En arena som arbetar med förebyggande insatser av övervikt, fetma ochdess följdsjukdomar är primärvården, även om övervikts- ochfetmabehandling inte idag är en naturlig del av primärvårdens arbete.Syftet med denna studie var att få en fördjupad kunskap om hur arbetetmed att förebygga och behandla övervikt och fetma fungerar inomprimärvården. Metoden som studien utformades efter var enlitteraturstudie, där tillvägagångssättet var att analysera ett antalvetenskapliga artiklar. Databaserna som användes var Cinahl ochPubMed. Genom sökord som hade anknytning till syftet i studien gjordesen datainsamling. De artiklar som svarade bäst på syftet valdes sedan ut.18 stycken artiklar valdes ut som sedan granskades och analyserades föratt sedan kategorisera resultatet.

Övervikt och fetma kan bidra till stora hälsoproblem, att tidigt drabbas ökar risken för fortsatt övervikt genom hela livet. Det hälsofrämjande arbetet på samhällsnivå, av en mängd olika aktörer är oerhört angeläget i kampen mot övervikt och fetma.Syfte: Syftet med examensarbetet var att undersöka vilka hälsofrämjande riktlinjer förskolorna har att rätta sig efter. Samt belysa om och hur förskolan arbetar praktiskt, hälsofrämjande för att förebygga övervikt och fetma hos barn. Ytterligare var syftet att kartlägga kunskapsnivån i förskolans arena inom området övervikt och fetma.Metod: Detta är en kvalitativ uppsats med en empirisk förankring där semistrukturerade intervjuer av fyra stycken förskolerektorer i Kristianstad kommun har utförts, vårterminen 2012.Resultat: Förskolorna har inte någon utarbetad strategi i arbetet mot övervikt och fetma. Förskolpersonalen samtalar och förespråkar goda levnadsvanor och matvanor för barnen, men utan utbildning eller kompetens inom området.

The purpose of this study was to examine young persons' experiences of life with ADHD. Semi structured interviews were done with four boys age 14-18 years, diagnosed with ADHD. The interviews followed a guide that consisted of themes with questions. The themes examined were: diagnosis, school, home, social and personal issues and how these themes are connected to ADHD. The results indicate that it is hard to live with ADHD.

Vi har gjort en kvalitativ undersökning där syftet är att genom intervjuer med lärare, försöka få mer och ny kunskap om hur man kan underlätta och hjälpa barn med diagnosen ADHD i en skola för alla. Vi har intervjuat lärare och en fritidspedagog från åk F ? 5, alla med olika erfarenhet och tjänster. Våra informanter består av två lärare, två specialpedagoger och en assistent/fritidspedagog. Alla medverkande jobbar på skolor i mindre orter.Undersökningen ger ett resultat om hur en lärare bemöter barn med diagnosen ADHD i en skola för alla.

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är ett välkänt problem hos ungdomar. Studien jämför föräldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig själva och sina föräldrars reaktioner. Befintliga data från ett forskningsprojekt används där undersökningsdeltagarna var ungdomar, från skolår sju till första året på gymnasiet. Resultaten visade att föräldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt från andra föräldrar både när det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende där ungdomarna med ADHD-problematiken hade svårigheter.

AbstractThe purpose of this paper is to find out how the after-school teachers can work with children diagnosed with ADHD on the after-school center, study the given conditions as well as the links between the two earlier mentioned. Four interviews, with four different after-school teachers, from four after-school centers in one municipality was made. The interviews consisted of seven questions, six of the questions gave the respondents the opportunity to own interpretation of the question and thereby answer the question after what they considered as correct.The result shows that work with ADHD diagnosed children can differ widely based on the conditions the after-school teachers have. Examples of conditions are knowledge and education on the subject, the after-school center environment, the number of teachers in the business and more. Based on the four interviewed response, and the information that previous research shows about the subject, the work with ADHD diagnosed children at the four different after-schools is not good enough.

Studien påbörjades hösten 2012 och är ett försök att hitta olika pedagogiska verktyg och förhållningssätt genom strukturerade intervjuer med 3 pedagoger som arbetar eller har arbetat med barn och ungdom med diagnosen ADHD. Studien belyser hur dessa olika pedagoger uppfattar sin undervisning, sin roll som lärare och vad deras generella erfarenheter av att arbeta med ADHD-elever är. Genom intervjuer skapas en bild av lärarna som arbetar med ADHD-elever och deras pedagogiska attribut, och med klusteranalys bestäms deras musiklärartyp. I resultatet framkommer bl.a. vikten av att möta ADHD-eleven här och nu, att varje elev är unik och att vid arbete med ADHD-eleven är tålamod, intuition, kreativitet och samt att vara en flexibel lärare viktiga egenskaper.

