In this paper I study the Austrian author Ingeborg Bachmann?s novel Malina (1971) from the perspective of Gérard Genette?s narrative theory and his notions of tense, mood and voice. In dialogue with earlier research on Malina I reflect over the last scene in the novel, what really happens there and how it matters for the rest of the novel. I give an account of feminist theories with focus on the annihilation of the female voice, the memory as theatre and the folklore tale as flight. The result is a more distinct perception of Bachmann?s skill, closeness and awareness as a writer and her use of Malina as contribution to the feminist debate and as a tool to find a place in the patriarchal world of intellectual, postwar Vienna. .

Den här uppsatsen är en studie av läromedel från 1960-talet och fram till idag. Syftet med min uppsats är att undersöka hur ämnesområdet ateism tas upp samt i vilken omfattning man gör det i läroböcker från 1960-talet fram till idag.Det jag kommit fram till utifrån mina frågeställningar är följande:Av alla de läroböcker som jag tagit upp i undersökningen är det bara de två böckerna från 1960-talet som låter ateismen få ha en egen rubrik.I de böcker jag nämner från 70-talet och fram till 90-talet tycker jag att de kapitel som tar upp ateism har en viss negativ laddning i sitt uttryck. Religionslös, religionskritik och frågan: ?Finns Gud? Till skillnad från dessa böcker så har läroböckerna från 1990-talet och framåt kapitel, där man tar upp ateism, som har ett positivare uttryck. ?Livets mening?, ?Sökande efter en livskompass?, ?Livsåskådningar utan Gud? och ?Religioner och livsåskådningar?.Ateismen får även en negativ innerbörd när den förknippas så intimt med marxismen och därmed också med de hemskheter som gjorts i marxismens namn.

Den svenska kärnkraften har varit en viktig del av den svenska elmarknaden sedan 1970-talet. Under den senare delen av 1970-talet uppstod en omfattande debatt kring kärnkraftens framtid som energikälla. Vid en folkomröstning 1980 bestämdes det att kärnkraften skulle avvecklas. Det första steget i denna avvecklingsprocess togs i november 1999, i och med avvecklingen av reaktorn Barsebäck 1. I dagsläget planeras även en avveckling av reaktorn Barsebäck 2.

Denna uppsats behandlar idéer och ideologier i två tidskrifter, Djurens rätt och Djurfront, utgivna av djurskyddsföreningen Nordiska Samfundet mot Plågsamma Djurförsök under 1970-talet. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka idéer och ideologier som framkommer i tidskrifterna, det vill säga vilka värderingar och föreställningar om verkligheten som kommer till uttryck. För detta har jag använt mig av idé- och ideologianalys. Min teori består i en förståelse av språk och begrepp som uppbyggt och format av en antropocentrisk diskurs som särskiljer och upphöjer människan och det mänskliga från djuret och det djuriska. Vidare menar jag att detta får konsekvenser för hur en rörelse som ämnar ändra på djurens underordnade ställning hanterar begrepp som är kopplade till det mänskliga och begrepp som ställs i motsättning till det mänskliga enligt traditionella dikotomier. Undersökningen visar att det i huvudsak finns två sätt att hantera bärande begrepp.

Syftet med denna uppsats är att belysa och förstå hur fenomenet föräldraskap konstruerats över tid, för att försöka förstå varför föräldraskap idag kräver insatser från riksdag och regering och på så sätt kan liknas vid ett socialt problem. Uppsatsens frågeställningar är: Hur har fenomenet för-äldraskap konstruerats på 1970-talet och idag? Har föräldraskapet även tidigare inneburit problem och hur såg dessa problem i så fall ut? Vilka likheter och skillnader finns det i hur föräldraskapet framställs på 1970-talet och idag? Den metod som använts i uppsatsen är diskursanalys. De teore-tiska perspektiv som använts i studien är socialkonstruktivism, teorier om diskurs och teorier om det sociala problemets karriär. Empirin består av 40 artiklar från tidskriften Vi föräldrar och två stycken SOU-betänkanden.I texterna finner författarna att fenomenet föräldraskap framställs vara på god väg mot att etable-ras som ett socialt problem i samhället.

Musik har i århundraden varit ett uttryck för mänskliga förhållanden och relationer i samhället. Denna uppsats behandlar den brittiska och svenska punkkulturens identitetsskapande under slutet av 1970-talet. Tidigare forskning tyder på att 1970-talets punkvåg var en svårtolkad rörelse, vars attityder och aktiviteter än idag betraktas som ambivalenta av forskare runt om i världen. Huruvida punkkulturen var vänster- eller högerpolitisk, liksom sexistisk eller feministisk, är en komplex fråga. Genom att granska de båda ländernas två främsta, mest inflytelserika punkbands texter, med fokus på politik, etablissemang, upproriskhet, utsatthet och genus, skapas förståelse för budskapen som formade punkidentiteten.

AbstractAn extensive migration from Finland to Sweden took place in the 1960?sand 1970?s.The Finnish immigrant children were brought up with twodifferent sets of values and attitudes; one at the home domain and a differentone at school. Being caught between two different cultures affected thechildren in different ways.The aim of this study is to investigate how the Finnish second generationperceive and identify themselves.Keywords: Finnish background, identity, ethnicity, migrationAbstraktDen omfattande emigrationen från Finland till Sverige under 1960- och1970-talet medförde att många finska barn anlände till Sverige. De finskainvandrarbarnen uppfostrades med två olika kulturer; en hemma och enannan i skolan och detta kom att påverka barnen på olika sätt.Syftet med denna uppsats är att belysa vilken etnisk identitet finskaandragenerationsinvandrare uppger att de har. Vidare undersöks omkunskaperna i det finska språket är en betydande faktor för bevarandet avden finska identiteten.Nyckelord: finska invandrare, identitet, etnicitet, emigration.

Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlarfilmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet.

Allt mer ljus, från såväl medier som väljare, flyttas enligt många från det politiska partiet till den individuella partiledaren. Medierna anpassar den politiska bevakningen efter TV-mediet och väljaren orkar inte längre engagera sig i politiska partier och således går utvecklingen mot det presidentiella systemen där poltiken framställs som en tävlan mellan partiledarkanditater. Partiledaren bör med denna logik ha blivit en allt viktigare poltitisk spelare. Utifrån den utgångspunkten ämnar den här uppsatsen undersöker utvecklingen av fenomenet partiledarbyten i svensk politik sedan 1945. Uppsatsen är uppdelad i tre delar.

Vi har i vårt examensarbete haft ambitionen att se om karaktären Alfons i Gunilla Bergströms böcker om Alfons Åberg förändrats från 1970-talet fram till 2000-talet. Vi valde ut fyra Alfons Åberg-böcker, en från varje årtionde, och valde att studera dem utifrån ett diskursanalytiskt perspektiv. Det vi kom fram till var att karaktären Alfons Åberg inte förändrats avsevärt, utan istället menar vi att Alfons intar olika subjektspositioner i de situationer vi studerat. Vårt syfte med studien var att se om det skett någon samhällsutveckling i böckerna och därmed även förändrade värderingar. Detta för att väcka ett intresse hos andra pedagoger och få de att reflektera kring de bilderböcker barnen får ta del av ute i verksamheten..

Under det svenska 1960- och 1970-talet engagerade sig det svenska folket i en rad olika ideologiorienterade organisationer, internationella frågor eller folkrörelser, något som även tog sitt uttryck i kulturen. Mitt syfte med denna uppsats är att undersöka ett urval politiska affischer, utifrån Michael Baxandalls teori "The period eye", hur 1960- och 1970-talets konst påverkades av samtidens samhällstrukturer och politiska engagemang. Min tyngdpunkt kommer att ligga i de politiska affischer som på något sätt hade en anknytning till en alternativ rörelse, såsom Miljörörelsen, Kvinnorörelsen och Vietnamrörelsen. Men även den den svenska konstscenen i stort kommer att tillföras till undersökningen som en komplettering till förståelsen av affischernas uttryck och funktion, som ofta fabricerades utanför institutionella sammanhang.Dessa frågeställningar vill jag besvara med hjälp av den historiska bakgrunden och min analys: Vilka orsaker ligger bakom användandet av konstnärliga affischer vid spridningen av politisk propaganda? Det vill säga: Vilka faktorer gjorde att affischen användes flitigt som medium av de alternativa rörelserna istället för annan bildkonst? Hur kan den politiska andan från decennierna urskiljas konkret i affischerna? Hur skiljer sig affischkonsten från den mer institutionella konsten under dessa två decennier?Utifrån mina frågeställningar kommer jag att analysera tre politiska affischer genom att sätta in dem i ett historiskt perspektiv, vilket är deras samtid, 1960- och 1970-tal.

Syftet med det här arbetet har varit att redogöra för hur religionsämnet har påverkats av förändringar på Sveriges demografiska karta, d.v.s. landets mångkulturalism. Ett annat fenomen som uppmärksammades i denna undersökning är sekulariseringen. Anledningen till detta är att den kulturella pluraliteten och sekulariseringen är två processer som är svåra att behandla som helt skilda från varandra. Med tanke på att man införde religionskunskapsundervisning i svensk skola på 60-talet, perioden då även landets demografiska utseende började förändras valde jag att belysa undersökningsperioden från 1960-talet till 2000. Undersökningen visar att en anpassning har skett till det mångkulturella samhället.

Den här studien har sin utgångspunkt i en debatt om fosterdiagnostik och abort som fördes i Läkartidningen under slutet av 1970-talet. Likväl handlar den om en tid av historiska förändringar, om abort- och steriliseringspolitik i 1900-talets Sverige, och om en argumentation som aldrig förändras. I form av en diskursanalys har jag, utifrån maktteoretiska begrepp undersökt hur man genom skriftlig formulering och argumentation i Läkartidningen strävat efter att upprätthålla maktrelationer och könsmaktsordning i samhället..

Denna uppsats har till syfte att studera den svenska folkhälsans utveckling. Hur mår vi idag i förhållande till förr med utgångspunkt i dödlighet, sjukskrivningar och förtidspensioner under perioden 1970-2005? Den del av folket som behandlas är den arbetsföra gruppen mellan 25-64 alternativt 20-64 år. En annan del av frågeställningen har varit att beskriva den trendmässiga utvecklingen för dessa aspekter och se hur de har förändrats från 1970-talet fram till idag.För att utforska detta ämne har en kvantitativ metod vidtagits och statistik över den nämnda tidsperioden har illustrerats grafiskt samt analyserats via regressionsanalyser.Om vi ser på den utveckling mortaliteten genomgått över tid så ser det ljust ut. Den totala mortaliteten avser då alla dödsfall som drabbat gruppen 25-64-åringar.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur väl Hotellingmodellen förutsäger prisutvecklingen, efterfrågan och den optimala utvinningen av järnmalm under tidsperioden 1970-2000. I uppsatsen görs en jämförelse mellan modellen och den faktiska utvecklingen. Den teoretiska referensramen i uppsatsen är den så kallade Hotellingmodellen för en monopolmarknad. Enligt denna bestäms priset av en ändlig resurs av två komponenter, marginalkostnaden, som är konstant och marginal user cost som stiger med den årliga diskonteringsräntan. Uppsatsen är baserad på data från LKAB:s årsredovisning 1970 och data för pris per ton och produktion i ton av järnmalm på LKAB 1970-2000.