Studiens syfte Àr att undersöka vad livskvalitet innebÀr för döva unga vuxna i dagens samhÀlle samt förstÄ hur deras dövhet pÄverkar livskvaliteten. Detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer med fyra unga vuxna personer som Àr döva. Intervjuerna har syftat till att undersöka deras uppfattning om sin livskvalitet. UtgÄngspunkt har tagits i teorier kring det moderna och individualistiska samhÀllet samt ett sociologiskt och psykologiskt perspektiv pÄ begreppet livskvalitet. Slutsatser som framkommit Àr att diskriminering pÄ arbetsmarknaden Àr en faktor som bidrar till negativ livskvalitet, bÄde utifrÄn ekonomiska och kÀnslomÀssiga aspekter pÄ livskvalitet.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda vilken funktion Ärsredovisningen fyller i den kommunala organisationen. Utav de tvÄ syftena bakom redovisningen som angetts, bÄde i teorin och lagen, drar vi slutsatsen att ett av syftena inte uppfylls i praktiken, d.v.s. att dokumentet inte anvÀnds som ett verktyg för att fatta beslut. Faktorer som har pÄverkan pÄ detta Àr flera men grundar sig i huvudsak pÄ den sÀrprÀgel som den kommunala verksamheten innebÀr. För att kunna fÄ en bÀttre kommunal Ärsredovisning anser vi att man i grunden bör utgÄ ifrÄn vilka som anvÀnder den och hur den anvÀnds.

Studiens övergripande syfte var att undersöka unga vuxnas upplevelser och kÀnslor av familjetillhörighet och stöd efter avslutad familjehemsplacering. FrÄgestÀllningarna som rapporten besvarat Àr hur unga vuxnas familjerelationer sÄg ut, vilka upplevelser de hade av stöd samt vilka tankar och kÀnslor de hade vid avslutad placering. Rapportens teoretiska utgÄngspunkt har varit kÀnsla av sammanhang (KASAM) och empirin bestod av sex semistrukturerade intervjuer med unga vuxna mellan 18-30 Är som alla har erfarenhet av familjehemsplacering. Analysen bestod av en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr kategorier skapats utifrÄn studiens syfte och frÄgestÀllningar. Citat som stÀmde överens med kategorierna har plockats ut och sedan analyserats utifrÄn KASAM och tidigare forskning pÄ omrÄdet.

Barn och unga pÄverkas i stor utstrÀckning av politiska beslut som fattas inom kommuner. MÄnga av de unga upplever att de inte kan vara med och pÄverka dessa beslut. Barn och unga som upplever att deras Äsikter inte efterfrÄgas eller inte tas pÄ allvar kan kÀnna sig utanför samhÀllet, det kan ocksÄ leda till att de inte kÀnner tillit till det system som finns. UngdomsrÄd Àr en form av inflytandeforum som ger ungdomar möjlighet till politisk pÄverkan Àven för de ungdomar som inte uppnÄtt Äldern för röstrÀtt. 2005 beslutades det i en Norrbottenskommun att ett ungdomsrÄd skulle inrÀttas för att Àven de unga i kommunen skulle fÄ möjlighet att vara delaktiga i de beslut som fattas i kommunen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats var att undersöka och belysa hur förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador i grundskole- samt gymnasieÄlderÄldern, upplever samverkan mellan hemmet och skolan samt skolans stödinsatser.Vi har anvÀnt oss av flera metoder i studien genom tillÀmpning av triangulering med intervjuer, enkÀter och skriftliga kÀllor. Intervjuer genomfördes med fyra förÀldrar till barn och unga med förvÀrvade hjÀrnskador. EnkÀter till pedagoger samt ett informationsbrev levererades till fem skolor. Fyra skolor med sammanlagt 16 pedagoger besvarade enkÀten. FörÀldraenkÀterna med informationsbrev skickades till sex förÀldrar och samtliga returnerades till oss.