It is a well-known fact that children with ADHD are hyperactive and have a hard time concentrating; therefore it is of interest to examine how teachers deal with this fact. This study expands the understanding of how teachers work with children who has ADHD; the main purpose of this study has been to examine how teachers view students with ADHD and how they work to include these students in the classroom environment.  special pedagogy has been used to analyze the results. The results are based on four interviews in two schools in south of Stockholm with teachers who work in classes that contain children in the third grade, some of the children have been diagnosed with ADHD and some only have strong characteristics for the functional limitation. Findings suggest that teachers? use structure, planning and the modification of students? individual needs to make them included in the classroom education.

Fetma utgör ett folkhälsoproblem. Fokusering på vikt och olika risker med fetma är otillräckligt för att förstå hur personers hälsorelaterade livskvalitet påverkas. Studiens syfte var att beskriva självskattad hälsorelaterad livskvalitet hos personer med fetma. Kvantitativ ansats valdes och 100 personer med ett BMI mer än 30 besvarade ett självskattande instrument, SF-36. Dataanalys genomfördes med korrelations test för att få styrkan i samband mellan variabler.

Purpose: The purpose of this qualitative study was to illuminate and analyze what girls with ADHD say they experienced during their school time. The study will also answer the questions of issues; how did the girls say they were treated by their teachers and classmates and which pedagogical experiences can we learn from their statements?Method: In order to investigate this, six semi structured interviews were carried out. I decided not to interview girls in their school age, but women with ADHD who has already graduated, since I believe it can be very sensitive for young girls to talk about the subject and they are not able to give the overall perspective on their school time that I was looking for.Result: The results of the interviews shows that all of the women felt misunderstood during their childhood and they all had bad experiences from school.Conclusion: One of the conclusions of this study is that there are not sufficiently knowledge about girls with ADHD and many of them are not diagnosed until they are grown up which leads to that the girls does not get the support they need in school..

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) är en relativt vanlig funktionsnedsättning hos elever i svenska skolor. Det är ett så kallt dolt handikapp då det inte syns på eleven att han/hon har ADHD. De symtom som utmärker diagnosen ADHD är bristande uppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet. Den exakta orsaken till ADHD är inte fastställd, både arv och miljö är av betydelse. Elever med diagnosen behöver stöd och förståelse från omgivningen.

Detta arbete handlar om DAMP/ADHD. Bakgrunden till arbetet är att jag har den uppfattningen att människor med den diagnosen relativt ofta kommer i kontakt med polisen. Syftet är att ta reda på om människor med DAMP/ADHD har en högre benägenhet att bli kriminella. Jag vill också skapa kunskap och förståelse kring bemötande i samband med dessa människor. Jag har använt mig av en metod baserad på litteraturstudier.

How teachers teach children with attention difficulties. This is a qualitative interview based on the experiences of four teachers. I want this study to examine teachers' experience and views about ADHD diagnosis. I would also like to find out what teachers do and think about the practice which surrounds students with ADHD. How to formulate and think of four active teachers about ADHD? What are the implications of the diagnosis perceive the four teachers interviewed that the diagnosis must for students? Among the measures that consider the four teachers interviewed are most effective for students with ADHD because they provide an equal education? Those questions are addressed to specifically learn about how they proceed in their activities.

Undervisningsmetoder för barn med ADHD En intervjustudie om undervisningsmetoder i skolan för barn med ADHD (Pedagogical methods for children with ADHD An interview study of pedagogical methods in school for children with ADHD) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med min undersökning är att utvärdera några arbetssätt för skolarbete för barn med ADHD. Jag har undersökt om det finns några arbetsmetoder som lärare/specialpedagoger anser särskilt framgångsrika för skolarbetet när det gäller barn med ADHD och om dessa lärare/specialpedagoger kan rekommendera några metoder/arbetssätt för skolarbetet för barn med ADHD till andra lärare. Jag har använt mig av en kombination av intervjuer och enkäter. Intervjuerna är till sin form delvis ?fenomenografiska?, vilket innebär öppna kvalitativa intervjuer där informanten beskriver sin uppfattning om ett fenomen med egna ord, delvis strukturerade i form av en enkätundersökning där informanten utvärderar dessa fenomen.

The purpose of this study is to find out, explore and see how children with neuropsychiatric problems like ADHD/DAMP are portrayed and treated in five fictional children?s books written by writers who all are related to ADHD issues, except for one writer.I have done a text analysis performed on five children?s books which can be found in libraries in most of the libraries in Sweden. The analysis shows varying results between the five books followed by a general conclusion about how children with concentration problems are being presented in these chosen children's literature. The main problematic of this study is to examine how these characters are being represented and treated within the scopes of school, family relations and how ADHD/DAMP symptoms are portrayed. This study focuses on analysing how the actual ADHD/DAMP behaviour is being reflected and better understanding for the reader to understand the symptoms of ADHD.Another fact is what kind of relations these children with neuropsychiatric dysfunctions are portrayed when facing with other persons, such as family and friends and how ADHD/DAMP is affecting them daily basis.