Sökresultat:
671 Uppsatser om 1970-tal - Sida 32 av 45
Mot nya destinationer - Om spårvägsutbyggande i Göteborg och Sverige
Vår problemformulering kretsar kring miljö och trängsel i städerna där spårvagnen fått igen en viktig roll.Syftet har varit att undersöka investeringar i spårvagnstrafiken i svenska städer.Vi har använt oss av textanalys för att få fram information som inte kan hittas på annat sätt informantintervjuer för att få fram det som inte kom fram i texterna och se hur man arbetar med frågorna i verkligheten för att visa resultatet för uppsatsen på ett lämpligt sätt.Resultatet av vår undersökning visar att man i Sverige har man först byggt upp spårvagnsnätet, sedan lade man ned under en period i mitten av 1900-talet och sedan har man under senaste tjugoåren börjat bygga spårväg på nytt. Medan de flesta av städerna lade ned spårvagnstrafiken gick Göteborg och Norrköping mot strömmen och valde att fortsätta att investera i spårvagnstrafik. Under slutet av 1900-talet började man bygga upp nya spårvagnslinjer i större svenska städer. Spårvagnsutbyggnaden i Göteborg har skett parallellt med bostadsbyggandet i mitten av 1900-talet men bussen kom att konkurrera med spårvagnen allt mer som kollektivt färdmedel. Linjenäten planerades på långsiktigt för att kunna konverteras till antingen buss eller spårvagn alternativt tunnelbana.
Jordlöparfaunan i bestånd av contortatall (Pinus contorta) och svensk tall (P. sylvestris) 1987 och 2010
In the 1970´s the North American lodgepole pine (Pinus contorta) was introduced to Sweden in large scale. The lodgepole pine affects its new environment different from Scots pine (P. sylvestris), leading to a change in biological diversity.
Forestry today affects the ground beetle fauna (Carabidae). Habitat specialists associated with older forests are first affected. When the canopy closes again after a clear-cutting species that prefer open habitats reduces and those who prefer mature/closed forests increase.
In this study we compare differences in diversity and community structure of ground beetles in stands of lodgepole pine and Scots pine.
Det vi vet när vi glömt allt vi lärt oss : den politiska debatten om utbildning för nyanlända elever på 1970-talet och 2000-talet
The purpose of the present paper is to examine the political debate on the education of newly arrived immigrant pupils at secondary school age. The following issues are under scrutiny:What are the goals, expressed by politicians during the examined periods, for the education of newly arrived pupils?What ideas about education and what educational ideals can be observed in the political debate on the education of newly arrived pupils?Has there been any change, during the examined period, in the policy debate on the education of newly arrived pupils?The research material consists of reports and statements of the Education Committee, as well as a number of parliamentary protocols. Two five-year periods, 1971-1975 and 2006-2010, are studied and compared. All in all, the material consists of 23 documents issued during these periods.
Optimering av sotningsfrekvens i biobränsleeldad CFB-panna : panna 5, Mälarenergi AB, Västerås
During the past 30 years the fuels for energy production in heating and power plants
have changed. Fossil fuels have decreased in usage whereas bio fuels in Sweden
have increased with 60% since the 1970's. Different fuels affects combustion and the
release of various substances and particles into the flue gas. This is caused by the
diverse components and chemical structures of fossil fuels and bio fuels. When the
flue gas leave the combustion chamber and enters the path to the chimney particles
in the gas are being transported out of the combustion chamber.
Gångvägsljus :
Discussing light and lighting in the night-time environment of Tensta, a Stockholm suburb built between 1962 and 1970, this thesis suggests that lighting should be designed for the outdoor environment as a whole. The feeling of safety and human perception are important components in this thesis.
Starting with some comments on visual perception and how we adapt our sight to an interval of the visual input we get, makes it possible to understand that more light sometimes hides, rather than reveals, things. Amongst the dispersed houses, in the green parks of Tensta, this turns the pedestrian roads, lit by pole-top-mounted fixtures, into light tunnels in a dark surrounding.
