har präglat delar av min utbildningstid. I metodavsnittet har jag använt mig av kvalitativa intervjuer i en fenomenologisk studie, vilket innebär att det inhämtade materialet grundar sig i intervjupersonernas egna tolkningar och erfarenheter av det rådande ämnet.

Ämnesval är organisationsteori med utgångspunkt från processorientering av den centrala ledningen i Försvarsmaktens (FM) och om det bidrar till effekttänkande. Uppsatsen undersöker om processorienteringen av Försvarsmaktens Högkvarter (FM HKV) teoretiskt kan samspela med FM doktrinära utgångspunkt i effekttänkande.FM HKV har sedan tidigt 2000-tal arbetat med införande av processorientering i den centrala ledningen. Flertal utredningar, beslut samt hemställan till regeringen vittnar om detta. Parallellt har FM infört effekttänkande, främst baserat på andra länders krigserfarenheter.Dessa två förhållningssätt betraktas vanligtvis som två ytterligheter, där effekttänkandet har starkt fäste i insatsperspektivet och processorienteringen har starkt fäste i förvaltningsperspektiv. Vid en jämförelse påvisas flertal likheter mellan processorientering och effekttänkande, men det finns områden där likheter ej kunnat återfinnas.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut.

Mer än 200 miljoner barn i skolåldern är överviktiga. I skolan har skolsköterskan en viktiguppgift att identifiera barn med övervikt i ett tidigt skede. Syftet med litteraturstudien var attbeskriva skolsköterskans möjligheter och begränsningar i det hälsofrämjande arbetet gällandeövervikt och fetma hos skolbarn i åldern 6-12. Metoden var systematisk litteraturstudie meddeduktiv ansats. Studien innefattade 13 artiklar som analyserades med kvalitativinnehållsanalys.

Övervikt och fetma är idag ett världsomspännande hälso- och omvårdnadsproblem där sjuksköterskan har en stödjande och motiverande uppgift för att hjälpa personer hantera samt klara av en livsstilsförändring som leder till viktminskning. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans stöd vid personens livsstilsförändring i samband med viktnedgång. Metoden som används är litteraturstudie. Resultatet visar på att sjuksköterskan har en betydande roll vid personens livsstilsförändring när det gäller att bistå med stöd. Genom att basera en relation på tillit kan sjuksköterskan och personen tillsammans skapa de mål som möjliggör personens livsstilsförändring.

Syftet med studien var att beskriva prevalens av övervikt, fetma och undervikt hos 10-11-åriga barn under en fyraårsperiod. Detta gjordes genom att jämföra två födelsekohorter, 1989 och 1993 med fokus på könsskillnader och skillnader i socioekonomi (SES) definierat utifrån inkomst i fyra olika typområden. Studien utfördes i Stockholms län 2005 där SES-områden och skolor inom dessa områden valdes slumpmässigt. Antropometriska data från skolhälsovårdsjournaler insamlades från barn i skolår fyra. Vikt, längd och födelsedata erhölls från 2416 10-11-åringar födda 1989 och från 2183 barn födda 1993.