Should libraries first and foremost be a source of free informationwhere the citizens can find whatever information they want, or dothe librarians have a responsibility for what kind of works theypresent to people on their shelves? A wild debate broke out inSwedish media in September 2012, after the artistic leader ofKulturhuset in Stockholm; Behrang Miri decided to weed out allthe Tintin albums from the children´s library Tiotretton. Hewanted to start a debate on stereotypes in children´s fiction, andwhat damage they do to children who face them. The purpose ofthe thesis is to carry out a discourse analysis of this media debate,and to identify the different views that are expressed on thedemocratic mission of the libraries, what media they shouldpresent. The method and theory is based on the discourse theory ofErnesto Laclau and Chantal Mouffe and their concepts are used toarrange the analysis around certain themes that build up twodifferent discourses; ?Freedom of information discourse? and the?Weeding out discourse?.The two main questions are: What views of the public librariesselection of works are expressed in the Tintin debate in Tiotretton,and how do the views relate to each other? What concepts arespecific for the debate, and what meanings do they get in thesedifferent views?In the concluding chapter I discuss which consequences theseopposing opinions can have for the future selection processes ofthe library..

Syftet med uppsatsen är att undersöka den nya rättspraxis som kom år 2010 i 3 § LVU (1990:52) och hur den efterföljs inom Stockholms län. Vidare ska vi även försöka belysa vilken behandling dessa barn och ungdomar bör få och för att kunna besvara detta har vi utgått ifrån tre frågeställningar. Vårt tillvägagångssätt har varit utifrån en rättsdogmatisk metod och en litteraturstudie genom en kvalitativ ansats.  Som hjälp till vår analys och slutsats har vi utgått från den nyinstitutionella organisationsteorin för att förstå och tolka systemet vid implementering av ny rättspraxis.     Vi har utgått ifrån 15 LVU domar från 2013, där ungdomarna har en AST eller en ADHD diagnos. Genom att analysera och tolka dessa domar kan vi besvara vår första frågeställning hur rättspraxisen efterföljs. Resultatet visar på att i två av de 15 fall har rätten tagit hänsyn till rättspraxisen och avslagit ansökan om tvångsvård.