Syftet med arbetet är att ge en bild av svenska keramikers inspirationskällor till yta och dekor under 1800-, 1900- och 2000-talet. Det som är relevant för frågeställningen är att ta reda på ursprunget till dessa källor och varför just dem har inspirerat och banat väg för dåtida, samtida och framtida keramiska uttryck i dekor och yta. Frågeställningarna har besvarats genom en kvalitativ litteraturstudie i kombination med två kvalitativa intervjuer med två idag verksamma keramiker i Sverige kring deras tillämpning av yta och dekor på sina föremål under 1990-talet samt 2000-talet. En begränsning har gjorts i urvalet av perioder studerade i arbetet på så sätt att början av 1800-talet har utelämnats samt även alla studier kring 1920-, 30-, och 40-talen. Resultatet visar på effekten av industrialiseringen, samt vikten av pionjärer och möjligheter att söka information.

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Ledarskap i slöjd och kulturhantverk15 hpInstitutionen för kulturvårdGöteborgs universitet2014:41.

Att kvinnor ges ett ökat inflytande i föreningslivet på 1990-talet ses som en självklar och viktig fråga. Under hela 1900-talet så har det förekommit en kamp om att förbättra kvinnans villkor i samhället. Det fanns en allmän samhällssyn där kvinnans uppgift fanns inom hemmet. Sveriges lagändringar i början av 1900-talet berörde kvinnors myndighet och självbestämmanderätt. När kvinnan började engagera sig i välgörenhets- föreningar så var det hennes första steg ut ur hemmet och in i samhället.

I denna uppsats har vi studerat hur lärarkårens professionalisering gestaltats i lärarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet är. Modellen består av fyra centrala områden: erkännande av samhället, yrkesetiska regler och kåranda, pedagogisk kunskap och självständighet i yrkesrollen. Genom dessa områden har vi närmare studerat professionaliseringen och lärarnas arbetssituation i de tre utvalda årtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spännande läsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de är skrivna i.

Under 1900-talet har en debatt om arbetstiden gett upphov till ett antal arbetstidsförkortningar vilket lett fram till den lagstiftade 40 timmars arbetsvecka som existerar idag i Sverige. På arbetsmarknaden skedde under 1900-talet en övergång från industrisamhälle till tjänstesamhälle vilket också ledde till förändrade arbetsförhållanden i arbetslivet. Denna studie ger en beskrivning av arbetstidsfrågan under 1900-talet och syftar till att beskriva hur arbetstidsfrågan ser ut idag mellan arbetsmarknadens parter. I den teoretiska ramen för studien presenteras ett postindustriellt perspektiv som används för att förklara den omvandling som skett i samhället från industrisamhälle till postindustriellt samhälle med en dominerande tjänstesektor. Dessa begrepp belyser hur arbetsförhållandena i arbetslivet har förändrats och vilka effekter detta har inneburit för arbetstidsfrågan.

Det var under 1700-talet som genombrottet för kokböcker i Sverige kom. Under den här tiden skrevs det fortfarande kokböcker för överklassen, men allt mer började det komma kokböcker som hade en handboksliknande utformning med anvisningar för både mat och olika delar av hushållsarbetet. Under 1700-talet förekom det i kokböcker tre verbformer, imperativ, s-passiv och aktiv presens. Dock hade s-passivt tagit överhanden mot slutet av 1700-talet och detta sätt att skriva recept gällde fram till cirka 1900-talet, då det sker en återgång till att använda imperativ i receptskrivningen.Idag är intresset för mat och måltidslitteratur stort i Sverige och övriga världen. Varje dag säljs det nästan 1,5 miljoner böcker om detta ämne runt om i världen.

I denna litteraturstudie har jag tittat på hur den kristna kyrkans syn på kvinnans hår har utvecklats från Paulus dagar in i modern tid. Anledningen till mitt intresse för detta ämne var min förvåning då jag upptäckte att Nya Testamentet innehåller regler som säger att kvinnan ska bära huvudbonad. Jag trodde inte att täckandet av kvinnans hår hörde hemma inom den kristna kyrkan.Syftet med uppsatsen är belysa att Första Korintierbrevet varit grundläggande för den kristna kyrkans syn på kvinnans hår och att detta har kommit att påverka kvinnans ställning och rörelsefrihet i samhället, ända in på 1900-talet. Jag fann att även den kristna kyrkan utfärdade skriftliga förkunnelser som hade med kvinnans hår att göra under det första årtusendet. Därefter har tolkningar gjorda av denna text varit grundläggande då seder skapats som sagt att kvinnan ska täcka sitt huvud och hår då hon lämnade hemmet.

