En 80-talist karaktäriseras bland annat av sitt meningssökande, gruppfokus och sökande efter trygghet i otryggheten. Dessa attribut talar för att dessa individer skulle preferera en decentraliserad organisationsstruktur där de får svar på sina relevansfrågor via stimulerande arbetsuppgifter och arbetsformer. Arbetsformerna får gärna lämna utrymme för ansvar och målstyrningen är kanske den styrning som bäst motiverar en 80-talist. en 80-talist är uppväxt i ett konsumtionssamhälle och uppskattar den monetära belöningen då denna fysiskt och tydligt symboliserar organisationens uppskattning. Det är dock väldigt viktigt att denna kompletteras av icke-monetära belöningar i form av uppskattning, delegerat ansvar samt stimulerande arbetsuppgifter.

I början av december 2004 benämnde den då tämligen nya socialdemokratiska finansministern Pär Nuder 40-talisterna som ett köttberg. Uttalandet gjordes av Nuder på ett frukostmöte för några av marknadens aktörer. Om det inte var för att en tv-kamera förevigade klavertrampet är det möjligt att uttalandet aldrig hade blivit offentligt. Finansministern själv hävdar nämligen att han har sagt"köttberg"vid ett flertal tidigare tillfällen i olika tal runt om i landet, utan att det har lett till debatt i media. Han har efter att uttalandet uppmärksammades i media fått motta både vrede och visst medhåll.

Syfte: Undersökningens syfte är att undersöka hur chefer födda på 1970-talet upplever sitt chefskap. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Då det empiriska materialet har samlats in parallellt med att teori har sökts, kan vår ansats liknas vid den abduktiva. Resultat: Utmaningen, ansvaret och förmånen att kunna påverka organisationen och få sina medarbetare att växa sågs som de övervägande incitamenten till att bli chef av 70-talisterna. Möjligheten att påverka framhävs som den aspekt av chefskapet som bör marknadsföras för att locka fler 70-talister till att bli chefer.

Syftet med den här undersökningen var att få en inblick i hur fyra personer som är födda på 1950-talet funderar över framtiden som pensionär. Min rubrik ?Vem tar hand om 50-talisten?? är en fundering över hur det kan komma att bli för 50-talisten som pensionär. Det är ett nytt pensionssystem som har trätt i kraft och de flesta som är födda på 1950-talet kommer att få sin pension utifrån det. Samhällsutvecklingen förändras och inom socialförsäkringssystemet görs stora ekonomiska omfördelningar och besparingar.

The purpose behind our study was to analyze people who were born in the 1940s' reflections on life after the age of 60, as well as examining which strategies they had before retirement. The study built on the themes; leisure pursuit and social networks,retirement, life after the age of 60, the future care and the care needs and its mediums. These themes have also provided the base for our interview guide. In order to answer our aims and issues we chose to use a qualitative method. We have interviewed eight people born in the 1940s in order to provide a varied picture of their reflections and strategies for the future.

Inom de närmsta åren kommer det att ske en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. Många av Sveriges chefer kommer att gå i pension. En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att Sverige har de äldsta cheferna i Europa och enligt fackförbundet Ledarna är det allt färre unga människor som vill bli chefer idag. Syftet med vår studie är att utifrån kommande generationsväxling på chefsposter, undersöka hur ett antal chefer födda på 80-talet tillhörande olika organisationer ser på sin roll. Ur ett individperspektiv behandlar vi deras erfarenheter och tankar kring chefskap.

Syftet med denna studie är att studera utvecklingstendenser för det framtida ledarskapet som en konsekvens av den omfattande generationsväxlingen mellan 40- och 80-talister, som sker i svenskt arbetsliv idag. Studien har sökt svar på hur dagens chefer uppfattar de nya medarbetarna och hur de tar tillvara och utvecklar sitt humankapital för att hantera en sådan förändring. Metod: Denna studie är baserad på en kvalitativ metod. Vi har under insamlingen av det empiriska materialet parallellt arbetat med att samla in teori och därmed har vi använt oss av en abduktiv metodSlutsats: Med utgångspunkt i vårt teoretiska ramverk och vårt empiriska material kan vi utläsa att generationsväxlingen kommer att ställa krav på ett förändrat ledarskap. Det svenska ledarskapet har sedan länge präglats av medbestämmande och delaktighet.

Uppsatsens huvudproblem: Grunden för uppsatsens problematik baseras på den stora generationsväxling som förväntas ske inom det svenska näringslivet under den kommande tioårsperioden. Enligt en färsk undersökning beräknas cirka hälften av totalt 500 000 svenska chefer då försvinna från näringslivet. Detta beror till stor del på att den beryktade 40-talist generationen kommer att gå i pension och på så sätt lämna en stor lucka efter sig. Kommande generationer har därför en stor roll att axla, samtidigt som omvärldskraven på företagsledare tycks öka. Denna chefsbrist förvärras av att kommande generationer, särskilt 70-talisterna, verkar ha en annorlunda och mer negativ inställning gentemot chefsjobbet.