Förhållandet mellan föräldrar och barn är av en säregen art. Som förälder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet är tillfredsställt både emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som är förälder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgångar. Detta på ett sådant sätt att de inte förfars, eftersom den underårige inte har full rättskapacitet.

Studiens syfte har varit att få en fördjupad förståelse för partnerkonflikter vid ojämn ägarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med två forskningsfrågor; (1) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstå? (2) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vad är särskilt relevant att beakta för minoritetsägare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrågorna har studien haft en explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en fallstudie har undersökts kvalitativt. Primärdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundärdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, såsom avtal och statuter.Resultatet från studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstå i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar även att partnerkonflikterna i avtalet påverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Studiens syfte har varit att få en fördjupad förståelse för partnerkonflikter vid ojämn ägarfördelning i internationella joint ventures (IJVs). Syftet adresseras med två forskningsfrågor; (1) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vilka partnerkonflikter riskerar att uppstå? (2) När IJVs har ojämn ägarfördelning, vad är särskilt relevant att beakta för minoritetsägare för att undvika partnerkonflikter? För att bemöta syftet och besvara forskningsfrågorna har studien haft en explorativ karaktär med en induktiv forskningsansats, där en fallstudie har undersökts kvalitativt. Primärdata bestod av tolv semistrukturerade intervjuer och sekundärdata bestod av mejlkonversationer samt formella dokument, såsom avtal och statuter.Resultatet från studien visar att partnerkonflikter riskerar att uppstå i avtals olika dimensioner; termspecificitet, anpassningsbarhet och ansvarsförbindelser. Det visar även att partnerkonflikterna i avtalet påverkas av personer i IJV:et samt omgivningen som avtalen ska fungera i.

Vi har i denna uppsats försökt belysa och diskutera problematiken med traditionskravet för industrin. Genom en rättsdogmatisk undersökning har vi sökt finna svar på frågorna: vilken effekt har traditionsprincipen för den tunga industrin i dagens samhälle, uppfyller traditionskravet fortfarande de bakomliggande syftena, vilka realistiska alternativ finns det till detta sakrättsliga moment och är det önskvärt att avskaffa traditionsprincipen till förmån för något annat sakrättsligt moment vid köp inom tung industri? Under rubriken2. Borgenärsskydd genom separationsrätt görs en beskrivning av sakrättsmomenten tradition, avtal och registrering och vilka områden dessa reglerar idag. I 3.

SammanfattningElförsörjning är en av samhällets mest vitala funktioner och el förbrukas daligen av konsumenter. För att konsumentens ska kunna elförsörjas krävs det bland annat att denne ingår avtal om köp av el med elhandelsbolaget. Avtalet ålägger konsumenten en betalningsskyldighet för den förbrukade elen. Försummar konsumenten sin betalningsskyldighet kan elhandelsbolaget, i enlighet med 11 kapitlet ellagen och avtalet, vara berättigat att vidta avbrott i elöverföringen. För att rätten till avbrott i elöverföringen ska få vidtas krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda.

Ett joint venture är ett avtal om samverkan mellan två eller flera parter och kan förekomma i tre olika former, nämligen contractual joint venture, partnership joint venture samt corporate joint venture. Gemensamt för de tre formerna av joint ventures är att de alla bygger på ett joint venture-avtal, i vilket samarbetets ramar och regler utformas. Ett contractual joint venture är ett rent avtalsbaserat samarbete (grundat på ett joint venture-avtal), medan de andra två formerna utöver joint venture-avtalet även bildar en form av bolag. I samtliga rättsordningar som studerats inom ramen för denna uppsats, konstituerar ett contractual joint venture, joint venture-avtalet, någon form av bolag. Av detta följer att ett corporate joint venture i samtliga rättsordningar bildar ett bolag med dubbel bolagsstruktur.Har ett samarbete i form av ett joint venture ingåtts över landsgränser och en tvist uppstår, gäller det att veta vilket lands lag som skall tillämpas på tvisten.

ResuméFörvärv av företag aktualiserar en rad olika problem. En vanligt förekommande problematik är prisbildning och riskfördelning. Ett verktyg som kan användas för att överkomma olika prisuppfattningar och fördela risker mellan parterna är prestationsprisklausulen. Denna uppsats avser att undersöka hur en klausul där parterna valt att föra köpeskillingen beroende av framtida prestationer skall tolkas.Uppsatsen är ett resultat av en käll- och litteraturstudie enligt traditionell rättsdogmatisk metod. Utifrån en summarisk redogörelse av transaktionsprocessen samt prestationsprisets lydelse och motiv hanterar uppsatsen tre huvudområden: Tolkningsunderlag, Tolkning av prestationsprisklausuler och Utfyllning av prestationsprisklausuler.

