Allt fler funktioner automatiseras idag och det gäller även brandskyddet i våra fastigheter; fungerar de på ett tillförlitligt sätt? Syftet med rapporten var att diskutera automationens tillförlitlighet, samt undersöka felfrekvens och om de felen är relaterade till interaktionen mellan människa och teknik. Det finns flera olika lagar som reglerar brandskydd i fastigheter samt att försäkringsbolagen har vissa krav på brandskydd när fastigheten ska försäkras. De vanligaste komponenterna i en automatisk brandskyddsanläggning är centralapparat, detektorer, larmdon och eventuellt sprinkler. Centralapparaten tar emot signal från detektorerna, aktiverar larmdon, och larmar SOS-Alarm.

 Denna rapport är resultatet av ett arbete där ett program utvecklades i Microsoft Access 2003 som skulle fungera som ett register över hyresgäster, fastigheter och leverantörer hos fastighetsförvaltningen vid Tekniska kontoret i Sandviken. Programmet skall hjälpa dem vid sin hantering av den information som finns tillgänglig men är dåligt organiserad, samt finnas som hjälpmedel vid arbetet med sina hyresgäster genom aktivitetsrapportering. Upplägget på arbetet är beskrivet i rapporten med förundersökning, utveckling av programmet och hur programmet senare integrerades i deras interna nätverk. Resultatet uppnådde de krav på funktioner som fanns på programmet..

Nivå: C-uppsats inom företagsekonomi Datum: Juni, 2015 Författare: Johan Magnusson och Alexander Smith Handledare: Hans Lindkvist Titel: Fastighetsbolag och deras kassaflöden. Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om vi kan utläsa de fria kassaflödena hos fastighetsbolagen samt försöka skapa en bild över hur fastighetsbolagens årsredovisningar skiljer sig åt rörande benämningen och redovisningen av kostnader. Metod: Som källor till vår empiriska undersökning använde vi oss av de utvalda företagens årsredovisningar från 2014. Företags årsredovisningar betraktas som primära källor. Vår referensram och redovisning av tidigare forskning består till stor del av sekundära källor. Undersökningen är kvantitativ med kvalitativa inslag, då vi kompletterat undersökningen med mejlkorrespondens med de berörda företagen. Genomgången av årsredovisningar som vi genomfört med den framtagna checklistan är kvantitativ medan intervjuerna med bolagsrepresentanter är av kvalitativ karaktär. Resultat och slutsats: Resultaten av vår undersökning visar att det inte går att utläsa fria kassaflöden utefter den definition vi landar i.

Priset på skogsmark har under det senaste decenniet ökat kraftigt. Samtidigt har andra priser, som ligger till grund för kassaflöden på skogsfastigheter inte ökat i samma takt. Virkespriserna har varierat under de senaste tio åren med en pristopp under 2010-2011, priserna har sedan dess fallit tillbaka närmare 20 %. Bankernas femåriga låneränta har under samma period också varierat, från ca 7 % till dagens historiskt låga nivå runt 3,5 %. Förändringar i låneränta och virkespriser kan påverka likviditeten för skogsägare och därmed orsaka finansiella störningar för deras långivare.

Syftet med examensarbetet är att göra en marknadsjämförelse mellan logistikfastigheter och andra industrifastigheter sett utifrån investeringsrisk, belåningsgrad, avkastningskrav, hyreskontrakt och betydelsen av lokalisering. Intervjuer genomfördes med representanter från sex segment som är logistikfastighetsägande bolag/investerare, fastighetsägande bolag av industrilager & industriproduktion, värderingsinstitut/banker, mäklarbyråer, logistikföretag samt branschorganisationer/markberedare. Intervjuerna genomfördes mellan 17 april ? 8 maj år 2015. Logistikfastigheter ses generellt som en bättre och säkrare investering än andra industrifastigheter i bankens synvinkel, då andra industrifastigheter kan vara så mycket olika slags fastigheter som däcklager, sågverk, industriproduktion som är osäkrare och har en sämre alternativanvändning än vad logistikfastigheter har, även om industrilager och logistikfastigheter inte skiljer sig jättemycket åt.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

