Uppsatsens övergripande syfte Àr att göra en undersökning av rÀttshjÀlpsreformen 1997 som Àr bÄde beskrivande och normativt utvÀrderande. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ metod dÀr jag anpassar Lennart Lundquists (1992, s. 12) policyprocessmodell utifrÄn mitt syfte och följer idéerna och vad som sÀgs m.m. i de olika stegen samt Ludvig Beckmans (2005, s. 69 - 74) normativa rimlighetsprövning dÀr den normativa utgÄngspunkten Àr principen om likhet inför lagen.

Ungdomstiden Ă€r en kritisk period i livet med fysiska och psykiska förĂ€ndringar. Övervikt och fetma ökar bland unga mĂ€nniskor och pĂ„verkar deras hĂ€lsa. Syftet med denna studie var att beskriva unga mĂ€nniskors egna upplevelser av övervikt och detta gjordes i en litteraturöversikt. Tre databaser anvĂ€ndes för litteratursökningen, som genomfördes med hjĂ€lp av nyckelord som bedömdes relevanta för Ă€mnet. Artiklarna bearbetades och resultatet sammanstĂ€lldes i fyra olika omrĂ„den: Kroppsuppfattning och utseende, Upplevd hĂ€lsa, Sociala relationer, Skolsituationen.

Som en följd av generationsvÀxlingen kommer chefspositioner i arbetslivet att ersÀttas av yngre generationer. Med bakgrund av detta Àr syftet med denna studie att undersöka och skapa förstÄelse för unga chefers förestÀllningar om och förhÄllningssÀtt till arbete ocharbetsliv. Detta inom aspekter som arbetsförhÄllanden, krav, ung i chefsrollen samt förhÄllandet mellan arbetsliv och privatliv. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sju informanter. Urvalsmetoden var ett snöbollsurval.Studien visar att unga chefers arbetsförhÄllanden innebÀr stressiga arbetsdagar med mÄnga arbetsuppgifter.

Studie om reklamationsbeteendet hos unga konsumenter i Äldrarna 18-25 (I klÀdbranschen). Hur agerar de vid missnöje och hur pÄverkas deras attityd till det aktuella företaget i framtiden? Kan man se nÄgra skillnader mellan de manliga och de kvinnliga konsumenterna nÀr det gÀller reklamationsbeteendet?.

MÄlet med vÄr uppsats Àr att ur ett sociologiskt perspektiv undersöka den upplevda tryggheten i Halmstad utifrÄn unga kvinnors syn. Vi vill Àven undersöka diverse strategier som anvÀnds för att hantera situationer som kÀnns mindre trygga. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer dÀr Ätta unga kvinnor i Äldrarna 18-25 intervjuades. Det framgick att de unga kvinnorna upplever att Halmstad Àr en relativt trygg stad, men att det trots detta helst inte vistas i centrum kvÀllstider utan sÀllskap. De unga kvinnorna anvÀnde sig av olika strategier i hopp om att förebygga otrygghet.

I denna studie har vi sökt svara pÄ frÄgan angÄende hur unga kvinnor ser pÄ sig sjÀlva och sin roll i samhÀllet. Detta har gjorts utifrÄn frÄgestÀllningar om hur unga kvinnor resonerar kring framtiden, genus och sjÀlvbild.Datainsamlingen utfördes med hjÀlp av metoden fokusgrupp. I fokusgruppen deltog sex unga kvinnor i Äldrarna 17 till 23 som pÄ olika sÀtt varit i kontakt med organisationenMamita Sthlm, en organisation som fokuserar pÄ personlig utveckling med hjÀlp av bland annat yoga och samtalsterapi. Vi kom i kontakt med dessa informanter genom Cristina Tscherning som Àr en terapeut pÄ Mamita och som vi har varit i kontakt med sedan tidigare.Analysen av fynden har gjorts utifrÄn Judith Butlers genusteori och Michel Foucaults teori om makt och diskurs. De upptÀckter vi har gjort visar att informanterna upprÀtthÄller och reproducerar könsmaktsordningen och de maktstrukturer som konstruerats och konstrueras i samhÀllet.

Med start den första juli 2007 halverades arbetsgivaravgiften för ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 med inte 25 Är för att underlÀtta för dessa att ta sig in pÄ arbetsmarknaden. UtifrÄn detta Àr syftet med uppsatsen att undersöka huruvida detaljhandelns arbetsgivare anstÀller fler ungdomar som vid Ärets ingÄng fyllt 18 men inte 25 Är som en direkt följd av arbetsgivaravgiftssÀnkningen. För att kunna undersöka detta har vi framför allt tittat nÀrmre pÄ propositionen (2006/07:84) som lagen bygger pÄ samt remissvaren pÄ denna. DÀrutöver har vi ocksÄ tagit in en proposition frÄn 2008 dÀr regeringen föreslÄr en utvidgning av Äldersintervallet och en kraftigare nedsÀttning av arbetsgivaravgiften samt tidigare forskning. Undersökningen har utförts genom en kvalitativ studie dÀr Ätta personer inom detaljhandeln har intervjuats.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur insatser, stöd och samordning var utformat kring unga personer med demenssjukdomar och deras anhöriga i en kommun i Mellansverige. Med unga personer med demenssjukdomar avses de som Àr yngre Àn 65 Är nÀr de fÄr diagnosen. De hÀr personerna Àr mitt i livet nÀr de drabbas av en sjukdom som förknippas med Àldre mÀnniskor och Äldrande. Livssituationen kan se helt annorlunda ut Àn för Àldre personer som drabbas av sjukdomen, dÀrför bör stödet till dem vara utformat pÄ ett annat sÀtt. Studien Metoden som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer.

