För att utvärdera en metod för tillämpad kognitiv uppgiftsanalys, ACTA (Applied Cognitive Task Analysis), har anställda på Saab AB genomfört ACTA genom att intervjua flygförare. ACTA består av tre intervjutekniker och skapades av Klein Associates Inc. ACTA är en metod som kan användas i tillämpade sammanhang för att ta fram aspekter av experters beslutsfattande. Denna rapport redovisar en utvärdering av CDT (Cognitive Demands Table), vilket är tabeller över kognitiva krav sammanställda av datamängden insamlad i intervjuerna. Utvärderingens syfte var att avgöra huruvida praktiker kan sammanställa en CDT med högt innehåll av kognitiva poster.

Denna rapport redogör för en utvärdering av praktisk tillämpning av ACTA (Applied Cognitive Task Analysis). Studien har genomförts vid Saab AB (publ) i Linköping. ACTA består av tre intervjutekniker och resulterar i en tabell över kognitiva krav. Metoden är speciellt utvecklad för att kunna användas av praktiker, utan kunskap om kognitiv psykologi eller human factors. Metoden är tänkt att utgöra ett verktyg med vars hjälp praktiker kan ta fram de expertkunskaper mycket erfarna personer besitter, för att sedan använda informationen som underlag för exempelvis systemdesign.

In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU?s internal processes of the agreement began.

Kunskap som en av de viktigaste resurserna är väl uppmärksammad hos organisationer, men vad kunskap är och hur kunskapen sprids är inte lika självklart. För att skapa mer förståelse, intervjuade vi anställda som via sitt jobb har spenderat en viss tid utomlands. Syftet med vår studie är att undersöka dels vilka kunskaper respondenterna fått från vistelsen, dels vilka kanaler de har haft tillgång till efter hemkomsten för att kunna sprida kunskaperna vidare. Studien visar att respondenterna har fått många nya kunskaper och haft tillgång till flera olika kanaler. Det finns hinder som lett till att kanalerna inte använts på bästa möjliga sätt för att sprida kunskaperna vidare till deras kollegor..

In tune with the cross-border trade the infringement of intellectual property rights has become a growing problem in Europe and the rest of the world. In June 2008 negotiations about a new international agreement was initiated between Europe, its member states and ten other countries, which will restrict infringements of intellectual property rights. The agreement is called ACTA, which stands for Anti-Counterfeiting Trade Agreement. On January 26, 2012 the European Union (EU) and twenty-two of its twenty-seven member states signed a letter of intent to the agreement and the EU?s internal processes of the agreement began.

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has the advantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens Biografbyrå was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous. The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment.This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has theadvantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens Biografbyrå was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous.The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment. This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.While claiming to protect the individual, the disciplinary power executed actually aims to protect the one executing it; the purpose of the power structure is to replicate itself..

In the project, my ambition was to make a stage design for theater withteenagers as target group. I have worked with the musical theater groupTheater ACTA in Gothenburg and independently from scripts, interpretedand shaped an outline for the basis of the set design of the play?s differentelements. The play, If this was a feel-good movie, is written by Elin Frostand Anna Lundholm, two members of Theater ACTA. The story is aboutthree people in their twenties with different relationships to each other andone week that would change their lives.

In what French philosopher Gilles Deleuze labelled Control Societies, mechanisms reminiscent of censorship ? that is, restriction of information that administrators of power wish to regulate the spreading of ? are present in the concept of copyright. This kind of censorship has theadvantage of not being scrutinized by public eyes in the way that the work of institutionalized censorship agencies such as the Swedish Statens Biografbyrå was. It is not unlikely that expanded possibilities for punishing anyone who spreads copyrighted material will result in larger and larger areas that may not be accessed, as the avoiding of conflict and repressive actions will emphasize the behaviour to take detours around information that is deemed taboo and therefore suspicious and dangerous.The ACTA trade agreement is one proposed tool for such extended possibilities for punishment. This essay does not however claim that copyright and censorship are the same ? but rather that the institutional execution of power that was previously a matter of state censorship has a lot of similarities with current and prognosticated application of copyright laws by corporations.While claiming to protect the individual, the disciplinary power executed actually aims to protect the one executing it; the purpose of the power structure is to replicate itself..