Talking about the feeling of safety I am inspired by, amongst others K. Lynch, B. Hjort and J.
Planteringsförbandets betydelse för kvalitetsegenskaper i Contortatall (Pinus contorta var. latifolia)
In Sweden, large scale planting of Lodgepole pine (Pinus contorta var. latifolia) started in the beginning of the 1970?s. At first, the aim was production of pulpwood, but later, also production of timber became considered realistic. Today, Sweden has more than 520 000 ha of Lodgepole pine.
Mänsklig skala i fokus! : Planförslag över Weibullsholm, Landskrona stad, Skåne län
Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.
Medieprinsessor och uppror : Kvinnorna och kvällspressen: En studie om den kvinnliga journalistens roll och kvinnlighet i kvällspressen
Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur den kvinnliga journalistens roll på kvällspressen utvecklats och förändrats från feminismens genombrott i Sverige på 1960- och 70-talet. Uppsatsens tyngdpunkt ligger på de kvalitativa forskningsintervjuer som baseras på kvinnornas upplevelser kring sin yrkesroll som kvällspressjournalister.För att förstå den kvinnliga journalistens tankar kring yrkesrollen gjorde vi fem kvalitativa forskningsintervjuer med kvinnor som arbetat påVi har även gjort en kvantitativ studie av tidningsartiklar för att skapa oss en bild av vad kvinnor skrivit om från 1960 och framåt, vilka nya ämnen de kom att skriva om, och i vilken omfattning artiklar skrivna av kvinnor blev fler.Vår undersökning visar att framförallt fyra faktorer blev avgörande för hur den kvinnliga kvällspresskribentens roll förändrades; kvinnorörelsen, en förändrad nyhetsvärdering, kvinnornas sociala och kulturella kapital, samt att deras utseende hade betydelse. De feministiska strömningarna hade stor betydelse för den kvinnliga journalisten och även för hur innehållet i tidningarna kom att ändras. Våra informanter har berättat om sina personliga erfarenheter av kvinnorörelsen i Sverige på 1970-talet, och vilket förtryck de befann sig under till en början. Informanterna diskuterar också vilka resultat deras handlingar fick, både på redaktionerna och för kvinnor i samhället.Vidare kan vi se att den kvinnliga journalisten just i det sammanhanget under den perioden gynnades av en kommersiell struktur, och att hennes utseende spelade roll.
Jaktens berättigande i 1930-talets Sverige : En undersökning om föreställningarna och förhållandena mellan jakten och människan i samband med 1938 års jaktlagstiftning.
Vilka föreställningar om jakt ligger till grund för att den svenska jägaren jagade under senare hälften av 1930-talet? Den här undersökningens syfte är att försöka finna ett svar på detta och bidra till det historiska forskningsläget kring jakt. Jakten började förlora sin betydelse som försörjning under 1900?talet och mellankrigstiden tycks varit en betydelsefull brytpunkt. När 1938 års jaktlagstiftning kom innebar den slutet för enmansjakterna, med fällor och giller som vanliga jaktmedel, och början till en jakt med ett mer viltvårdande syfte.
F?r?ldrars upplevelser av att v?rda sitt prematurf?dda barn hud-mot-hud
Bakgrund: Hud-mot-hudmetoden ?r en erk?nd v?rdmetod inom neonatalv?rden. Metoden utvecklades p? 1970-talet i Bogot? d? det r?dde brist p? kuv?ser och spridningen av infektioner var h?g. Barnet placeras p? f?r?lderns br?st i en uppr?tt position med benen upp under magen, likt en groda.
Inflytande och delaktighet i musikskolan : En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala
Ingrid Göranzon: Inflytande och delaktighet i musikskolan. En enkätstudie av de kommunalt finansierade musikskolorna i Uppsala. - Musikvetenskap, Uppsala 2012. C-uppsats för 60p.Den kommunala musikskolan har en unik funktion i det svenska samhället, och många svenska barn och ungdomar berörs av den. Sedan 1970-talet har det i stort sett funnits en i varje svensk kommun.
