En kvalitativ studie genomfördes med intervjuer av 12 respondenter, varav sex nuvarande och sex utexaminerade studenter på en PA-utbildning. Syftet med denna studie var att undersöka nuvarande och utexaminerade PA-studenters upplevelse av sin egen förmåga att hantera olika arbetsrelaterade uppgifter. Detta gjordes med hjälp av teorierna Work Selfefficayoch Self-efficacy. Man undersökte också om det har skett någon förändring sedanrespondenterna påbörjade sina studier eller arbeten. Med hjälp av Work self-efficacyinventorys (WS-Ei) förbestämda skalor undersöktes en rad olika upplevelser av temansåsom effektiv inlärning, arbetsuppgifter, problemlösning, stress/tidpress, team/grupp,rolluppfyllning, mål/resultat och regler/företagskultur.

This study examines the closure of public libraries, and the nonprofit organizations takeover of them as a phenomenon. The aim is to understand why the nonprofit takeover is common and what the takeover symbolizes and if the discourse in media invokes the views on libraries and the profession.Interviews were made with librarians, politicians and representatives of a nonprofit organization to study different sides of the phenomenon. Other empirical data were found in local and national newspapers and media-channels. I discovered that public libraries are highly valued by both politicians and the community. The study also showed that a library in a community makes people feel valued.

Hästens och människans historia har varit sammanvävd under tusentals år. Användningsområdena har fluktuerat med människans behov och intressen, men under lång tid har vi använt hästar som sport- och tävlingsdjur. Inom travsporten, liksom i galopp- och ridsport, används hästen som ett medel att nå framgång samt fungerar som nöje och underhållning för människan. Travsport är en typ av hästsport där hästens spänns framför en sulky och tävlar i en specifik gångart ? trav.

Det är idag en stor andel individer som väljer att läsa vidare efter gymnasiet. Ofta krävs det attstudenten satsar både tid och pengar. Många som väljer att läsa vidare gör detta för att fåtillgång till en allt mer kvalificerad arbetsmarknad. Denna studie avser att undersöka hurövergången från akademiska utbildningar till arbetsmarknaden ser ut. För att kunna studera?övergången? kommer denna studie att undersöka vad som krävs av tidigare studenter när dekommer ut på arbetsmarknaden, om de fått de rätta förkunskaperna samt om de valt att göranågot extra så som volontärarbeten, föreningsaktiviteter eller dylikt under sin studietid.Studien syftar även till att studera om det föreligger några skillnader eller likheter mellan enteknisk samt en samhällsvetenskaplig utbildning.

Denna studie syftar till att, ur ett multimodalt perspektiv, få kännedom om hur digitala verktyg används av lärare i undervisningssyfte på Södertörns högskola, samt studenters inställning till de medietekniska hjälpmedlen. Detta har gjorts med hjälp av observationer, intervjuer och enkätundersökningar som genomfördes med lärare och studenter.Det resultat som observationerna gav stämde överens med resultatet från intervjuer och enkätundersökningar. Studien visar att digitala verktyg används sparsamt av lärare på högskolan. Föreläsningar med PowerPoint-presentationer som i stort sett enbart innehöll text och bilder var i särklass det vanligaste undervisningsredskapet. Lärarna har generellt en positiv inställning till digitala verktyg men på grund av tidsbrist och begränsningar i hur och vilka digitala hjälpmedel som får användas i undervisningen hämmas de.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Studiens inneh?ll redog?r hur f?rskoll?rare arbetar f?r att bem?ta barn i behov av s?rskilt st?d utifr?n deras individuella f?ruts?ttningar med avstamp i specialpedagogiken som teoretisk utg?ngspunkt. De fr?gest?llningar som vi har valt att utg? fr?n f?r att besvara syftet fokuserar p? hur f?rskoll?rare arbetar f?r att s?kerst?lla en likv?rdig utveckling f?r barn som ?r i behov av extra st?d, vilka f?rh?llningss?tt som f?rskoll?rare anv?nder sig av i m?tet med barn i behov av s?rskilt st?d samt hur arbetet med inkludering lyfts fram som gynnsamma f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d. Studien har utg?tt fr?n en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som k?lla f?r insamling av empiri.

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur några verksamma lärare upplever att lärarutbildningen rustat dem inför lärararbetet. Den metod jag använt i min undersökning är kvalitativa intervjuer som är av en ostrukturerad karaktär. Intervjuerna har således varit något av öppna samtal som utgått från ett antal huvudfrågor.Det resultat som framkommit visar att kritiken mot lärarutbildningen hos de intervjuade riktar sig mot hanteringen av den verksamhetsförlagda utbildningen, bristen på aktuell forskning samt förenandet av teori och praktik på olika sätt. Flera av de intervjuade påpekar även att kraven på lärarstudenterna måste höjas då det till synes är lätt att ta sig genom utbildningen utan att lägga ner tid på den. Det framkommer också i studien att samtliga intervjuade anser att det sociala mötet med eleverna är något som de sällan övat praktiskt på under utbildningen.

Syfte och frågeställningar: Uppsatsens syfte var att undersöka fysiska aktivitetsformer med utgångspunkt i Pierre Bourdieus kapitalbegrepp. Aktivitetsformerna utgörs av Egenutövad, Ledarledd/I grupp samt I lag/förening. Kapitalbegreppet kommer från Pierre Bourdieus teori och innefattar kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. De frågeställningar vi använde oss av var: Vilka skillnader kan ses i kulturellt kapital beroende på fysisk aktivitetsform, Vilka skillnader kan ses i socialt kapital beroende på fysisk aktivitetsform? samt Vilka skillnader kan ses i ekonomiskt kapital beroende på fysisk aktivitetsform samt upplever fysiskt aktiva att ekonomisk situation påverkar deras utövande av fysisk aktivitet? Metod: Vi sökte upp arenor för olika typer av fysisk aktivitet och enkäter delades där ut.