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Varje suverän stat bestämmer sin beskattningsrätt, de subjekt och objekt som staten ålägger skatt. Om två skilda staters beskattning träffar samma person och transaktion, uppstår in-ternationell juridisk dubbelbeskattning. Eftersom dubbelbeskattning kan leda till en mycket hög beskattning av en enskild, och därmed verka som ett hinder för internationell handel, ingår stater skatteavtal i vilka rätten att beskatta fördelas mellan staterna. Skatteavtalen skapar därmed en inskränkning av den rätt staten tar sig i den interna lagstiftningen. Sverige har ett 90-tal skatteavtal med olika länder; en majoritet av dessa följer den avtalsmodell som arbetats fram inom OECD.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvärderar outsourcingen och om dess kriterier ändras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med främst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen är kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks också detta motiv. Under projektets gång utvärderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket är mest mätbara kvalitetspunkter och fokus har därmed skiftat från det ursprungliga motivet..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur ansvariga personer för företagens outsourcingsprojekt utvärderar outsourcingen och om dess kriterier ändras under projekttiden. Metod: Abduktiv metod med främst kvalitativ datainsamling genom intervjuer. Slutsats: Det dominerande motivet bakom outsourcingen för de undersökta företagen är kostnadsbesparing. I början av projektet och vid leverantörsvalet undersöks också detta motiv. Under projektets gång utvärderas det som specificerades i avtalet mellan företaget och leverantören, vilket är mest mätbara kvalitetspunkter och fokus har därmed skiftat från det ursprungliga motivet..

Att fritt få yttra sin åsikt är något som gynnar envar. Möjligheten att få delta i debatter eller att kunna kritisera sin arbetsplats har ett stort skyddsvärde i samhället. I Sverige råder yttrandefrihet och rättigheten försäkrar människor frihet att yttra sina åsikter. Det finns dock situationer där denna rättighet får ge vika. En sådan situation kan uppstå i ett anställningsförhållande där det föreligger skyldigheter mellan parterna.

Frågan om vid vilket moment bundenhet uppstår vid successivt undertecknande av formalavtal har prövats i Högsta domstolen (HD) vid tre avgöranden de senaste 15 åren, av vilka det senaste avgjordes så sent som 2012. Avgörandena har berört frågan huruvida bundenhet uppstår vid den tidpunkt den andra parten undertecknar avtalet eller om bundenhet uppstår först vid den tidpunkt det undertecknade avtalet kommuniceras till den första parten eller till en i förhållande till den andra parten fristående person.Med anledning av bristen på tydlighet i gällande rätt, vilken tagit sig uttryck i skiljaktiga meningar i rättstillämpningen, har det varit upp till HD att, med vägledning från lagtext, förarbeten, doktrin och allmänna principer, besvara bundenhetsfrågan. HD har, med härledning från en allmän princip, klargjort att bundenhet uppstår vid den tidpunkt köpehandlingen utges antingen till den först undertecknande parten, de av HD specifikt bestämda personerna eller en i förhållande till den sist undertecknande parten fristående person. Genom analys av HD:s resonemang identifieras den riktningsändring som vidtagits av HD samt på vilket sätt HD:s resonemang eller uteblivna resonemang ger upphov till betänkligheter vid successivt undertecknande av avtal om fastighetsköp. Riktningsändringen, som synes bero på att HD valt att utföra en stilfull ändring av tidigare praxis, tar sig uttryck i en komplex definition av den fristående person till vilken den undertecknade köpehandlingen kan utges.

Detta arbete belyser stora delar av området lokalhyra, vad avser främst hyresgästens samt hyresvärdens rättigheter och skyldigheter. Den övervägande delen av lagstiftningen är dispositiv, vilket resulterar i att en exakthet beträffande hyresförhållandena nås först vid beaktande av varje enskilt fall. Det specifika avtalet blir således av stor betydelse. Syftet med denna uppsats är att ? genom en klassisk juridisk metod ? med utgångspunkten i gällande rätt, jämföra hur denna modifieras i ett på området ofta förekommande standardavtal.

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s consociational system the function and operation of Lijphart?s four consociational elements are analyzed.