Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

Genteknik Àr relativt nytt omrÄde och sÄ Àven de rÀttsliga regleringarna inom omrÄdet. Syftet med denna uppsats Àr att se hur Sverige reglerar GMO, genetiskt modifierade organismer, vad som Àr gÀllande rÀtt och om Sverige uppfyller kraven frÄn EU. En analys görs av bÄde EG-rÀttsliga, nationella och internationella regleringar. Sveriges medlemskap i EU har till stor del prÀglat hur den svenska miljörÀtten har utvecklats och 4 Är efter intrÀdet i EU, 1999, infördes miljöbalken. I 13 kapitlet regleras sÀrskilt GMO som en följd av de tvÄ direktiv frÄn EU angÄende GMO, Àven annan lagstiftning i miljöbalken berörs sÄsom 2 kapitlet.

NÀr ett svenskt moderbolag avyttrar nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt dotterbolag och det pga. avyttringen uppstÄr en valutakursförlust Àr den enligt svensk gÀllande rÀtt inte avdragsgill vilket följer av ordalydelsen i 25a kap. 5 § inkomstskattelagen (IL). Situationen Àr hÀmtad frÄn ett förhandsbesked frÄn SkatterÀttsnÀmnden (SRN) frÄn Är 2013. Uppsatsen syftar till att utreda den skattemÀssiga hanteringen av avdragsrÀtten för valutakursförlustvid avyttring av nÀringsbetingade andelar i ett utlÀndskt bolag med ett EU-rÀttsligt fokus.Uppsatsens analys leder till att avdragsförbudet i 25a kapitlet bör prövas mot etableringsfriheten först med grund i den vÀgledande EU-rÀttsliga praxis som finns om hur konkurrens mellan olika friheter ska behandlas nÀr det gÀller nÀringsbetingade andelar.

Examensarbetet syftar till att undersöka om automatisering av den manuella paketeringsprocessen pÄ Legosan AB vore lönsam. Legosan AB, belÀget i Kumla, legotillverkar kosttillskott och lÀkemedel till företag inom Europa. Kapitlet NulÀgesanalys beskriver hur tillverkningen och paketeringsprocessen fungerar i dagslÀget och syftar till att ge en tydlig bild av processer, layouter och materialflöden. Detta beskrivs med hjÀlp av layoutskisser, processkartlÀggningar och en frekvensstudie. NulÀgesanalysen avslutas med en kravspecifikation.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka hur polisstudenter utvÀrderas och granskas med avseende pÄ lÀmplighet under utbildningen samt pÄvisa hur studenterna ska gÄ till vÀga nÀr nÄgon pÄtrÀffar kurskamrater med olÀmpliga attityder och vÀrderingar. Rapporten tar Àven upp vilka konsekvenser en lÀmplighetsprövning kan innebÀra. Det inledande kapitlet beskriver hur antagningen till polisutbildningen gÄr till samt vad begreppet lÀmplig innebÀr nÀr man pÄbörjar studier vid polisutbildningen. I det teoretiska kapitlet har nÄgra utgÄngspunkter kring lÀmplighet som begrepp samt lÀmplighet vid polisutbildningen valts ut. För att besvara rapportens frÄgestÀllningar, har författarna anvÀnt sig av statistiska redovisningar, tidigare rapporter samt djupintervjuer.

Det Àr inte alltid företagen gÄr med vinst utan det hÀnder att ett beskattningsÄr slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och Àven internationellt tillÄter företagen att spara denna förlust till ett Är med vinst vilket resulterar i ett lÀgre skattemÀssigt resultat. I det fall flera beskattningsÄr slutar i förlust fÄr de lÀggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framÄt pÄ obestÀmt tid. Reglerna avseende förlustutjÀmning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregÄende utredningar gÀller i mycket fortfarande idag. Idag Äterfinns reglerna för denna förlustreglering, underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgÄtt mÄnga förÀndringar i form av bÄde förenklingar och spÀrrande lagstiftning.

