The European Union's long-term budget negotiations during the summer of 2005 were obstructed from being successful due to a quite fierceful debate about the future guidelines of the Common Agricultural Policy. A quarrel about money and who gets what, was the common answer as to why it took the European leaders six months to accept the budget, and quite rightfully. This essay, however, goes beneath those explanations and tries to see what other reasons there might be for such a phenomena.With a new institutionalistic approach this study seeks to see what underlying reasons for why an institution such as CAP is so resistant to change. With special attention to the new historical institutionalism and the rational choice institutionalism the study successfully shows that though the front laying reasons to the problems with the budget might have been economical, several other factors also affected the outcome of the budget negotiations.Structures, national identity and decisions taken when outlining the Common Agricultural Policy in the 1960's still affect the European union, its members and foremost of all, the Policy/institution itself..

Jane AustenHer dialogues and the time in which she lived This essay is about the dialogues in Jane Austen?s novels and what they say about the time she lived in. The interest for Austen comes from the ?Austen movies? I?ve seen the latest year. AIM AND FRAMING OF QUESTIONS My aim has been to compare the contents in the dialogues with the fact in the biographies. The questions are:What do the dialogues say about the convention, the behaviour, manners and the form of address? What does it say about young men and women and about the marriage? Are the dialogues supported by the content in the biographies? Did Jane Austen really write realistic? METHOD AND MATERIAL The method was to read the novels and then the biographies.

Ingen fråga har väckt så stor uppmärksamhet i Svenska kyrkan på 1900-talet som frågan om kvinnliga präster. Då och då under årens lopp har frågan kommit i fokus och förmedlats till allmänheten genom TV, radio och tidningar. År 1958 fick kvinnan genom kyrkomötets beslut tillträde till prästtjänst på samma villkor som en man. Lagen trädde i kraft den 1 januari 1959. Kvinnans väg till den prästerliga tjänsten har varit lång och föregicks av nästan fyrtio års diskussioner på kyrkomöten och i Riksdagen.

Marie Bergman: Lockad till kurs. Varför människor vill lära sig kula idag. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Sedan början av 1990-talet har antalet människor som lär sig att kula via olika kurser ökat. Syftet med uppsatsen är att undersöka varför de vill lära sig konsten att kula, vad det därefter betyder för dem, samt ge en bild av en av de kurser i kulning som finns i dag.

Att använda sig av devising som arbetsmetod för att i repetitionsprocessen arbeta fram en färdig föreställning blir allt vanligare på Göteborgs scener, på institutionsteatrar såväl som i fria teatergrupper. Att devising idag används i långt större utsträckning i Sverige än vad som tidigare varit fallet, väcker frågor om metodens relevans i samtiden. Syftet med denna uppsats är att granska kopplingen mellan användningen av devising och postmodernismen. Detta utforskas med hjälp av intervjuer med flertalet Göteborgsverksamma teaterarbetare samt tidigare forskning kring begreppen devising och postmodernism. I uppsatsen undersöks devisingproduktioners utgångspunkter, arbetsstrukturer- och hierarkier, arbetsmetoder och arbetet med karaktärer i analysen.

Recept upptäcktes redan på 1600-talet fast i en annan skepnad än i dag, nuförtiden är recepten kortfattade och uppstrukturerade, det utnyttjar kallskänkor genom att utveckla en kod, de ser ingredienserna fort. Kallskänksyrket har funnits sedan 1900-talet men inte med samma innebörd och arbetsuppgifter. I arbetet finns en beskrivning av atmosfären i köket, personalens uppdelning och utbildningens kursplan.Syftet med studien var att utforska om kallskänkor arbetar med recept under matlagningen. Forskningsmetoden grundades på kvalitativa intervjuer. Arbetet bygger på mitt intresse för recept som blev starten för utformningen av den kvalitativa intervjuguiden som användes.Överlag skiftar användningen av recept, en del använder kokböcker medan andra förvarar grundrecepten i huvudet.

Majoriteten av den svenska befolkningen ersätter i talet pronomenen de och dem med dom. Dom tillhör talspråket medan de och dem traditionellt tillhör skriftspråket. Ända sedan 1970-talet har språkvårdare, svensklärare och språkintresserad allmänhet debatterat hur och hur mycket talspråket får synas i skrift. En fråga som väckt och fortfarande väcker reaktioner är just huruvida man får använda dom i skrift eller inte. Kursplanerna för svenska i grundskolan och Svenska A på gymnasiet innehåller båda mål som innebär att eleverna ska lära sig skilja på talat och skrivet språk. Trots detta är lärarkåren oense i frågan kring dom i skrift. I den här uppsatsen undersöks hur sex lärare ställer sig till dom i skrift samt hur elever idag använder de och dem.

