This study contents a research of the Swedish temperance movements IOGT, NTO and TO:s adult education in Dalarna between 1921 and 1939. A theory that is used in this essay is the publicity theory of Jürgen Habermas. A theory in this essay is that the adult educational work of the temperance movements could bee seen as an alternative publicity because the courses that the temperance movement held in general contents a great part of the movements own literature, the participants in the courses held their own lectures to each other and it was mostly only members of the temperance movements who could join the courses. The main subject of the courses was history in literature, English, Esperanto, and knowledge about local democracy. Not many courses content the drinking issue in Sweden at this time, even thought a national referendum was held in the issue during the research period of this essay.

Uppsatsen ingår som en självständig del i Lars Burmans projekt om studentretorik vid Uppsala stundenternas nationer från 1663 till 2010. Uppsatsen behandlar Bollhusdebatten den 17 februari 1939..

Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort översikt över de internationella händelser, vilka kom att påverka den militära beredskapen i regionen Övre Norrland. Avhandlingen berör den militära ativiteten i Övre Norrland och hur denna kom att förändras under perioden 1939-44. Även de hotbilder som fanns för landet och regionen berörs i uppsatsen..

Hur har modejournalistiken sett ut och utvecklats sedan 1921 till nutid? Denna uppsats undersöker det genom att analysera artiklar ur Idun och Husmodern från 1921, 1955, samt deras respektive slutnummer ? Idun 1963 och Husmodern 1988. Idun och  Husmodern kan ses som föregångare till dagens tidningar med modeinnehåll och därför görs även en jämförelse med två av dagens största modetidningar ? Damernas Värld och Femina.Syftet är baserat på frågorna: Hur mycket utrymme får modejournalistiken? Hur ser texterna ut? Hur är texterna skrivna? Hur ser illustrationerna och fotografierna ut? Hur samspelar texten, illustrationer/fotografier och annonser? En kvalitativ text- och bildanalys görs på de utvalda artiklarna. Fyra artiklar per år och tidning, Idun och Husmodern, från 1921 och 1955, samt en artikel från deras respektive slutår analyseras.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

Uppsatsens syfte var att undersöka om läroböckerna på högstadiet när det gäller medeltiden har förändrats mellan åren 1921-2003. Om man kan se en tydlig förändring och om medeltiden framställs som mörk och trist i alla dessa böcker.För att jag skulle kunna svara på dessa frågor har jag valt att titta på fyra stycken olika böcker från åren, 1921, 1950, 1967 och 2003, just för att få en så bred bild som möjligt. Jag har använt mig av en teori som Michael Nordberg har skrivit där han lyfter fram att medeltiden inte alls är så mörk och trist med mycket elände som många tror.Man kan se en tydlig förändring mellan böckerna när man granskar dem, ju nyare de blir desto mer tar de upp. De tar upp om mer saker och det skrivs på ett annat sätt, det blir ett bredare perspektiv kan man säga. De två äldsta böckerna från år 1921 och 1950 tar endast upp om en eller två viktiga rubriker så som t ex Sveriges historia eller Europas och arabernas välde.

I samband med vinterkriget mellan Finland och Sovjetunionen 1939 uppnådde de finska förbandenstora framgångar på taktisk nivå, framförallt vid striderna på det norra frontavsnittet.Terrängen vid fronten norr om Ladoga karakteriserades av en begränsad infrastruktur innehållandeett fåtal vägar. Striderna genomfördes också under svåra klimatförhållanden medmycket låga dygnstemperaturer och rikligt med snö.Syftet med uppsatsen är att med utgångspunkt i den teoretiska modellen om de sex grundläggandeförmågorna, ledning, underrättelser och information, verkan, skydd, rörlighet och uthållighet,identifiera orsakerna till de stora finska framgångarna på taktisk nivå i ovan nämndaterräng. Detta har gjorts genom att genomföra två fallstudier av den finska 9:e divisionen ochdess agerande vid två olika krigsskådeplatser. Studierna omfattar tidpunkten då 9:e divisionenpåbörjade sin verksamhet mot den längs Raatevägen framryckande sovjetiska 44:e divisionenden 11 december 1939 intill krigsslutet den 13 mars 1940.Analysen visar att det finska agerandet var präglat av en balans mellan de olika förmågorna. Desovjetiska förbanden hade också svårt att påverka de finska förmågorna utifrån sitt agerande.Avslutningsvis diskuteras resultatet av den genomförda analysen gentemot de inledande frågeställningarna.Ett antal slutsatser dras och ett antal nya frågeställningar förs fram..

Syftet med den här studien är att studera självmordet komparativt mellan Kyrkefalla i Västra Götaland och staden Linköping mellan åren 1800-1921. Den här tidsperioden var en mist sagt händelserik period i svensk historia. Man gick mot en allt högre sekularisering, demokratisering samt en folkökning. Självmordet kom dessutom att avkriminaliseras 1864 vilket kan vara en av annledningarna till att allt fler självmord uppmärksammas i kyrkböckerna. Vidae visar den här studien att självmordens frekvens tenderar att öka under tidens gång, både i Kyrkefalla och i Linköping.