Uppsatsen handlar om småhushållens bostadssituation, deras behov och önskemål om att få bosätta sig i ett litet hus i stället för i en lägenhet. Uppsatsen tar även upp varför inte byggföretagen och de kommunala bostadsbolagen tillgodoser småhushållens behov och önskemål. Vårt huvudsyfte med denna uppsats har varit att besvara frågorna:* Finns det ett bortglömt segment på villamarknaden * Hur är villamarknaden uppbyggd för att tillgodose behov och önskemål hos hushåll bestående av en till två personer..

De privata skogsägarna äger cirka hälften av Sveriges produktiva skogsmark. Skogsägarnas beslutssituation är komplex och är beroende av deras mål, skogstillståndet på fastigheten och omvärldsfaktorer. Trenden bland de privata skogsägarna pekar åt fler skogsägare per fastighet, större andel utbor och att skogsägare får mindre tid åt sin skog. Detta öppnar upp för ökade möjligheter för externa skogsförvaltningsbolag att knyta kontakter med nya kunder. Med skogsägare som idag har en distans till skogen och brukandet ställs det dock höga krav på kännedom om vad olika typer av skogsägare efterfrågar för tjänster och vad de är villiga att betala för dessa. Syftet med detta examensarbete är att klargöra vad begreppet skogsförvaltning innebär, vad olika kategorier av skogsägare köper för typ av skogsförvaltningstjänster idag samt att undersöka deras betalningsvilja för olika skogsförvaltningspaket. Som metod tillämpades både en kvalitativ och en kvantitativ undersökning.

Inom skatterätten sökes ständigt nya förfaranden som inom lagstiftningens ramar leder till skatteförmåner. Ett sådant förfarande som blivit mycket vanligt inom fastighetsbranschen är paketering av fastigheter i aktiebolag eller ekonomiska föreningar varpå andelarna i dessa bolag avyttras. Detta genomförs som alternativ till en direkt fastighetsavyttring. Syftet med förfarandet är att de avyttrade andelarna ska klassificeras som näringsbetingade vilket innebär att kapitalvinsten därmed är skattefri. En förutsättning för att uppnå dessa skattekonsekvenser är dock att de avyttrade andelarna utgör kapitaltillgångar.

Bostads AB Mimer har beslutat att sälja ut delar av sitt bostadsbestånd. Hyresgästerna hos Bostads AB Mimer kan, om de vill, starta en bostadsrättsförening och på så sätt köpa fastigheten. Målgruppen i denna studie är hyresgästerna. Vilka aspekter är viktiga att ta i beaktande inför valet av boendeform? Frågan kommer att utvärderas utifrån variablerna; ekonomi, livscykel, fastighet och område.

På Sveriges fastighetsmarknad har man de senaste åren kunnat urskilja ett allt högre fokus påmiljön från dess aktörer. Miljödebatten i Sverige har snabbt fått fäste och allt fler företag förstårvärdet av att fokusera på sådana frågor.Att utvecklingen fortsätter att gå framåt är viktigt då fastigheter och dess tillhörande byggnaderstår för nästan en tredjedel av världens utsläpp av växthusgaser och bara byggandet och driftenstår för cirka fyrtio procent av den globala förbrukningen av råvaror och energi. Prioritering avmiljöfrågor blir således viktiga vid fastighetsförvaltande och nyproduktion.Tidigare forskning visar att det finns en mängd incitament för att bygga och förvalta grönt. Ävenhyresgästerna har incitament för att hyra gröna lokaler. Vidare visar internationella studier att detinte alltid krävs stora åtgärder för att uppnå bra resultat vad gäller fastigheters energiförbrukningoch hållbarhet över tid.

