Titel: Miljön på uppgång ? En studie om hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­?talet Författare: Danielle Kisch, Ida Klingstedt och Ida Zakidan Uppdragsgivare: Monika Djerf-­?Pierre Kurs: Examensarbete i medie-­? och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet Termin: Höstterminen 2012 Handledare: Monica Löfgren-­?Nilsson Sidantal: 58, inklusive bilagor Syfte: Att studera hur miljöproblem uppmärksammades i Dagens Nyheter under 1960-­? talet Metod: Kvantitativ innehållsanalys Material: Miljöartiklar i Dagens Nyheter under mars och oktober månad år 1962, 1964, 1966, 1968 och 1969. Huvudresultat: Sammantaget kan sägas att miljöproblem i Dagens Nyheter uppmärksammades mer med åren men genomgående gavs ett begränsat utrymme. När miljöproblemen väl uppmärksammades var gestaltningen främst ur ett nationellt perspektiv samt att det i majoriteten av fallen alltid fanns någon värdering. Överlag var industrin den vanligaste orsaken till miljöproblemen och de ämnen som berördes var ofta sammankopplade med just industrin.

Utifrån personer födda på 1970- talet diskuteras vilka faktorer det är som bidrar till att känna arbetstillfredsställelse. Generationstillhörigheten påverkar attityden till arbetet och nya generationers värderingar skiljer sig från tidigare generationers. 70- talisterna är även speciella då deras första möte med arbetsmarknaden var en djup ekonomisk konjunkturnedgång som endas kan jämföras med 20- och 30- talens depression. Syftet är att undersöka vilka faktorer som bidrar till att personer födda på 1970- talet känner arbetstillfredsställelse. Delsyften är att se om det finns könsmässiga skillnader i denna grupp samt skillnader på dem födda i Sverige och utanför Sveriges gränser.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

Syftet är att ta reda på hur tre av de mest inflytelserika forskarna under 1900-talet har beskrivit den spanska inkvisitionen och dess mål, och hur bilden har ändrats under det föregående seklet? Kan jag se några distinkta skillnader mellan forskare från olika perioder under 1900-talet? Vad fokuserar de på i sina böcker?I denna litteraturstudie studerar jag vad tre olika forskare målar upp för bild av inkvisitionen. Vilka faktorer och händelser vill de beskriva, och framförallt, vilka forskare har varit ansvariga för bilden som för närvarande är dominerande? Hur resonerar de runt inkvisitionen, och hur skiljer de sig från varandra? Jag undrar också om den tidiga inkvisitionsforskningen har färgat av sig på den nyare, och lämnat spår som är synliga idag. Dessa var de frågor jag hade när jag startade denna analys.En viktig aspekt i denna uppsats är också frågeställningen om hur forskarnas egen tidsanda speglar sig i deras böcker.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Detta arbete är en uppsats på avancerad nivå inom det utbildningsvetenskapliga fältet och undersöker hur skolämnet filosofi legitimeras utifrån Unesco:s filosofiarbete. Utgångspunkten är vad som kallas de didaktiska grundfrågorna ? eller Vad?, Hur? och Varför? ett visst ämne studeras  ? och uppsatsen berör således även filosofididaktik i stor utsträckning.  Det övergripande syftet med arbetet är att undersöka hur filosofiämnet legitimeras eller rättfärdigas, och mer specifikt hur Unesco  rättfärdigar filosofiundervisning. Forskningsfrågorna för uppsatsen är: Hur ser Unescos svar på legitimitetsfrågan ut?, Hur argumenterar Unesco  för svaret? och Vad får Unescos svar på legitimitetsfrågan för innebörd på filosofiundervisningen? Tillvägagångssättet för att kunna svara på dessa frågor har varit en beskrivning, tolkning och värdering av Unescos filosofiarbete.

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln ?Beach? avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum..

Bakgrund: Den vanligaste orsaken till att drabbas av kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) är rökning. De skadliga ämnena skadar slemhinnan och orsakar en luftvägsinfektion. Cirka 8-10% av Sveriges befolkning över 50 år lider av KOL. Människor som drabbas av KOL upplever en stor livsomställning. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur det är att leva med KOL och hur drabbade personer hanterar sjukdomen.

