The purpose of this essay is to study seven different school counsellors? way of working and collaborating with students with an ADHD diagnosis. The informants we met come from different high schools in southern Sweden. The study is based on a qualitative approach and the primary knowledge was established through semi-structured interviews. The secondary knowledge is accounted for the form of previous research and theories.

Research shows that there is a lack of knowledge of adult students with ADHD. Most of all research focuses on children with ADHD in school. The purpose of this study was to gain a better understanding of how adult learners with ADHD experience academic studies related to cognitive difficulties, emotion, motivation, and their experience of SOC. The questions tried to determine how any cognitive difficulties and emotions are perceived, how students' motivation to study impacted and their experience of SOC based on studies in higher education. To answer the purpose and questions used qualitative interviews based on three students with ADHD using a hermeneutic method.

Syfte: Att undersöka hur det kan vara att växa upp med en bror eller syster med diagnosen adhd, hur livssituationen/syskonskapet hanterats, samt hur de har påverkats och hur det eventuellt fortsätter att påverka dem i vuxenlivet. Syftet var även att undersöka syskonens upplevelser och behov av socialt stöd under uppväxten.Frågeställningar:? Vilka upplevelser finns hos personer som vuxit upp med ett syskon med adhd?? Hur upplever syskon att de har påverkats av att växa upp med en bror eller syster med adhd?? Hur har syskonskapet hanterats?? I vilken utsträckning finns det behov av socialt stöd under uppväxten för syskon till barn med adhd?Metod: Studien är kvalitativ och bygger på intervjuer med åtta personer som vuxit upp med ett eller flera syskon med diagnosen adhd. Intervjupersonerna består av både kvinnor och män i åldrarna 17- 29 år. Resultat: Resultatet visade att samtliga syskon upplevt att syskonrelationen och familjesituationen innehållit mycket bråk som enligt intervjupersonerna var mer än vanligt syskonbråk.

Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild.Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning & ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma.Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem.

En av de ledande dödsorsakerna i världen beror på övervikt och fetma, därför är det viktigt att barn utvecklar bra kostvanor under tidig ålder. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka sambandet mellan kostrelaterad övervikt/fetma och karies hos barn. Artiklarna söktes i den medicinska databasen PubMed. Åldersbegränsning gjordes på barn mellan 0-18 år på grund av att studien är fokuserad på barn. Resultatet baseras på 10 vetenskapliga artiklar.

Syftet med denna undersökning är att belysa hur förskolan bemöter och organiserar verksamheten då det finns barn med avvikande beteende med inriktning mot barn med ADHD. Ett annat syfte är att undersöka hur pedagogerna i förskolan bemöter och skapar förståelse för barn med avvikande beteende. I resultatet framkommer om begreppen avvikande beteende med inriktning mot ADHD inom förskola. Studien visar att barnets beteende påverkar dess förståelse hos omgivningen, för barnets sätt att vara och dess behov.  Samtliga intervjupersoner arbetade på ett liknande sätt när det gäller barn med ett avvikande beteende.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland ungdomar är ett växande problem vilket kan jämföras med en epidemi. Det är ett samhällsproblem i både Sverige och i övriga världen. Övervikt och fetma hos ungdomar kan ge både psykiska och fysiska negativa effekter och kan bero på olika orsaker som arv, livsstil och biologiska faktorer. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med överviktiga i många olika vårdsammanhang. Det är därför viktigt att ha kunskap om hur ungdomar med övervikt eller fetma upplever sin vardag för att kunna bemöta dem på ett bra sätt.

The purpose of this study is to compare an inquiry-based teaching method for natural sciences in municipal schools and special education and to find out if this way of teaching may be helpful when working with students with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD).The Swedish national curriculum of 2011 states that teaching methods should be fitted to every student?s needs and preconditions. The implication of this is very important for all students, especially for children with special needs. The theoretical framework that has been applied as a foundation for this study is Vygotskijs "Zone of Proximal Development" and Deweys "Learning by Doing". The method applied for the study is a semi structured interview and five teachers where interviewed.The result of the study shows that teachers with a higher education in natural sciences are more confident with regards to teaching natural sciences and the application of the inquiry-based way of teaching.

