Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna.

Metakognitiva processer och förmågor innefattar bland annat människans förmåga att reflektera över sin egen kunskapsnivå och minneskapacitet, och att utifrån detta till exempel kunna reglera tid och inlärningsstrategier vid inlärningssituationer. Kännetecknande för en person som räknas till att vara expert inom en viss domän är bland annat att denne anses kunna övervaka sin kunskapsnivå på ett korrekt sätt. Denna studie undersöker om personer med stor domänkunskap uppvisar en större förmåga till metakognitiv övervakning än vad personer med sämre domänkunskap gör. Aktuell kunskapsdomän i denna studie är deklarativ kunskap kring fotboll, och fotbollsspelare och ledare rekryterades som försöksdeltagare. Förmågan till metakognitiv övervakning mättes med hjälp av mätteknikerna Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness (ACME) och Metacognitive Knowledge Monitoring Assessment (KMA), där försöksdeltagarna i samband med att ett kunskapstest genomförs får avgöra vilka frågor de tror sig kunna eller inte kunna svaret på.