Uppsatsen undersöker några svenska populärvetenskapliga framställningar av Darwins idéer under halvseklet efter publiceringen av On the origin of species. De publikationer som studeras mest ingående är Ny illustrerad tidning och Verdandis småskrifter. Med hjälp av Ludwik Flecks vetenskapssociologiska tankar, jämte ett antal andra perspektiv på polulärvetenskapens form och funktion, resonerar jag om populariseringarnas folkbildande och stundtals politiska syften och sätt att presentera en omstridd teori som ovedersägligen sann. Uppsatsen innehåller också en översikt över populärvetenskapens historia i Europa och Sverige..

Syftet med denna undersökning är att kartlägga storkonflikten 1909 med fokus på dess orsaker, förlopp och konsekvenser på lokalnivå. För detta har företagsmaterial och fackföreningsmaterial från de mest betydande industrierna i Oskarström, Rydöbruk och Getinge undersökts liksom de aktuella församlingarnas flyttningslängder.Resultatet visade att Oskarströms och Rydöbruks industrier blev involverade i storkonflikten 1909 på grund av de aktuella företagens medverkan i Svenska Arbetsgivarföreningen. Majoriteten av arbetarna i Oskarström och Rydöbruk berördes direkt av konflikten. Konflikten mellan arbetarna och arbetsgivarna kunde vara hätsk, framförallt i Oskarström. Konsekvenserna av konflikten var ekonomiska förluster för företagen, nedläggandet av de lokala fackföreningarna samt en ökad emigration och utflyttning från Oskarström..

The purpose of this master?s thesis is to describe and analyse the origin and development of the municipal library of Västervik. There have been four previous libraries and our examination starts in 1859 with the foundation of a parish library. The other forerunners were a working-class movement library and two libraries in the International Orders of Good Templars. Before the merger of the libraries there were discussions in the municipal council, among the working-class movement and in the IOGT.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad Snöå lanthushållskola 1909-1989 var. För att undersöka detta användes tillgängligt arkivmaterial angående Snöå lanthushållsskola, framförallt verksamhetsberättelser och årsredogörelser. Undersökningen visade att syftet med startandet av skolan framförallt var att skapa dugliga husmödrar som i sin tur genom att sköta hushållet på rätt sätt skulle göra sina män till bättre arbetare/lantbrukare och höja produktiviteten. Skolans undervisning var länge inriktad på att utbilda kvinnor i lanthushållning men då samhällets behov utav detta minskade blev utbildningen allt mindre inriktad på självhushåll och mer på hushåll. Efter detta var skolan ofta endast ett led i en yrkesutbildning och i dess sista fas bytte skolan namn och kom att syssla med rena textil- och kostkurser, även detta i samklang med samhällets behov.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en fackförening på en liten ort i Dalarna upplevt den stora arbetsmarknadskonflikt hösten 1909, känd som storstrejken. Hur dess medlemmar upplevde de påfrestningar de drabbades av och hur de klarade strejken och dess följder. Materialet består av mötesprotokoll från avdelningen samt den korrespondens som förekom mellan fackföreningen och förbundsledningen, och LO:s landssekretariat. I centrum för undersökningen står den under 1907 startade fackföreningen vid J.H. Munktells pappersbruk AB i Grycksbo, avdelning 332, tillhörande Grov- och Fabriksarbetarförbundet.

Uppsatsens syfte är att undersöka den mediala debatten i början av 1900-talet gällande sekula-riseringen, i detta fall folkskolans skiljande från kyrkan, utifrån två folkskollärartidningar. Källmaterialet utgörs av Sveriges allmänna folkskollärareförenings tidning Svensk läraretid-ning, samt Svenska folkskolans vänners tidning Folkskolans vän. Det tidningsmaterial som studerats är årgång 1903 och 1909. För att besvara syftet har sekulariseringsbegreppet delats in i två avdelningar, dels med fokus på debatten om folkskolans administrativa skiljande från kyrkan, samt dels synen på kristendomsundervisningens innehåll och utformning. Resultatet visar att båda folkskollärartidningarna hävdade att lärarkåren borde få mer administrativt in-flytande över folkskolan, även om Svensk läraretidning är något mer aggressiv i sin kritik mot svenska kyrkans administrativa folkskoleauktoritet.

Uppsatsen består av en jämförande studie av Ulf Ekman, grundaren till församlingen Livets Ord och KG Hammar, f.d. ärkebiskop i Svenska kyrkan, sett ur ett perspektiv med gudsrelationen i centrum. Syftet var att finna hur gudsrelationen gör sig påmind i deras liv såväl i teori som i praktik och undersöka skillnaderna. För att nå uppsatsens syfte har jag använt mig av litteraturstudier. Undersökningen visade att Ekman och Hammar skiljer sig betydligt i sina sätt att resonera kring Gud.

