Studien bygger på antagandet att det är bra för eleven att berätta mycket. Mycket berättande leder till att eleverna får ett större ordförråd, ett tydligt tal, stark självkänsla, glädje till språket och förmågan att strukturera ett material i huvudet. Berättarförmågan är i ständig tillväxt och flytet i talet växer med antalet gånger eleven berättar. Mycket berättande leder till att eleverna hela tiden utvecklar sitt språk och berättande. Syftet med arbetet är att undersöka olika former av berättande och jämföra vilken sorts berättande som visar mest berättande och mest flyt i tal.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de angloskandinaviska stenmonumenten i norra England uppstod och utvecklades under 900-talet. Uppsatsen tar upp de tidigaste monumenten och undersöker om några av dessa kan dateras till slutet av 800-talet, dvs. direkt efter vikingarnas erövring av norra England. Därefter undersöks hur den vidare utvecklingen gått till och hur teorierna om den ser ut. Slutligen ställs även frågan vad vi har för nytta av monumenten i forskningen..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affärssystem, samt vilken inverkan behovet av beställarkompetens har haft på upphandlingens upplägg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affärssystem och med hjälp av en modell för beställarkompetens identifieras vilka faktorer som påverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin beställarkompetens genom att utgå ifrån verksamhetens behov och lärt sig hur ett affärssystem kan tillfredsställa behovet. Därigenom har man förbättrat sina möjligheter att genomföra en framgångsrik upphandling trots att Kronofogden inte har några tidigare erfarenheter av affärssystem. Utifrån den förståelse Kronofogden har byggt upp rörande affärssystem har man valt att begränsa sin lösning för att sedan fortsätta successivt och genom att använda ett testsystem har de fått in en extra säkerhet i upphandlingen..

SammanfattningUppsatsens syfte är att utreda om Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) tillgodoser försiktighetsprincipen och EU-rättens krav vid riskbedömningar i Natura 2000-ärenden. Elva svenska rättsfall har analyserats och fyra fall från EU-domstolen. Följande frågor besvaras;-       hänvisar domstolen till begreppet gynnsam bevarandestatus?-       går det att utläsa ur MÖD:s domskäl om försiktighetsprincipen har tillämpats?Natura 2000-regleringen baseras på två EU-direktiv och syftar till att bevara och skydda den biologiska mångfalden inom unionen. Medlemsstaterna åläggs därför att upprätta skyddsområden för de arter och livsmiljöer som är listade i bilagor till direktiven.

Ett syfte med nätverksbaserat försvar är att erhålla snabbare reaktionstider i ledningssystem.Ad hoc-näten utgör en framtida möjlighet att erbjuda taktiskt rörliga enheteruppkoppling i nätverk även under förflyttning. Det kan på sikt inkludera de funktionersom har krav på liten fördröjning i uppkopplingarna. Exempel på en sådan funktion ärsensorintegration genom sensornät. Ett av problemen i ad hoc-nätverksutvecklingenligger i att de dataprotokoll som ska utnyttjas för att erbjuda en kompabilitet mot denfasta nätstrukturen, inte har den funktionsduglighet som krävs i ett ad hoc-nät. För att gesnabb överföring krävs en utvecklad variant av de nätverksprotokoll (TCP/IP) somhanterar uppkomna fel på förbindelsen.

SammanfattningSyftet med denna uppsats är att analysera tidigare forskning kring den individuella utvecklingsplanen och vidare placera in den i ett historiskt perspektiv samt belysa hur den individuella utvecklingsplanen har anammats av skolan och se hur talet om eleven ser ut i de ifyllda formulären. För att kunna besvara vårt syfte har vi närmare studerat relationen mellan hem och skola som vuxit sig starkare under 1900-talet och nutida forskning i arbetet med den individuella utvecklingsplanen. Då vi inte har funnit någon tidigare forskning av den individuella utvecklingsplanen i ett historiskt perspektiv har vi haft som avsikt att göra denna inplacering då vi ser det som en viktig grund i vår studie.Vår studie har sin utgångspunkt i intervjuer med rektorer och i insamlade formulär som utgör både ej ifyllda och ifyllda individuella utvecklingsplaner i fyra skolområden. I studien, har vi utifrån ett diskursteoretiskt perspektiv, analyserat hur olika skolor har anammat den individuella utvecklingsplanen i sin verksamhet. Vi har då funnit fyra olika diskurser i arbetet med den individuella utvecklingsplanen, dessa är en osäkerhetsdiskurs, en kontroll och elevägd diskurs, en kontrolldiskurs och till sist en målsynliggörandets diskurs.

The Swedish museum world is a complex and disputed field. Changes are high on the agenda, but they are neither easy nor self-evident. This master thesis looks at how Swedish museum professionals discuss changes and how they envision museum work for the future. It is also an analysis of the current state of the field. We have made a critical discourse analysis of three recent projects; Svåra saker, Museum 2000, makten.nu and the debate articles from the journal Svenska Museer from 2000 to 2001.