Fenomenet utslÀppsrÀtter introducerades i Sverige Är 2005, detta medförde ett nytt redovisningstekniskt problem för företagen att ta stÀllning till. IASB:s tolkningskommitté IFRIC gjorde ett uttalande IFRIC 3 ?Emission Rights? som föreskrev att utslÀppsrÀtterna skulle klassificeras som en immateriell tillgÄng. Detta uttalande drogs tillbaka dÄ en Àndring i IAS 38 var nödvÀndig för att undvika en ?missmatch? mellan intÀkt och kostnad.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Dagligen exponeras vi av information om hur vi bör trÀna, Àta och leva för att mÄ bra. RÄdgivning stÄr att finna överallt, via TV, Internet och veckotidningar dÀr olika hÀlso- och skönhetsexperter ger tips och rÄd om hur vi bÀst kan hÄlla kroppen i form. Antologin Skönhetens dimensioner behandlar Àmnen som rör kroppen, utseendet och identitetsskapandet. VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa relationen mellan identitet och utseende i samhÀllet utifrÄn olika perspektiv. Vi diskuterar positiva och negativa effekter utifrÄn tankar om hÀlso-, utseende- och kroppsideal samt vilken pÄverkan massmedia har pÄ individen.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.

Syftet med uppsatsen Àr att utreda huruvida tioÄrsregeln i 3 kapitlet 19 § inkomstskattelagen, i nuvarande samt tidigare lydelse, strider mot skatteavtal som Sverige har ingÄtt med andra lÀnder.TioÄrsregeln omfattar fysiska personer som Àr begrÀnsat skattskyldiga i Sverige. Regeln innebÀr att begrÀnsat skattskyldiga personer Àr skattskyldiga för den kapitalvinst som uppstÄr vid avyttring av tillgÄngar under en tioÄrsperiod efter utflyttningen frÄn Sverige. Syftet med regeln Àr att undvika skatteflykt. TioÄrsregeln har genomgÄtt en del förÀndringar sen den infördes pÄ 1980-talet, dÄ det upptÀcktes att fysiska personer kunde kringgÄ regeln och undkomma beskattning. Den senaste Àndringen tillkom Är 2008 och regeln omfattar idag Àven utlÀndska delÀgarrÀtter som förvÀrvats under tiden den skattskyldige varit bosatt i Sverige.För att kunna tillÀmpa tioÄrsregeln, utan komplikationer, krÀvs att det inte finns ett giltigt skattavtal som hindrar tillÀmpningen av regeln.

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

En fusion innebÀr att ett företag övertar ett annat företags tillgÄngar och skulder utan en mellanliggande likvidation. För företag som Àr i behov av att gÄ samman i större enheter, för att rationalisera verksamheten och uppnÄ synergieffekter, kan en fusion kan vara lösningen. EG-direktivets regler utgör grunden till den skatterÀttsliga definitionen om fusion och har implementerats i svensk skatterÀtt i 37 kapitlet IL om fusioner och fissioner. Grundtanken bakom inkomstskattebestÀmmelserna kring fusioner Àr att fusionen inte ska leda till en skattebelastning för företaget. Verksamheten behöver inte upphöra och kan fortsÀtta vidare fast i en annan regi.

En metod för att angripa skatteflykt Àr genom tillÀmpning av skatteflyktsklausulen som stadgas i 2 § lagen mot skatteflykt. Skatteflyktsklausulen har kritiserats för bristen pÄ förutsÀgbarhet ur ett rÀttssÀkerhetsperspektiv med sÀrskild hÀnsyn till legalitetsprincipen. Den 26 mars 2012 meddelade Högsta Förvaltningsdomstolen sin dom dÀr svensk intern rÀtt tillÀmpades framför skatteavtalet mellan Sverige och Peru pÄ ett skatteupplÀgg med ett utlÀndskt holdingbolag. Om ett skatteavtal missbrukas i syfte att uppnÄ skattemÀssiga fördelar finns det i kommentarerna till OECD:s modellavtal vÀgledning som öppnar för internrÀttsliga angreppssÀtt mot skatteflykt. DÀremot finns det en grÀns för hur generellt utformade sÄdana motverkansregler fÄr vara för motivera ett sÄdant ÄsidosÀttande om skatteavtalets fördelningsregler.

Denna uppsats analyserar Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga utifrÄn teorierna zookritik och ekokritik. Analysen Àmnar visa hur naturen framstÀlls och hur den pÄverkar romanens karaktÀrer samt analysera hur det hierarkiska förhÄllandet mellan mÀnniska och natur artar sig i romanen. Analysen utgÄr Àven ifrÄn de filosofiska och teologiska tankegÄngar som ligger till grund för tudelningen mellan kultur och natur i det moderna samhÀllet. Uppsatsens analys bygger pÄ ett nÀrlÀsningsstudium av tre kapitel i romanen. De kapitel som analyseras Àr första kapitlet ?Landskapet?, nittonde kapitlet ?Dovres hÀxa? och tjugotredje kapitlet ?Patron Julius?.