This essay analyzes the scripts of the swedish plays Jösses flickor! Befrielsen är nära (Jeez girls! Liberation is at hand) from 1974 and Jösses flickor ? återkomsten (Jeez girls ? the return) from 2006. The analysis is done within the theoretical framework of political and feministic theatre. The essay also includes a discourse analysis of the reviews that were written about the plays and the debates that followed.The result shows that the feministic discourse has changed primarily in two ways. In the 1970's there was a large confidence in the collective, in the 2000's focus has shifted to the individual and tointersectional perspectives.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka större förändringar som har skett i svensk historisk lärobokstext på gymnasienivå under ett halvt sekel. För att lösa syftet har jag använt mig av fyra olika frågeställningar, dessa löd enligt följande. På vilket sätt har textmassan förändrats i samband med politiskt klimat och styrdokument förändrats? Hur förhåller sig texterna i de olika tidsperioderna i en jämförelse dem i mellan? Vilket utrymme får de olika texterna? Hur är de olika texternas disposition? Som synes är uppsatsen en komparativ studie med kärnan i utvalda historieläroböcker, dessa från tre olika tidsperioder, 1950, 1970- och 1990-talet. Resultatet pekar på en påtaglig förändring i både didaktiskt/pedagogisk synvinkel och inte minst i rent samhällspolitisk synvinkel..

Societies are surrounded by unaware attitudes and views about what is masculine and what is feminine and this can contribute to people being raced differently. Boys and girls are shaped to think and act in different ways from an early age because of their gender. According to the curriculum in the Swedish school system, the school has an important task to prevent such perceptions young people have about sex and gender. Reading books are still a central source where students gather information in the Swedish school. Therefore, I find it interesting to examine how gender is produced in three Swedish reading books from three different periods (1950s, 1970s and 2000s) to see what similarities and differences there are between the texts and the study has been based on three questions:How are men/boys and women/girls described in the reading books based on their characteristics, interests and pursuits?How much space in the texts are represented by men/boys and by women/girls?What masculinities and femininities can be found in the texts and which ones are the most desirable?I have used a text analysis in my research to analyse the three reading books and based my theory on that gender is a social construction.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att belysa hur idrottssituationen har sett ut för svenska och finska kvinnor under 1900-talet fram till idag. Hypotesen är att stora framsteg har gjorts inom idrotten för kvinnor under ett århundrade. Frågeställningarna är: hur såg möjligheterna till idrottsutövande ut för kvinnor i Finland och Sverige på 1920?70 talet? Hur ser kvinnoidrotten i Finland och Sverige ut i dagsläget?MetodSammanlagt deltog 104 kvinnor i åldern 36-84 år i studien, där majoriteten av undersökningsdeltagarna var födda på 1950- och 60-talet. Till denna studie användes en kvantitativ metod i form av enkätundersökning.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas.

This essay is a qualitative content analysis of Flickornas julbok andPojkarnas julbok from 1915/1916 to 1920 and from 1966 to 1970. Mainfocus is the representations of gender that is produced in the books, and howthe ideal of the girl and the ideal of the boy is described.The result shows that the girl is undergoing a change of personality. The idealimage of the girl develops from caring, helpful, compassionate, and diligent,to become independent and brave. The Ideal for the boy in the books, bothfrom the 1910s and 1960s, is described as adventurous, courageous, curious,independent, sensible, strong and loyal. In the 1960s books the girl and theboy are described with similar characteristics, but the girl is also expected tobe cute while boy is expected to be technical and knowledgeable.

Det här arbetet är en ekonometrisk studie av den globala oljemarknaden. Syftet med arbetet är att identifiera olika faktorer som påverkar utbudet och efterfrågan på olja. Studien delar upp produktionen av olja i två delar. En modell beskriver OPECs utbud och en annan beskriver produktionen av olja i länderna utanför OPEC. Arbetet konstaterar att OPEC är en starkare kartell i dag än på 1970-talet.

Syftet med uppsatsen är, utifrån lärarkårens och föräldrarörelsens synvinkel, få veta om och varför barn och ungas fostran blivit alltmer professionaliserad, vilka roller lärarkåren och föräldrarörelsen haft i denna process och hur ansvarsgränserna mellan hem och skola såg ut och varför. Källor som använts är lärartidningar och föräldratidningar under 1960-1980. Under grundskolans två första decennier fick skolan och olika professionella allt större inflytande över barnens fostran. Lärarkåren bestämde i hög utsträckning villkoren lokalt medan föräldrarörelsens framsteg var ringa. Föräldrarörelsen hade ett betydande inslag av professionella, dock inte skolledare och lärare under 1970-talet..