Uppsatsen belyser hur det är att som kvinna leva med ADHD då detta är ett relativt outforskat område Syftet med den här studien är att ta reda på hur det är att som kvinna leva med ADHD, hur vardagslivet påverkas samt hur fördomar upplevs och hanteras. Vi vill även ha reda på hur kvinnorna upplever att de hanterar sina känslor samt hur deras känslohantering tar sig i uttryck i deras vardagsliv. Vi har utfört kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla fått sin diagnos i vuxen ålder. Kvinnorna har med egna ord berättat hur de upplever att det som kvinna är att leva med ADHD. Det insamlade datamaterialet analyseras med hjälp av Erving Goffman?s stigma-teori som förklarar hur olika attribut hos individen kan göra att denne avviker från mängden.

I hela världen är fetma ett ökande problem bland barn och tonåringar. Det är därför viktigt för allmänheten såväl som vårdpersonal att få kännedom om hur de som är feta upplever sin situation för att kunna erbjuda rätt stöd och hjälp samt att kunna bemöta dem på rätt sätt. Syftet med studien var att beskriva barn och tonåringars upplevelser av att leva med fetma. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats, som baseras på 10 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att barn och tonåringar får utstå kränkning av kamrater, familjemedlemmar och okända personer.

Syftet med denna studie var att undersöka om föräldrar till barn med ADHD/ ADD upplevde att barnet fick det stöd som det behövde i skolan samt hur barnet blev bemött av skolpersonalen. Vidare undersökte vi hur föräldrarna upplevde att samspelet mellan skolan och eleven påverkade deras barn. I studien användes en kvalitativ metod där det insamlade materialet tolkades utifrån symbolisk interaktionism samt stämplingsteorin. Fyra föräldrar till barn med ADHD/ADD har intervjuats. Resultatet visade att föräldrarna upplevde att deras barn hade bristfälliga eller obefintliga stödinsatser där somliga av dessa barn bemöttes ofördelaktigt av skolpersonalen.

Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vår tids stora folkhälsoproblem, inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Detta tros bero på att vi har förändrat vår livsstil, till att vara mindre fysiskt aktiva och förtära mer snabbmat, godis, alkohol och söta drycker. Eftersom kunskapen om detta förhållande har funnits en tid och andelen överviktiga och feta ändå ökar kan det behövas nya sätt att angripa problemet. Syfte: Att söka evidens för metoden motiverande samtal (MI) i syfte att främja viktnedgång hos vuxna över 18 år. Metod: Litteraturstudie.

Bakgrund Skolsköterskan arbetar i skolhälsovården med uppdraget att bevara och förbättra barnens psykiska och fysiska hälsa samt verka för sunda levnadsvanor. Skolsköterskan ska vara delaktig i folkhälsoarbetet med bland annat fokus på övervikt/fetma. Barn med övervikt och fetma kan riskera utveckla hälsoproblem och psykosociala konsekvenser senare i livet. Syftet med studien var att belysa skolsköterskans upplevelser i arbetet med övervikt och fetma hos barn från 6 år till och med 16 år. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med halvstrukturerade frågor av tio verksamma skolsköterskor i en utvald kommun i södra Sverige.

Bakgrund: Bland barn har övervikten fördubblats från år 1982 till år 2002. Personal inom mödra- och barnavårdscentralen har en betydelsefull roll i preventionsarbetet genom att tidigt i livet fånga upp de barn som ligger i riskzonen för att senare i livet utveckla övervikt och fetma. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva tidiga riskfaktorer för utvecklandet av övervikt och fetma hos barn. Vidare var syftet att undersöka om barnhälsovården belyste dessa riskfaktorer, samt jämföra detta med aktuell forskning. Metod: Systematisk litteraturöversikt som baseras på kvantitativa forskningsartiklar, samt material hämtat från mödra- och barnhälsovården.