The present study examines the effect of a nine-hour Acceptance and Commitment Training (ACT) intervention for teachers who experience stress. Twenty-two teachers from four different counties in southern Sweden were randomly allocated to an ACT intervention (n=15) and a control group (n=7). The ACT condition received three three-hour sessions of ACT over a six-week period, and the control group received a three-hour stress lecture at one occasion. At a follow-up four-weeks after completed intervention, ACT participants showed significant in-group differences on stress, psychological flexibility, general health, and burnout. At a between group comparison, only psychological flexibility was significantly enhanced at the follow-up.

I många år nu har det varit vanligt förekommande att människor suttit hemma vid sin dator och med några få klick laddat ner filmer, musik och programvaror, till en början helt lagligt, men med åren har lagar kommit till som har gjort det mer och mer olagligt.Oavsett om det har varit lagligt eller inte, så är det troligt att många artister, filmmakare och liknande gått miste om stora summor pengar i förlorade inkomster på grund av att folk inte har betalat för att ta del av deras verk, utan istället valt att ladda ner dem över Internet.Det faktum att fildelning har blivit så pass vanligt och att folk inte har sett det som ett särskilt allvarligt brott, har lett till att fildelning länge har varit ett hett omdiskuterat ämne i media, bland upphovsrättsinnehavare och bland folk i allmänhet. Upphovsmän och upphovsrättsinnehavare, såsom filmbolag, författare och artister har legat på och debatterat för att försöka få till en hårdare lagstiftning för att försvåra fildelning och kopiering av upphovsrättsskyddat material, samt för att få till hårdare straff mot fildelning.Flera försök från beslutsfattare har gjorts för att råda bot på problemet, nya lagar har stiftats och avtal har skrivits under. Frågan är om de nya lagarna och avtalen gör någon nytta? Blir folk avskräckta från att fildela eller fortsätter de som förut? Många har säkert under många år blivit bortskämda med att kunna sitta hemma vid datorn och på några minuter få hem de senaste filmerna och den nyaste musiken helt gratis, vilket säkert gör det svårt att helt plötsligt sluta fildela och börja betala för film och musik igen..

I denna studie skrivs det om den unga generationens (15-30 år) sparande och vad dessahar för inställning till kapital. Det har även studerats om bankerna märkt av någonskillnad mellan de olika generationerna.Författaren till denna studie har suttit med i styrelsen i finansföreningen BUFS (BoråsUniversity Finance Society) på Högskolan i Borås under det senaste året, år 2009, ochdärigenom stött på flera banktjänstemän som bjudits in som talare på Högskolan i Borås.Dessa har pratat om de olika sparmöjligheter som finns för oss privatpersoner samt dealternativ som de anser värda att satsa på om man är i början av sitt sparande. Detta harinneburit att funderingar över hur yngre människor (15-30 år) ställer sig till att spara harväckts.Intresset för detta område växte ytterligare när en intervju från 2008 lästes (SvensktNäringsliv, 2008-05-08) där Linda Hedström, Svenskt Näringslivs expert på ungdomarskonsumtionsvanor, berättade att det är många nya aspekter att ta hänsyn till när studierutförs om ungdomars konsumtionsvanor. Förvaltningen av kapital sker inte på sammasätt som förr, för 60 år sedan då våra far- och morföräldrar växte upp, och hon säger ävenatt dagens ungdomar beskrivs som "den ständigt uppkopplade digitala generationen somsäger ja till konsumtion men nej till reklam". Detta ledde till att författaren blev nyfikenoch intresserad av att få veta mer om dagens ungdomar och deras inställning till kapital,eftersom dagens ungdomar, enligt Linda Hedström (2008-05-08), väldigt gärnakonsumerar bort sitt kapital.För att undersöka detta har statistik tagits fram från SCB, Statistiska centralbyrån, ochsedan har en kvalitativ undersökning använts, vilket inneburit att fokus varit på att fådjupare information ur ett mindre antal fall.