I kursen ABY 005, verksamhetsförlagd utbildning ingår det som ett delmoment att göra ett examensarbete angående ett problem eller behov som förekommer på det företag man gör sin praktik på. Jag gör min verksamhetsförlagda utbildning på Nåiden bygg AB i Luleå. Denna rapport behandlar väderskyddad produktion inom bygg- och anläggningsbranschen, hur entreprenörer, beställare och myndigheter ställer sig inför en väderskyddad produktion. Rapporten inleds med vilka problem och onödiga kostnader dåligt väder påverkar produktionen följt av de positiva delarna som väderskydd medför. Därefter kommer en kartläggning av dagens olika väderskyddssystem och dess tillverkare.

Denna uppsats strävar efter att undersöka kvällstidningarna Aftonbladet och Expressens rekryteringsmetoder och på detta sätt göra läsaren uppmärksam på vilka vägar som finns in på dessa tidningsredaktioner.Vi anser att det råder en osäkerhet hos personer som vill arbeta som journalister kring vad som egentligen krävs av dem och vad som värdesätts av en rekryterare. Vad ska en ny journalist ha packat sin ?journalistiska ryggsäck? med under utbildningens gång och vilka kvaliteter måste han eller hon ha för att sticka ut i konkurrensen om platserna på en tidningsredaktion? Spelar journalistutbildning någon roll? Är en person med journalistisk utbildning mer intressant än en person utan?Vi kan efter vår undersökning konstatera att vägen in på kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen inte alltid har samma form och utseende. Det finns inte en väg, det handlar inte om två vägar. Vägarna in på tidningsredaktionerna är betydligt fler och ser olika ut.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka om förskolepedagoger är förberedda för att tillgodose alla barns behov, samt är verksamheten och förskolans miljö anpassad för att möta alla barn? Frågeställningarna lyder: Hur ser förskolepedagoger på sin utbildning och kompetens, i förhållande till arbetet med barn med en fysisk funktionsnedsättning i förskolan? Hur upplever förskolepedagoger att deras förskola är anpassad till barn med en fysisk funktionsnedsättning? Hur ser förskolepedagoger på samspelet mellan ett barn med en fysisk funktionsnedsättning och andra barn i barngruppen på förskolan? Den här studien ?En förskola för alla barn?? tar sin utgångspunkt i en teori om normalisering. En teori som i stort handlar om att alla människor ska kunna fungera normalt i samhället oavsett funktionsnedsättning, sjukdomar eller andra hinder. Det leder till en undersökning om huruvida några förskolor kan ta emot alla barn eller inte. ?Alla barn? innefattar även barn med en fysisk funktionsnedsättning så som syn- och hörselskador samt rörelsehinder.

Den högre utbildningen och dess bildningssyfte har i enlighet med tidigare forskning och mediedebatter i viss mån skiftat från att vara en arena för bildning, för att mot modernare tider allt mer anpassats till nyttoinriktade och samhälleliga krav, såväl nationellt som globalt. Det som inspirerade till uppsatsen var då frågor som vad händer med talet om bildning i den högre utbildningen i denna utveckling? Hur talar utbildningspolitiken om bildning idag? Syftet med studien var att undersöka talet om bildning i relation till den högre utbildningens syften och mål från 2005 fram till nutid. Med hjälp av diskursteoretiska utgångspunkter och åtta utbildningspolitiska dokument för den aktuella tiden visar resultatet att diskurser om bildning i den högre utbildningen är mångtydiga och betydelseskiftande. Artikulationerna om bildning anger inte en entydig bild om dess innehåll där diskurserna som påträffas sker parallellt med varandra.

Det här examensarbetet verkar som en form av designerlathund för mig själv. En sammanställning och ett avstamp för min utbildning , min egen dokumenterade process i ett samarbetsprojekt inom industrin. Paralleller dras till om Malmstens utbildning är up-to-date i den allt mer branschglidande designerrollen.Arbetet är uppdelat i sex kapitel, där första kapitlet står för projektets avstamp, bakgrund och tillkomst. Det andra kapitlet handlar om vad design innebär för mig och en mer allmän beskrivning om design och hur designmetodiken eller processen kan se ut.I tredje kapitlet tar jag upp skillnaden mellan designstrategi och design och förklarar om vikten av ett designstrategiarbete inför den kommande formgivningsprocessen.Fjärde kapitlet är en infallsvinkel på hur företagsanalys och -profilering kan se ut och hur just det varumärket skiljer sig mot omvärlden. Med en större inblick och tajtare avgränsning kan resultatet bli säkrare.Slutgiltligen kommer vi fram till femte kapitlet som beskriver hur själva designarbetet med produkten för min uppdragsgivare kom till och dess väg fram.

I massmedia kan man ofta läsa att klasserna i skolan är stökiga och att eleverna med anledning av detta får för lite kunskap. En av anledningarna till att klasserna är stökiga skulle kunna vara att lärarna har för lite kunskap om ledarskap och lider brist på ledarkompetens. Syftet med min uppsats var att ta reda på hur lärare upplever sin egen ledarkompetens och om det verkar finnas behov av att lärarna får mer utbildning i ledarskap. För att ta reda på detta har jag intervjuat fyra högstadielärare med olika teoretiska ämnesinriktningar i frågor som handlar om deras ledarskap och ledarkompetens. Resultaten från intervjuerna visade att lärarna ansåg sig kunna hålla god ordning i klassen, de upplevde sig själva som bra ledare och såg det som viktigt att utveckla sig själva.