This paper?s purpose is to examine a Swedish missionary activity from a human rights perspective. As a scope I have chosen the Swedish evangelical mission to Congo-Brazzaville, from its establishment in 1909 to the congolese church's self-determination in 1961. I consider certain elements of the missionary activity that affect human rights, to discover wether the activity was in order with modern day human rights standards or not. During these years, Congo was part of the French colony Equatorial Africa, so the missionaries? part in the colonial discourse is taken into consideration.

This essay is called ?The hunt for anarchists- a study about the police in Stockholm's collection of bandit portrait during the turn of the century 1900? and it is about the criminal category ?Anarchists? who the police in Stockholm used at the turn of the century 1900.  In the archive from the police in Stockholm during the essays time perspective, 1899-1909,  there are about one hundred photographs in the category ?Anarchists?, about half of these pictures have no information besides the names of the people, but the other half, 48 persons, have some information about age, work title and where the person come from. The information showed that the people in the pictures where not from Sweden, and after controlling them in all different kinds of archives I found only ten of them have left any traces in Stockholm. What I realized then was that the people on the pictures are anarchists from different countries in Europe, mostly from Italy, and that the police in Stockholm had these pictures because different police stations around Europe had sent them to the police in Stockholm. The police in Stockholm where on the lookout for fugitive anarchists.The literature about the anarchist movement in Italy during this time describe the hard situation for Italian anarchists.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Detta är en undersökning som berör kvinnliga skribenter under senare delen av 1800-talet i Stockholmsregionen. Undersökningen är baserad på två tidskrifter som kom ut 1859 och framåt. Den ena tidskriften är Tidskrift för hemmet (1859) som var den första tidningen i Sverige med kvinnliga skribenter och en kvinnlig utgivare. Den andra är Dagny som blev en uppföljare till Tidskrift för hemmet (1886) och som gavs ut av Fredrika-Bremer-Förbundet. Undersökningen görs genom att analysera tidskrifternas första utgåvor under deras första år för att ta reda på vad kvinnorna skrev om och om de ville tillföra något till den rådande hierarkin som fanns i samhället med manlig dominans. Syftet med undersökningen är att visa vilken kvinnosyn skribenterna hade och vad de skriver om gällande kvinnorna i samhället eftersom mycket tidigare forskning enbart berör vilka dessa kvinnliga skribenter var. För att analysera texterna har jag använt mig av en ideologikritisk textanalys som innebär att man läser texterna med vetskapen om att det finns en rådande ideologi i samhället där texterna ges ut och att också försöka se om texterna visar någon form av ?reform? för att förändra ideologin. Min undersökning visar att skribenterna i tidskrifterna skrev om och för kvinnor, de behandlar ämnen som kvinnors rätt till arbete och utbildning och att kvinnor ska få fler rättigheter i samhället, såsom rösträtt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka ungsocialisternas föreställningar om arbetarklassen. Den teoretiska utgångspunkten för undersökningen är tanken om att klass är något som skapas genom språket som utvecklats av bland andra E P Thompson, Gerath Stedman Jones och Joan Scott. 1910 bildades en ny nationell fackförening i Sverige, Sveriges Arbetares Centralorganisation (SAC), vilket markerar undersökningen början och slut. Ungsocialisterna var drivande i bildandet av SAC och därför är det intressant att studera deras syn på den klass de ville organisera. Materialet för studien består av ungsocialisternas två officiella tidningsorgan ? Brand och Nya Folkviljan ? under perioden 1909-1910.

The main focus of this study are the textile prints created by Astrid Sampe (1909-2002). Her fabrics can tell us more about her than a biography ever could. They can reveal how we experience patterns, why we are attracted to them and how our preferences can evolve over time. This study examines four different patterns, and the thesis aims to define Sampe and her textile prints using three different theories and a formal aesthetic analysis. Modernistic and postmodernism theories are relevant when explaining the period where the fabrics were created and how Sampe's ideas were conceived during her lifetime.

Syftet med denna studie är att utröna hur sambandsförhållandet mellan olika påverkansfaktorer sett ut vid järnvägsetableringen kring Falkenberg-Limmaredsbanan, och mer specifikt i byn Holsljunga som låg utmed banans sträckning. Teoretiskt utgår uppsatsen från en problemställning gjord av Torbjörn Mårtensson, rörande påverkansförhållanden för godstransporter på järnväg. Här uppträder den dock till stor del i reviderad form, beroende på skiftande förutsättningar och undersökningsmaterial. Resultatet påvsar en stark optimism gentemot järnvägsetablering från i stort sett samtliga inblandade. Rörande påverkansförhållandena framträder en starkare påverkan från järnvägsbolag och trafikstruktur i riktning mot samhället Holsljunga än tvärtom.