Malmö kommun har under nittonhundratalet upplevt två perioder av stark befolkningstillväxt: den första började i och med andra världskrigets slut och sträckte sig fram till 1970, den andra perioden tar sin början i det tidiga 2000- talet och pågår ännu under färdigställandet av denna uppsats (2010). ppsatsens syfte är att analysera hur man under dessa perioder har jobbat inom kommunen för att lösa den bostadsbristen, bland annat ett resultat av befolkningstillväxten. Målet med uppsatsen har varit att ge en överblick för den oinitierade till den komplexa verklighet som påverkar både bostadsbyggandets omfång och utformning. Antalet faktorer som påverkar bostadspolitiken är i den närmaste oändligt och uppsatsen skrapar sålunda bara ämnet på ytan. Genom studiet av litteratur, generalplaner och översiktsplaner presenterar jag bakgrunden till bostadsbristen under de två undersökta perioderna samt de metoder som kommunen använt med för att öka bostadsbyggandet i Malmö. För att ge en förståelse till varför kommunen under de två perioderna jobbat med olika metoder presenterar uppsatsen också kort den ekonomisk och politiska bakgrunden som har påverkat kommunens val av metod. Uppsatsen undersöker också hur den fysiska gestaltningen och planeringsidealet skiljer sig åt mellan perioderna. De två perioderna har mycket gemensamt gällande kommunens sätt att arbeta för att öka bostadsbyggandet och också i uppfattningen om hur Malmöstad bör/borde växa. Det finns dock en hel del som skiljer de två perioderna åt. Generellt kan sägas att samhället hade en större kontroll över byggandet under den första perioden medan marknaden har starkare mandat idag, kommunens roll har allt mer blivit att agera som samordnare för byggandet.

Under 1970- och 1980-talet blev enkätundersökningar och andra typer av un-dersökningar allt vanligare och antalet undersökningsföretag ökade markant. På 1970-talet var det också dags för en ny metodteknik att göra intåg på markna-den, nämligen telefonintervjuer. Denna metod blev snabbt populär och är idag tillsammans med postenkät den vanligaste metoden vid enkätundersökningar. Genom den tekniska utvecklingen de senaste tio åren har vi fått ännu en ny och populär metod, nämligen Internetenkäter. Denna metod är dock relativt ny så det finns fortfarande mycket att lära om den och det finns många frågor man ställer sig.

I denna uppsats har innehållet i den första läroplanen för träningsskolan från 1973 och den senaste läroplanen för träningsskolan från 2011 analyserats och jämförts. Analysen har genomförts med hjälp av diskursanalys utifrån syftet att undersöka hur syftet/målet med träningsskolan har förändrats från 1970-tal till 2010-tal.   Utifrån analysen av de båda läroplanerna har jag identifierat det jag kallar integreringsdiskursen. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen är att eleven ska var en integrerad aktiv del i samhället. Eleverna ska bli så självständig och trygga som möjligt för att känna en frihet i sin tillvaro. Den gemensamma integreringsdiskursen för syftet/målet med utbildningen som har identifieras i min undersökning är möjligen inte så förvånande då en relativt oförändrad handikapspolitik har bedrivits under den tid som passerat mellan läroplanerna.

This essay focuses on how women and the woman emancipation are described in high school history textbooks from the years 1970, 1980, 1990 and 2000, using the theories history consciousness and gender. Two textbooks are analyzed from each period. There are several gender theories, in this essay it is Yvonne Hirdman?s theory concerning woman- and gender history that is used. This means that the woman emancipation and women?s history are analyzed from the perspectives invisible, add, and-, how- and gender history.

AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna.

Fotboll är den största sporten och engagerar människor över hela världen. Eftersom att fotbollen engagerar och involverar så många är det ett samhällsfenomen sociologiskt intressant att studera. Tidigare forskning visar att fotbollen under 1970?80-talet genomgick en ökad kommersialisering som bidrog till att fotbollen globaliserades vilket bidragit till att supporterskapet förändrats. Vidare visar forskningen hur supporterskapet historiskt sett haft en stark lokal anknytning till sin klubb, denna syn verkar dock ha förändrats.

Planeringsideal har tillsammans med andra faktorer, som ekonomiska, (lokal)politiska och juridiska, påverkat utformningen av våra städer. Rapporten tar upp de ideal eller doktriner som kan sägas ha funnits under den moderna epoken från 1850 och framåt, vilka jag kallar ?regularismen?, ?trädgårdsstaden?, ?funktionalismen? och ?efter funktionalismen?. Denna teoretiska bakgrund diskuteras sedan, med hjälp av inventering på plats, planhandlingar och intervju med kommunen dels mot två utbyggda områden i Umeå (Tomtebo och Carlslid), dels mot de ambitioner kommunen har idag för ett planområde mitt emellan dessa två. Det är naturligtvis svårt att påstå att ett visst ideal har styrt utformningen av Tomtebo och Carlslid, eller styr utformningen för det område som står i begrepp att bebyggas. Däremot tycker jag att man i områdenas utformning och med hjälp av planhandlingar kan utläsa strömningar och tendenser i stadsbyggandet.