Diabetes har kommit att bli en vanlig folksjukdom som ständigt ökar i prevalens och för med sig egenvårdsansvar för patienten. Empowerment introducerades som begrepp inom diabetesvården i början av 1990-talet talet och innebär en strävan att öka patientens personliga ansvar och förmåga att ta kontroll samt hantera sin sjukdom. Studiens syfte var att beskriva hur empowermentfokuserad omvårdnad kan inverka på diabetespatientens välbefinnande samt egenvårdsförmåga. Studien baserades på en litteraturöversikt med kvalitativ ansats där både kvalitativa och kvantitativa artiklar låg till grund för resultatet. Analysen genomfördes som en manifest innehållsanalys med induktiv ansats.

Uppsatsen behandlar bönders världsbild under två perioder, före (1796-1800) respektive efter Laga skifte (1886-1890). Studien är avgränsad till Höks Härad i Hallands län. Den empiriska undersökningen baseras på suppliker, insända till Hallands läns Landskontor och Landskansli, som analyserats och tolkats med en hermeneutisk metod. Karl-Johan Ödmans teori i vilken bondebefolkningen genomgick ett mentalt skifte mellan tradition och modernitet i samband med Laga skifte har fungerat som ram för tolkningen av materialet. Undersökningen visar att kännetecken för Ödmans traditionella paradigm återfinns i undersökningens suppliker från den tidiga perioden medan de moderna kännetecknen inte är lika tydliga under sin period.

Vården av svårt sjuka och döende människor har under det senaste seklet genomgått stora förändringar. I början av 1900-talet hade närstående allt ansvar för den anhörige i hemmet. På 1950-talet tog professionen över vården på sjukhuset. Ädelreformen som togs i bruk på 1992, har inneburit att allt fler människor vistas den sista tiden i livet i sin hemmiljö. Detta kan få konsekvenser för närståendes egen hälsa.

Textil- och klädindustrin bygger tillsammans upp en komplex försörjningskedja med många olika aktörer, från råvara till färdig produkt. Tidigare forskning visar på att det under de senaste decennierna skett en tydlig förflyttning av modeindustrins produktionsenheter, till utvecklingsländer med låga lönevillkor. Sveriges förhållandevis höga löne- och energikostnader, tillsammans med en strikt miljöpolitisk agenda, har resulterat i att svensk textil- och klädindustri kontinuerligt reducerats sedan 1960-talet. Trots den industriella nedrustningen, köper svenska konsumenter idag 15 kilo textil per capita, vilket är mer än någonsin. Bomull är en mycket viktig fiber för den globala modeindustrin och anses idag vara en basfiber.

AbstractThe purpose with this essay is to present a picture of the changes in religious education in Sweden, and to make comparisons between Denmark?s and the USA?s model about teaching in religion. I have consequently described the historical development, with the beginning of the establishement of the public school, inte the year of 1842. 1919, a new document about the religious education was released, wich result in some major changes. This was in a time were the debate about religion and the Lutheran State Church of Sweden authority was an issue.

Syftet med den här undersökningen varatt ta reda på hur knypplingen kom till Vadstena och hur den har utvecklats där. Jag ville också veta på vilka olika sätt textillärarna i och omkring Vadstena belyser Vadstenaknyppling i sin undervisning i textilslöjd, hur stor vikt textillärarna lägger vid tekniken respektive historiken och hur många som prioriterar tekniken framför historiken eller tvärtom. För att få vetskap har jag gjort en litteraturstudie och en enkätundersökning. Resultatet av litteraturstudien visar att Vadstenaknypplingen härstammar från Flandern. Troligast är att invalidiserade soldaters hustrur förde knypplingen med sig till Vadstena i och med krigsmannahusets öppnande år 1647.

Den här kandidatuppsatsen är ett vårdprogram för den västra engelska parken på Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och järnbruket har anor från 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgårdsanläggning, en trädgård i renässansstil anlades intill denna. Trädgården moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgården efter en brand 1719.

Sälpopulationerna i Östersjön består av tre arter: gråsäl, vikare och knubbsäl. Sälarna befinner sig som rovdjur högst upp i näringskedjan och livnär sig till största delen på fisk. Detta gör att de i hög grad utsätts för de miljögifter som finns både i vattnet och i fisken. Under 1970-talet såg man en en kraftig nedgång av sälpopulationerna. Detta fanns vara delvis orsakat av reproduktionsstörningar som manifesterades som ocklusioner och stenoser av uterus med missade dräktigheter som följd.