Syfte: Syftet Àr att beskriva och analysera hur allmÀnnyttiga bostadsbolag arbetar med socialt ansvar samt hur deras arbete pÄverkas av den nya lagen om allmÀnnyttiga kommunala bostadsaktiebolag med krav pÄ affÀrsmÀssighet.Metod: Denna uppsats utgÄr frÄn en kvalitativ metod. Först studerade vi relevanta teorier om CSR för sedan utföra intervjuer med de allmÀnnyttiga bostadsbolagen AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB samt GÀvle kommun och Sandviken kommun. Förutom intervjuerna har vi Àven anvÀnt sekundÀrdata sÄsom internetkÀllor, vetenskapliga artiklar och rapporter. VÄr studie bygger pÄ empiriskt material dÀr vi tar stöd frÄn teorier i undersökningen. Information har bland annat hÀmtas ifrÄn AB GavlegÄrdarna, Sandvikenhus AB, GÀvle kommun, Sandviken kommun, Boverket, SABO och regeringen.Resultat & slutsats: Det finns ett stort behov av allmÀnnyttiga bostadsbolag dÄ kommunen har ett bostadsförsörjningsansvar.

Denna kvalitativa studie unders?ker vad unga vuxna med akademisk bakgrund inom personaladministration finner meningsfullt i arbetet och hur deras attityder speglas mellan altruistiska och individualistiska v?rderingar. Med utg?ngspunkt i Tomas Berglunds teori om idealtypiska f?rh?llningss?tt till arbete (2001) syftar forskningen till att besvara tv? centrala fr?gor: Vilka v?rden motiverar unga vuxna med personaladministrativ utbildning i deras arbete? Och, hur resonerar dessa unga vuxna kring meningsfullhet i arbetslivet? Studien bygger p? empiriska data fr?n kvalitativa och semistrukturerade intervjuer. Resultaten visar att informanterna inte drivs av en stark lojalitet till ett yrkeskollektiv eller altruistiska m?l, utan snarare av en individualistisk str?van efter sj?lvf?rverkligande, autenticitet och en balans mellan arbete och privatliv. Sociala aspekter, s?som autentiska relationer p? arbetsplatsen, ?r viktiga men uppfattas fr?mst som ett medel f?r personlig utveckling snarare ?n ett kollektivt v?rde.

BAKGRUND: DatoranvÀndningen i samhÀllet ökar och det har visats att datoranvÀndning Àr associerat med sjÀlvupplevda ryggbesvÀr hos skolelever Författare till tidigare studier har efterfrÄgat forskning pÄ hÄllningens samt datoranvÀndningens effekter pÄ muskuloskeletala besvÀr. SYFTE: Syftet med studien var att undersöka om det finns nÄgon skillnad i hÄllning samt upplevda besvÀr mellan fysiskt inaktiva unga mÀn med hög datakonsumtion och fysiskt aktiva unga mÀn med lÄg datakonsumtion i Ärskurs tre pÄ gymnasiet. METOD: Tjugo unga mÀn rekryterades till en fysiskt aktiv respektive inaktiv grupp. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av Bunkans hÄllningsstatus i stÄende samt ett frÄgeformulÀr om besvÀr frÄn rörelseorganen. RESULTAT: Den aktiva gruppen hade mer tillfredsstÀllande hÄllning Àn den inaktiva gruppen.

Den psykiska oha?lsan bland unga tjejer i Sverige o?kar kraftigt. Studier visar pa? att interaktioner som, fo?r individerna, upplevs som negativa kan skapa en negativ kroppsuppfattning hos dessa. Syftet med studien a?r, utifra?n ett interaktionistiskt perspektiv, att underso?ka hur en grupp unga tjejers kroppsuppfattning kommer till uttryck i samtal kring kost.

Under vÄr utbildning som studie- och yrkesvÀgledare fÄr vi lÀra oss om flera karriÀrteorier men dessa Àr frÀmst utformade utifrÄn ett vÀsterlÀndskt perspektiv. Vi har ett stort intresse av att lÀra oss om vad som pÄverkar en mÀnniskas val av karriÀr i olika kulturer. VÄr examensarbete tar avstamp i en vÀlgörenhetsorganisation för utsatta barn och kvinnor i delstaten Goa i Indien och vi har genom organisationen mött sju unga kvinnor som fÄtt stöd av dem. VÄrt syfte Àr att ta reda pÄ vad som Àr centralt i de unga kvinnornas karriÀrval och hur de berÀttar om sina livs- och karriÀrberÀttelser. Vi har anvÀnt en narrativ metod för att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar och har anvÀnt Savickas vÀgledningsteori om Career Construction för att förstÄ faktorerna som ligger bakom deras val. Vi kan i vÄr studie se att behovet av tillhörighet och vikten av utbildning syns tydligt i vÄra intervjupersoners livsberÀttelser.