Under de senaste åren har SVO utvecklat en "grön skogsbruksplan" som präglas av viljan att uppnå två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmåL I samband med detta har riktlinjer tagits fram för hur stor andel av den produktiva skogsmarken på en fastighet som skall skötas med olika grad av miljöhänsyn. Enligt riktlinjerna bör man på fastighetsnivå sköta minst 5% av skogsmark enligt målklasserna NS/NO (Naturvårds-Skötsel/Naturvårds-Orört), minst 5% enligt målklassen PF (Produktionsmål -Förstärkt naturhänsyn) och högst 90% av skogsmark enligt målklassen PG (Produktionsmål-Generell naturhänsyn). Detta kan betecknas som målnivån 90-5-5. Denna studie försöker belysa de produktionsmässiga och ekonomiska konsekvenserna för skogsägaren av implementeringen av dessa riktlinjer. Två fastigheter, Brattåker strax väster om Vindeln och Östad strax väster om Alingsås, blev utsedda att representera norra respektive södra Sverige.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka typer av effekter som uppstår för boende i småhus som ligger i närheten av vindkraftverk. Syftet är också att undersöka vilka konsekvenser närheten till vindkraftverk har på värdet på småhus. Jag försöker framför allt att få svar på frågan huruvida vindkraftverk upplevs ha en negativ värdepåverkan på småhusfastigheter, samt hur de olika störningarna från vindkraftverk beror av avståndet till bebyggelsen. Metod: Undersökningen avgränsas till att studera effekterna på småhusbebyggelse som ligger i närheten av vindkraftverk. Som en bakgrund till undersökningen presenteras olika fakta och statistik om vindkraft­verk. Den genomförs med hjälp av intervjuer med ägare till småhus vars fastigheter är belägna i närheten av vindkraftverk. Resultaten av intervjuerna jämförs med tidigare undersök­ningar och erfarenheter varefter egna slutsatser dras. Resultat & slutsats: Vindkraftverk står idag för cirka 1,4 % av den totala nettoproduk­ionen av el i Sverige. Andelen har ökat väsentligt under senare år och med tanke på alla pågående projekt och planer på nya vindkraftverk runt om i landet kommer troligen andelen att fortsätta att öka. Vindkraftverken ger visserligen en miljövänlig el-produktion men för bebyggelse i vind­kraftverkens närhet kan de samtidigt upplevas som en miljöstörning.

En planerad biogasanläggning i Juoksengi ger ett värmeöverskott på 535 MWh/år. För att förbättra lönsamheten i anläggningen framfördes iden med ett fjärrvärmenät där överskottsvärmen går till att värma lokaler i byn. Värmebehovet för de fastigheter som har visat intresse för att ansluta sig till ett fjärrvärmenät uppgår till cirka 2800 MWh/år. Två flispannor på vardera 450 kW placeras i skolans lokaler för att täcka upp resterande värmebehov samt inte minst det erforderliga effektbehovet på cirka 1,3 MW. Reservkapacitet i produktionsanläggningen utgörs av en befintlig pelletspanna och en oljepanna på 300 kW respektive 200 kW.

Bakgrund och problem: Fastigheter och fastighetsföretag har med jämna mellanrum blivitaktuellt, ibland ser man att de agerar till synes olika. Det vore intressant att såförutsättningslöst som möjligt studera vad ett antal av de svenska fastighetsföretagen gör.Ett sätt att göra det på kan vara genom att ta del av deras årsredovisningar ochsammanställa informationen som visar vad man har gjort samt hur företaget är strukturerat isyfte att underlätta för fortsatt studier av företagen. Det har utmynnat i följandefrågeställningar:Vad gör ett antal av de stora svenska fastighetsföretagen?Samt:Hur kan man gå tillväga för att använda insamlad data i vidare studier för att beskrivaföretagen?Syfte: Att ställa upp informationen på ett sätt som gör att läsaren kan skapa sig enöversiktlig bild av ett antal företags struktur samt beteende under 2009. Att samla in ochställa upp data som ett underlag i syfte att bereda för fortsatt forskning.Avgränsningar: Studien omfattar endast svenska stora fastighetsföretag vars primäraverksamhet är att äga och förvalta fastigheter.