Integritetsskydd i arbetslivet : Om drogtester
I USA kan man konstatera att andelen kvinnliga professorer inte ökat under 1960 och1970 talet, trots att andelen kvinnor som deltar i högre utbildning ökat kraftigt.Fenomenet kallas ?the leaky pipeline? och liknar den akademiska världen vid ettläckande rör där kvinnor läcker ut i högre utsträckning än män. Också i Sverige, och vidStockholms universitet, verkar kvinnor ?läcka ur systemet?; trots att kvinnor idaggenerellt har bättre universitetsbetyg än män, är andelen kvinnor som fortsätter attstudera på högre nivåer fortfarande låg.Stockholms universitet har jämställdhet som ett av sina grundläggande mål, ochsociologiska institutionen är en av de institutioner som har störst andel kvinnligastudenter. 80 procent av studenterna och drygt hälften av doktoranderna är kvinnor.Under perioden 1995 till 2008 var dessutom 58 % av de som disputerade kvinnor.Fortfarande dominerar män bland lektorer och professorer på institutionen och desenaste åren har endast en kvinna rekryterats till en utlyst tjänst.
Brukarsamverkan inom hälso- och sjukvård i Sverige och Storbritannien : Handikapporganisationernas delaktighet i planering och utveckling av vård
Begreppet brukarsamverkan lyftes fram i Sverige i samband med WHO ?s Sundsvalls-konferens 1991 som ?essensen i det demokratiska folkhälsoarbetet?. Samverkan, där handikapp- och patientorganisationer är delaktiga i planering av hälso- och sjukvård har varit aktuellt i mer än 35 år, man utvecklade former för handikappråd redan 1970. Ändå finns det mycket lite empirisk forskning på området. Syftet med uppsatsen är att få en fördjupad kunskap om brukarsamverkan samt att erhålla ett vidare perspektiv genom att jämföra utvecklingen i Sverige med Storbritannien utifrån frågeställningarna: Vilka motiv finns för samverkan, vilka faktorer påverkar och vilka former finns för samverkan och hur stämmer dessa med existerande teorier? Arbetet är upplagt i tre delar, en litteraturstudie med material från Storbritannien, en dokumentanalys av material från Stockholms läns landsting och en intervjuundersökning som gjordes 1999 med representanter för förvaltning, sjukhus och handikapporganisationer inom SLL.
Kvinnlig sexturism i Gambia : En studie om hur kvinnlig sexturism framställs i media, motiven till framställningen och konsekvenserna med fenomenet
Sexturismär ett brett begrepp som mestadels förknippas med västerländska äldre män som reser till utvecklingsländer för att köpa sex. Detta har uppmärksammats sedan början av 1970-talet men på senare år har den kvinnliga sexturismen uppmärksammats allt mer i den svenska media. Studien redogör för den svenska kvinnliga sexturismen utomlands, med Gambia som fallstudie. När svensk media talar om fenomenet används förskönande beskrivningar, där kvinnornas beteender omantiseras i jämförelse med männens sexturism. Problematiseringen med detta är att två lika handlingar med samma syfte, beskrivs på två olika vis, beroende på kön.
?Kavaljerer och bröder! Hafven I glömt, hvilka I ären?? : En analys av stilen i tre romaner av Selma Lagerlöf
Föreliggande undersökning analyserar ett urval stil- och språkliga drag i tre av Selma Lagerlöfs romaner: Gösta Berglings saga (1891), En herrgårdssägen (1899) och Kejsarn av Portugallien (1914). Analysen är av stilistisk karaktär och har avsett att visa eventuella likheter och skillnader mellan de tre romanerna. Metoden utgår från Cassirer (1970) där ett urval aspekter av relevans för denna undersökning har analyserats. Dessa är aspekter på berättarperspektiv, samt språkliga och allmänt stilistiska aspekter, som redogörs både kvalitativt och kvantitativt. Resultatet i föreliggande undersökning visar att Lagerlöfs språk och stil under det 23-årigatidspann som analyserats är tämligen enhetlig.