Uppsatsens syfte är att analysera förlossningsvårdens institutionalisering i Norrbottens län 1914-1939 samt påvisa den betydelse institutionaliseringen hade för den barnaföderskan och barnet. 1914 skedde de flesta förlossningar i barnaföderskans bostad som ofta hade dåliga hygieniska förhållandena. I Norrbottens län var barnmorskorna många gånger tvungna att färdas långt till barnaföderskans hem. Under denna tidsperiod började dock allt fler förlossningar ske i förlossningshem. Denna centralisering underlättade barnmorskans arbete samt skapade en tryggare och säkrare situation för barnaföderskan och barnet.

Tysklands Blitzkrieg under början av andra Världskriget har studerats ur många perspektiv både avseende de miltära operationerna och den förda politiken. Detta arbete granskar om konceptet var en genomarbetad krigföringsmetod eller tillkom efter hand mellan och under fälttågen. Den period som studeras är åren 1939-41 och de tre fälttåg som nämns ovan. Utgångspunkten är vad olika författare har skrivit i denna fråga och syftet är att studera vad de anser om Blitzkrieg som ett koncept eller inte. Kopplingen de till teorier om manöverkrigföring som lanserats under senare år granskas också.

Uppsatsen syftar till att skapa en bild om hur folkbildningsarbetet har pågått i Sandviken samt hur kvinnorna tar större plats i samhället. Det är ABF-Sandviken som folkbildare som står i centrum för undersökningen under perioden 1939-1968. Källmaterialet är studieprogram tryckta av ABF-Sandviken samt deras avrapporteringskort under tidsperioden.Frågeställningar som besvaras i uppsatsen är:Vilket folkbildningsarbete gjorde ABF-Sandviken?Fanns det någon ökning i antalet studiecirklar mellan åren 1939-1968?Hur står sig resultatet i förhållande till den skedda invånarökning i Sandviken vid samma tidsperiod?Hur såg könsfördelningen ut vid val av studiecirklar?Vid ett eventuellt överslag åt ett av könen, är det då nya studiecirkelämnen som har gjort överslaget möjligt?Hade studiecirklarna vid ABF-Sandviken någon koppling till samtiden?För att besvara dessa frågeställningar har jag använt mig av samtliga studieprogram och närvarolistor från ABF-Sandviken mellan 1939-1968. Jag har genom detta kommit fram till resultatet att det skedde en ökning av antalet studerande vid ABF-Sandviken på slutet av 1940-talet.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptäcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mätningar har gett ungefär samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt våren 1998. 1921 motiverades beslut av att några fördelar med straffet jämfört med andra former inte kunde styrkas.

Arbetet ämnar förklara varför relationerna mellan bosniaker och kroater har sett utsom de har. Arbetet försöker med hjälp av instrumentalism, primordialism ochkonstruktivism förklara hur identiteten samt relationerna mellan kroater och bosniakerhar varierat under tidsperioden 1939-1994. Arbetet syftar även till att undersöka vilkenteori som bäst hjälper oss förstå varför identiteten och relationerna mellan kroater ochbosniaker har varierat. Arbetet analyserar relationerna mellan kroater och bosniakermed hjälp av idealtyper och kommer fram till att samtliga teorier behövs om man villförstå kroaters och bosniakers relationer åren 1939-1994. Arbetet kommer även framtill att instrumentalismens idealtyp kommer närmast händelseförloppet..

Denna undersöknings syfte är att redogöra för den finlandssvenska satirens skildring av språkstriden i Finland under mellankrigstiden. Huvudkällan för detta ändamål är skämttidningen Garm som innehar en unik position i den finska skämtpressens historia. Genom att analysera tidskriftens årgångar från perioderna 1927-1931 och 1934-1939 besvaras frågan: ?Hur representeras språkstriden i relation till finlandssvensken??. Det läggs vikt på vilken typ av samtidsfrågor som uttryckligen är relaterade till aktuella händelser rörande språkstriden, hur äktfinskheten och finsk nationalism representeras och hur språkliga skillnader skildras.

Denna uppsats belyser emigrationen till Nordamerika från Överluleå församling i Norrbottens län. Uppsatsen visar att 2.585 personer emigrerade till Nordamerika från Överluleå församling mellan åren 1860 och 1939. Medan emigrationen från hela Sverige hade sin höjdpunkt under 1880-talet, hade emigrationen från Överluleå sin höjdpunkt efter sekelskiftet 1900. Framför allt efter sekelskiftet 1900 var fluktuationsmönstret för Överluleå mycket väl överensstämmande med fluktuationerna för hela riket. I början av 1900-talet fanns det flera faktorer i Överluleå som troligtvis bidrog till den enskilda personens utvandringsbeslut.