En av de vanligaste dödsorsakerna bland ungdomar i Sverige Àr suicid. Den ökade psykiska ohÀlsan Àr en vanlig bakomliggande orsak till suicidalitet bland unga. Sjusköterskor upplever ofta en viss osÀkerhet i mötet med unga suicidala patienter dÄ de, i bemötandet, inte vet hur de ska gÄ tillvÀga. Kunskap och förutsÀgbarhet Àr viktiga faktorer för att i tid upptÀcka ett suicidalt beteende. Syftet med studien var att belysa vilka faktorer som Àr betydelsefulla i mötet med unga suicidala patienter.

Syftet med denna undersökning Ă€r att fĂ„ en förstĂ„else kring hur unga kvinnliga studenter anvĂ€nder sig av det sociala mediet Instagram. Studien Ă€mnar svara pĂ„ vilka funktioner Instagram fyller för unga kvinnliga studenter samt vilken betydelse detta sociala medium har i deras vardagliga liv.FRÅGESTÄLLNING: Syftet har specificerats i följande frĂ„gestĂ€llning: - Hur anvĂ€nds Instagram av unga kvinnliga studenter?METOD OCH MATERIAL: Kvalitativa individuella intervjuer med fyra kvinnliga studenter i 23-Ă„rs Ă„lder.HUVUDRESULTAT : Studien visar pĂ„ att en viktig funktion med Instagram Ă€r att interagera med andra mĂ€nniskor och vara deltagande i den sociala gemenskapen pĂ„ forumet. Det  ramkom Ă€ven att tre av fyra kvinnliga studenter ser pĂ„ forumet som ett verktyg för att kunna bygga ett personligt varumĂ€rke och att det Ă€r ett enkelt sĂ€tt att hĂ„lla sina nĂ€ra och kĂ€ra uppdaterade kring sitt vardagsliv.   .

Av antalet aborter som genomförs i Sverige, Àr andelen av dem 19.9 procent unga kvinnor under 19 Är. En av barnmorskans arbetsuppgifter Àr att arbeta för att frÀmja unga kvinnors sexuella hÀlsa, genom att informera om preventivmedel, sexuellt överförbara infektioner och livsstilens betydelse i sammanhanget. I ungdomstiden ingÄr att pröva sig fram sexuellt och ungdomar Àr medvetna men utsÀtter sig ocksÄ för sexuella risker. Syftet med studien var att öka kunskap och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för unga kvinnors tankar och instÀllning kring abort. Sju intervjuer med unga kvinnor under 19 Är utfördes.

Bakgrund: Anorexia nervosa blir allt vanligare bland unga kvinnor. Med rÀtt behandling och stöd tillfrisknar ÀndÄ de flesta frÄn sin Àtstörning. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att ur en ung kvinnas perspektiv som har haft anorexianervosa, beskriva faktorer som har betydelse för tillfrisknandet frÄn Àtstörningen, för att sjuksköterskan ska fÄ en ökad förstÄelse för unga kvinnor med anorexia nervosa och dÀrmed kunna hjÀlpa dem. Metod: Litteraturstudien baseras pÄ tio vetenskapliga artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, som analyserades och utformades till studiens resultat. Resultat: De faktorer som hade betydelse för tillfrisknandet var att den unga kvinnan sjÀlv kom till insikt om sin sjukdom och lÀrde sig begripa och hantera sina kÀnslor, sin sjÀlvbild och sjÀlvkÀnsla.

I början av 2000-talet avslöjades flera stora redovisningsskandaler i USA. Stora amerikanskaföretag som Enron och Worldcom lyckades genom svekfull redovisning vilseleda marknadenatt tro att deras finansiella stÀllning var avsevÀrt bÀttre Àn vad det visade sig vara. Enronförsökte t.ex. gömma stora skulder genom att inte ta upp dem i balansrÀkningen, dettaarrangerades av Enrons finanschef med samtycke frÄn revisorerna och bolagets styrelse. NÀrskandalen avslöjades och Enron tvingades ta med de korrekta siffrorna i balansrÀkningen blevkonsekvensen att företaget fick begÀra konkurs.