Studiens syfte är att analysera två barnbokskaraktärer, Pippi Långstrump och Lilla Hjärtat, deras böcker och den debatt som efterföljt dem. Frågor som ställts är hur etnicitet konstrueras och beskrivs i barnbokslitteraturen. Samt vad som i huvudsak problematiserats i debattartiklarna, vilka idéer kring etnicitet som återfinns och vilka likheter och skillnader som finns mellan Pippitriologin och böckerna om Lilla Hjärtat. Barnböckerna är utgivna på 1940-talet respektive 2010-talet. Studien har genomförts med en text- och bildanalys av barnböckerna samt en idéanalys av debattartiklarna.

Detta är en undersökning med syftet att ta reda på vad en groupie är, vad det är som driver unga kvinnor att bli groupies samt hur det har sett ut från 1960-talet fram till idag. Detta då groupies fått dåligt rykte som några som enbart är ute efter att ha sex med rockstjärnor.Jag har utifrån intervjuer och litteraturstudier av biografier samlat in empiri från Lexa Vonn, Nikki McWatters och Pamela des Barres till undersökningen. Detta material har jag sen kopplat ihop med teorier om fans och fanskap för att komma fram till en slutsats. Resultatet visar att groupies drivs av kärlek till musiken och rockkulturen samt att de känner en samhörighet med musikerna de beundrar. Deras egen definition av vad en groupie är stämmer väldigt bra överrens med Sandvoss definition av fans.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Den här uppsatsen studerar 1920-talets emigration från Sverige till USA. I uppsatsen undersöks hur sju emigranter i sina livsberättelser berättar om sina erfarenheter av emigrationen.Frågorna som ställs rör hur emigranterna minns och berättar om sina liv i sina livsberättelser. Vad är viktigt för dem att berätta? Vilka händelser är viktiga?De olika berättelserna ställs även mot varandra för att jämföra om de berättar på liknande sätt eller om berättelserna skiljer sig åt. Hur berättar människor om sina liv? Finns det ett speciellt sätt att berätta om emigrationen? Vad är specifikt för individen, tiden och den sociala miljön?.

Syftet med uppsatsen är att redogöra för utvecklingen av den indiska läkemedelsindustrin och sedan undersöka vilka efekter TRIPS (Trade Related Aspects of Intellectual Property Rights) avtalet kan leda fram till. Indiens läkemedelsindustrin har haft en relativt stakt utveckling sedan 1970-talet då regeringen införde flera reformer som var menade att utveckla den inhemska läkemedelsindustrin och begränsa import. Samtidigt infördes också ett ganska svagt patentsystem som tillät de indiska producenterna att kopiera västerländska läkemedelsprodukter. I början av 90-talet var den indiska läkemedelsindustrin ganska framgångsrikt bland utvecklingsländerna och regeringen insåg att exportorientering vore en bra väg att gå. Under 90-talet utvecklades industrin ytterliggare, där både produktion och export ökade markant i volym.

Bakgrund: Att åldras innebär stora förändringar både psykiskt, fysiskt och socialt. Under 2000-talet har vårdplatser samt vårdtiden på sjukhusen minskat vilket gör att allt fler äldre personer får vård och omsorg i sitt eget hem. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka äldre personers upplevelser av att vara beroende av hemtjänst. Metod: Kvalitativa semistrukturerade intervjuer utefter en intervjuguide användes och intervjuerna analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på sju intervjuer med personer över 65 år med olika nivåer på hjälpbehov från hemtjänsten. Efter transkribering av intervjuerna kom kategorierna trygghet, otrygghet, väntan, personalbrist och omställning fram. Slutsats: Att vara beroende av hemtjänst innebar för många av de äldre en stor omställning. Vidare framkom det ur undersökningen att en stor del av dagen går åt till att vänta på hemtjänstpersonalen. Personalbrist gjorde att en del upplevde omvårdnadssituationen som stressig för båda parter.

Avsikten med vår studie har varit att belysa historiken från stickningens uppkomst och fram till idag i både ett skol- och ett samhällsperspektiv. Syftet har även varit att göra en studie i hur stickning växt fram i Sverige och hur det tas tillvara i grundskola och samhälle. De metoder som använts för att få fram resultatet är litteraturstudier, Internet och en enkätundersökning. Vi har också besökt stickcaféer samt dokumenterat stickgraffiti. Enkäten skickades ut till textillärare som undervisade från skolår 3 till och med skolår 9 i Örebro, Stockholms och Västerbottens län.