Syftet med vårt arbete är att undersöka och belysa begreppen normalisering, kategorisering och marginalisering inom det svenska skolväsendet, 1900-talet fram till 2000-talet. Fokus i vårt arbete handlar om normalisering av barn under 1900-talet och varför just detta begrepp har hamnat i fokus inom den svenska skolan. Vi kommer även att diskutera uppfostran av barn under 1900-talet och de synsätt som den tidens forskare hade. Detta gör vi för att belysa hur synen på barn och uppfostran har ändrats genom historien med våra centrala begrepp i fokus. Vi diskuterar och analyserar våra centrala begrepp (normalisering, kategorisering och marginalisering) utifrån de olika teorier som diskuteras av olika forskare som var framträdande under sin tidsperiod. En teori vi ofta återkommer till i vår uppsats är Tidemans (2000) teori om normativ normalitet.

I denna studie studeras tio barnbilderböcker ur ett genusperspektiv. Denna studie syftar till attundersöka i barnbilderböcker av Elsa Beskow och Gunilla Bergström hur flickor och pojkar gestaltas.Syftet är att studera och jämföra om det finns likheter eller skillnader i hur de gestaltar flickor ochpojkar och i så fall vad för likheter och skillnader det finns.Undersökningen genomförs genom en kvalitativ text- och bildanalys för att besvara syfte ochfrågeställningarna. De studerade böckerna av Beskow är skrivna i början av 1900-talet och de studeradeböckerna av Bergström är skrivna i slutet av 1900-talet.Resultatet av denna studie visar att det finns många skillnader på hur flickor och pojkar gestaltas ochatt de traditionella könsrollerna som är tydliga i Beskows böcker inte är lika framträdande i Bergströmsböcker. Både text och bild som undersöktes och jämfördes kan även visa skillnader på hurkönsstereotyper inte är lika förekommande i Bergström..

Läpp-, käk- och gomspalt (LKG) är en medfödd missbildning. Behandling och planering av vård för patienter i Sverige med denna missbildning utförs av specialistteam vid sex av landets stora sjukhus. Vården av personer med LKG har historiskt genomgått förändringar. Syftet med föreliggande studie är att kartlägga hur LKG vården utvecklats i Linköping och Stockholm, främst under senare hälften av 1900-talet. Studien fokuserar på kirurgi, talbehandling och ortodontisk behandling.En journalstudie genomfördes av 89 journaler från Talvårdsavdelningen vid Linköpings Universitetssjukhus.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Svenska kyrkan mötte den nya tid som föranletts av enhetskyrkans uppluckring. Detta har gjorts genom en konkret studie av framväxten av kyrkliga söndagsskolor och barngudstjänster i Västerås stift åren 1900-1916. I början av perioden fanns regelbundna söndagsskolor och barngudstjänster i endast ett fåtal församlingar, men i slutet av perioden fanns sådana verksamheter i nästan en majoritet av församlingarna. Studien visar att de enskilda församlingarna var beroende av resurser för att starta och att hålla igång regelbundna verksamheter för barn. Den organisering och centralisering av församlingsvården som ägde rum i början av 1900-talet var därför en förutsättning för framväxten av söndagsskolor och barngudstjänster. I uppsatsen studeras även de modeller som användes för barngudstjänster och söndagsskolor, samt hur barnens sätt att besöka kyrkan förändrades under samma period..

Specialarbete, 15 hpMagisteruppsats i svenska språket, SV 2140VT 2012Handledare: Louise Holmer och Emma SköldbergExaminator: Elisabet Engdahl.

En studie om religionsämnets utveckling under 1900-talet genom läroplanerna och en religionsdidaktisk debatt om ämnets vikt och svårigheter. Vidare en empirisk undersökning om vad lärare och elever tycker om ämnet i grundskolan..

Allt hårdare lagkrav gör att det är svårt att energieffektivisera befintliga byggnader utan att förändra deras utseende.Syftet med examensarbetet är att utreda hur stor energieffektivisering, för tre befintliga småhus uppförda under 1900-talet, som är möjlig att uppnå genom förbättring av byggnadernas klimatskal, det vill säga tak, väggar, golv, fönster och dörrar, utan att förvanska byggnadernas utseende och samtidigt bevara deras kulturhistoriska värden.Arbetet bestod av en förstudie där tre byggnader identifierades, ett undersökningsskede där information om byggnaderna togs fram och ett slutsatsskede där energibesparande åtgärdsförslag togs fram och utvärderades. Byggnader som var goda representanter för sin tid och stil söktes. Byggnader från 1910-talet, 1930-talet och 1970-talet, lokaliserades. Sedan gjordes det fallstudier med intervjuer och inventeringar. För att utreda byggnadens klimatskal utfördes u-värdesberäkningar och energiberäkningar av befintliga byggander och byggnader baserade på föreslagna åtgärdsförslag.Ingen av byggnaderna nådde efter föreslagna åtgärder ner till passivhuskravet 59 kWh/år/m2 Atemp eller BBR-kravet 110 kWh/år/m2 Atemp för en byggnads specifika energianvändning.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.