Jag har i detta arbete undersökt hur rÀttslÀget ser ut vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. I denna undersökning har jag primÀrt utgÄtt frÄn ett konsumentperspektiv för att se hur konsumenter Àr pÄverkade och kommer pÄverkas av den lagstiftning som finns pÄ omrÄdet. I dagslÀget finns det tvÄ lagar som styr betalningsansvaret vid obehöriga transaktioner med betalningsinstrument, nÀmligen 34 § konsumentkreditlagen (1992:830) och lagen (2010:738) om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument. Eftersom lagen om obehöriga transaktioner med betalningsinstrument inte gÀller retroaktivt Àr fortfarande 34 § konsumentkreditlagen i kraft för avtal slutna före den 1 augusti 2010. Jag har gÄtt igenom all relevant rÀttspraxis pÄ omrÄdet.

Årligen placeras ett flertal barn och unga med stöd av lagen (1990:52) med sĂ€rskilda bestĂ€mmelser om vĂ„rd av unga (LVU). Det centrala fokuset i denna studie Ă€r att identifiera skillnader vad gĂ€ller rĂ€ttens argumentation i domskĂ€len, gĂ€llande beslut om LVU, med utgĂ„ngspunkt i förĂ€ldrakonstellationer och bioligiskt kön.Studien bygger pĂ„ totalt 33 domar frĂ„n 11 av Sveriges förvaltningdomstolar och analyseras i enlighet med diskursanalytisk samt innehĂ„llsanalytisk metod.Flertalet liknande studier har gjorts tidigare, men samtliga gĂ€ller barnautredningar inom socialtjĂ€nsten. Forskning med fokus pĂ„ förĂ€ldrakonstellation och kön i relation till beslut med stöd av LVU saknas pĂ„ det rĂ€ttsliga omrĂ„det. DĂ„ rĂ€ttens argument i LVU-domar till stor del grundas pĂ„ socialjĂ€nstens utredningar finns liknande möster som presenteras i studier som gjorts inom sektorn för socialt arbete.De största skillnader som denna studie presenterar rör vĂ€rderingar i relation till sprĂ„ket, sĂ„ som att mödrar misshandlar och fĂ€der bestraffar nĂ€r vĂ„ld förekommer i hemmet. TvĂ„ vĂ„rdnadshavare fĂ„r fler brister tilldelade sig jĂ€mfört med ensamstĂ„ende förĂ€ldrar och mödrar förvĂ€ntas kunna ta hand om sina barn medan fĂ€der inte har denna förvĂ€ntning pĂ„ sig och anses vara försvarslösa gĂ€llande familjerelaterade problem..

Syftet med min uppsats var att ta reda pÄ hur sex unga kvinnor sÄg pÄ trÀning och femininitet. För att komma fram till mitt resultat har jag anvÀnt mig av intervjuer med sex unga kvinnor i Äldrarna 18 till 20 Är, samt litteraturstudier. Min frÄgestÀllning var hur dessa unga kvinnor sÄg pÄ kroppen och trÀning, men Àven hur de sÄg pÄ trÀning och femininitet. I min analys av min empiri har jag anvÀnt mig av queerteori. Jag kom fram till att det var vanligt och Àven viktigt i mÄnga fall att vara kvinnlig pÄ gymmet, för att hÀvda sin kvinnliga könsidentitet.

Den unga vuxna genomgÄr sÄvÀl kroppsliga som kognitiva förÀndringar samtidigt som de Àr i livsfasen att finna sin identitet. Att drabbas av en lÄngvarig sjukdom i detta skede i livet kan pÄverka den personliga utvecklingen. Inflammatoriska tarmsjukdomar innefattar Morbus Crohn samt Ulcerös kolit vilka drabbar mag- tarmkanalen. Symtomen som sjukdomarna medför kan bidra till ett lidande för den unga vuxna sÄvÀl fysiskt som psykiskt. Syftet Àr att beskriva erfarenheter av lidande hos den unga vuxna som insjuknat och lever med en inflammatorisk tarmsjukdom.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Den 1 januari 1999 kom det ut en ny lag som ÄlÀgger externa revisorer i svenska aktiebolag en anmÀlningsskyldighet vid misstanke om brott. Lagen regleras i ABL Kap 9 §§ 42-44. Lagen ska fungera som brottsförebyggande ÄtgÀrd vid bekÀmpning av ekonomiska brott.Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur revisorn ser pÄ anmÀlningsplikten och undersöka om lagen fungerar i praktiken. Vi har intervjuat personal pÄ Skatteverket, Skattebrottsenheten om deras Äsikter om anmÀlningsplikten. Metoden som vi anvÀnt Àr den hermeneutiska metoden som innebÀr att vi skrivit ned vÄra egna upplevelser och erfarenheter för att kunna analysera och tolka dem.

Bakgrund: En försÀkringstagare kan vÀlja att antingen köpa en försÀkring genom direkt kontakt med ett försÀkringsföretag eller genom att anlita en försÀkringsförmedlare som sköter upphandlingen av de försÀkringar som försÀkringstagaren önskar. Under det senaste decenniet har försÀkringsförmedlarna kommit att utgöra en viktig del av försÀkringsmarknaden och de omsÀtter stora ekonomiska vÀrden i sin verksamhet. Mot denna bakgrund Àr det av stor betydelse att den lagstiftning som reglerar förmedlarnas verksamhet ger ett tillfredsstÀllande kundskydd. Tidigare fanns endast lagregler betrÀffande försÀkringsmÀklare som var tvungna att agera oberoende av försÀkringsgivarintressen. Den 1 juli 2005 trÀdde dock en ny lag i kraft, lagen om försÀkringsförmedling (2005:405), som har ett vidare tillÀmpningsomrÄde Àn den Àldre lagstiftningen om försÀkringsmÀklare.