The purpose of the thesis is to describe how environmental compensation is carried through when it comes to exploitation of Natura 2000. The thesis also relates to the three theories of planning synoptic, advocacy and transactive. Three cases of environmental compensation have been studied from three different countries where an exploitation of the Natura 2000 is done. Sweden, Germany and the Netherlands have all been working with environmental impact assessments as a demand to be able to carry through their projects. The projects concern the development of a railway track, an industry and a port which all have been approved by the EU-commission to carry on because of socioeconomic reasons.

Det har skett en kraftig ökning av den stressrelaterade ohälsan under 1990- talet i Sverige och inom Europeiska Unionen. Syftet med litteraturstudien var att undersöka vilka behandlingar som används inom sjukgymnastik vid stressrelaterad ohälsa, samt behandlingarnas effekter på upplevd stress och reaktioner på stress. Litteratursökningen utfördes i databaserna AMED, Cinahl, PubMed, PEDro och SweMed+. Artiklarna skulle vara publicerade mellan år 2000 och januari 2007 på engelska eller de nordiska språken. Sökningen resulterade i 26 artiklar.

SAMMANFATTNINGIdentitetsfrågan har fascinerat och intresserat människan sedan länge. Den vetenskapliga forskningen har genom årtionden på olika sätt närmat sig den mänskliga identiteten. I vår uppsats har vi, med utgångspunkt i sociologisk och pedagogisk filosofisk forskning, konstruerat två skilda perspektiv av hur man kan se på människan och hur hon fungerar. Inom dem ryms tolkningar om vilka vi är och varför vi är som vi är. Enligt det ena perspektivet, det moderna, har människan en fast identitet som kan utvecklas och mogna.

Detta arbete är en undersökning av hur Ryd planerades under 1960-70-talet. Jag påvisar var Ryd har fått sina influenser ifrån, både internationella och nationella. Jag prövar och jämför och kommer fram till att Ryd är en s.k. grannskapsenhet. Detta begrepp introducerades i Sverige på 1940-talet främst influerat från England och delvis tyskland.

Titel Slaget om skolpengen ? En intervjustudie av fyragymnasierektorers uppfattningar om gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i GöteborgFörfattare Anders PålssonKurs Interdisciplinärt examensarbete inom lärarprogrammet.Institutionen för journalistik, medier och kommunikation,Göteborgs Universitet.Termin Höstterminen 2013Handledare Jan StridSidantal 61sSyfte Undersöka hur gymnasierektorer ser på gymnasiemarknaden och gymnasiemarknadsföring i Göteborg.Metod Kvalitativa informantintervjuerMaterial Transkriberade informantintervjuer med två kommunala rektorer och två friskolerektorer på verksamma gymnasieskolor i Göteborg.Huvudresultat Resultatet pekar bl.a. på att rektorerna anser att gymnasiemarknadsföringen i Göteborg har blivit mer informativ och att de reklamiska inslag som uppges ha varit vanliga under början av 2000-talet upplevs ha blivit färre, detta trots att gymnasiemarknaden idag beskrivs som hårdare ännågonsin. Resultatet indikerar också att rektorerna anser att skolans rykte är avgörande för att lyckas som skola och att personliga möten på mässor och öppna hus med blivande eleverär överlägset andra kampanjmetoder..

Min uppsats handlar om Woody Allens skildring av staden. Det är inte New York denna uppsats handlar om, utan om de europeiska storstäderna London, Barcelona, Paris och Rom. I dessa städer har Woody Allen spelat in fem filmer. Dessa filmer är Match Point (2006), Scoop (2007), Vicky Cristina Barcelona (2008), Midnight in Paris (2011) och To Rome With Love (2012). Det ryktas även att hans nästa filmprojekt kommer att utspela sig i en europeisk storstad.  Varje film visar utvalda sidor av respektive stad.

Det har varit tillåtet för noterade bolag att köpa tillbaka egna aktier sedan 10 Mars 2000, vilket gör Sverige till ett av de sista västländerna som införde återköp. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka utmärkande faktorer det finns för företag som gjort återköp mellan åren 2000-2002. Vi har undersökt 16 företag på A-listan som har gjort återköp. För att urskilja eventuella faktorer som ökar företagens benägenhet till återköp har vi jämfört de återköpande företagen med en lika stor kontrollgrupp, även den från A-listan. Skillnaderna har vi försökt påvisa kvantitativt genom att granska nyckeltal från företagens årsredovisningar.

Försvarsmakten har sedan länge haft uppgiften att delta i internationella insatser, och som på senare år intensifierats. I början på 2000-talet startade en transformation mot en ny försvarsmakt med ökat internationellt fokus. I denna förändring har arbete skett i olika steg för att förändra myndighetens organisationskultur. Ett av syftena med denna kulturförändring var att öka officerares benägenhet att söka sig till befattningar i utlandsstyrkan. När ett sådant förändringsarbete sker kan diskurser uppstå kring vissa frågor, inom en given kontext med ett specifikt syfte, och ett givet språkbruk.