Ämnet som behandlas i denna uppsats är förnamnsutvecklingen i de två värmländska församlingarna Karlstad och Ekshärad. Det är två typer av utvecklingar som studerats. Dels hur många förnamn föräldrarna gav sina barn under perioden 1800-1920, dels vilka förnamn som gavs de nyfödda barnen mellan åren 1800-1859.Vad gäller hur många förnamn barnen fick så var det under hela 1800-talet stor skillnad mellan de båda församlingarna. I Karlstad fick en majoritet på mellan 60 och 80 procent av barnen två förnamn. I Ekshärad var det däremot mer vanligt att endast ge dem ett.

A?ldern pa? borrprover fra?n tall (Pinus sylvestris) pa? utvalda ha?llmarksberg bela?gna pa? A?by sa?teris gamla utmarker studerades enligt en a?rsringsanalys (korsdatering med peka?r, se t.ex. Niklasson, Zackrisson & O?stlund 1994) i syfte att underso?ka tra?dsuccessionen i lokal skala. Enligt Fries (1951, 1958), som studerade skogssuccessionen i Sotena?s genom pollenanalyser och historiska ka?llor var ha?llmarkerna kala fram till mitten av 1800-talet p.g.a.

This thesis is a case study that analyses the seaside resort Ystad Sandskog and its private architecture between 1850 and 1940. The multitude is evident in the area's architecture. The architectural development is analysed with the use of a social historical perspective, including class and hegemony. Regional as well as national affective factors are used in the analysis. Aside from the social aspects, architectural ideological developments, general development of the seaside resort and the area's committee with its prescriptions are all factors considered.By dividing the development in four different chronological phases, which all represents a certain architectural expression exemplified by a selection of buildings and the social class that it accompanies, a culmination in the architectural structural development of Sandskogen is shown.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

The forest in the county of Småland has been utilised for a long time. One of the most important forms of utilisation of wood has been charcoaling for the benefit of the iron industry. Shortage of forest in relation to the iron industry, was discussed already in the 17th century in Sweden. The aim of this study was to analyse the purchase and consumption of charcoal at Storebro Bruk, an ironwork in Småland, during the period 1793-1850, as well as analyse the shortage of forest at the time. To determine the utilisation of the forest in the area, I have used historical sources from Storebro Bruksarkiv.

Denna uppsatts behandlar tre platser i Uppsala, Torbjörns torg, Kvarntorget ochDragarbrunnstorg. Platserna beskrivs utifrån ett landskapsarkitekturperspektiv medfokus på platsernas hårdgjorda och byggda delar. Undersökningsområdet ärdetaljernas betydelse för helhetsuppfattningen av en offentligplats. Uppsatsenbehandlar även vilka förändringar som skett beträffande utförande och användningav detaljer från 1940-talet till 2000-talet. De undersökta platserna representerar treårtionden 1940-talet, 1960-talet och 2000-talet..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Uppsatsen behandlar officersboställen i Skåne från indelningsverkets tid (1682-1901), med särskild inriktning på byggnadsvårds- och bevarandefrågor samt på tillämpningen av lagstiftningen kring byggnadsminnen och annan kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.Uppsatsens tidsmässiga fokus ligger på 1850-talet. Den bygger på arkiv- och fältstudier kring det trettiotal av Skånes 50 officersboställen som har karaktärshus uppförda enligt de av militären fastställda typritningarna. Mer detaljerade undersökningar, uppmätningar och foto­grafering har genomförts kring tre välbevarade boställen, Örsjö, Månstorp och Hjälmshult. Uppfölj­ningar har också gjorts kring fem boställen som har genomgått mer om­fattande och inte helt önskvärda förändringar. Sist i uppsatsen finns åtskilliga tips för den som är intresse­rad av att vårda militära boställen och andra byggnader på ett varsamt sätt..

Problem: The Swedish wage-setting has changed since the time for the breakthrough of the industrialism until today. Before that, wages often consisted of perquisites or goods that could be exchanged against other goods. Rural people were often self-sufficient. In some cases the farmer owned the land, in other cases they where tenants. At the time for the breakthrough of industrialism the demand for similar labour were increased.

Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av ärHur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen?Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?.

I denna studie har fyra stycken gymnasieböcker som används inom historieundervisning studerats ur ett genusperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur fyra stycken läroböcker som används inom historieundervisningen på gymnasiet gestaltar kvinnor. Syftet är att studera om skildringen av kvinnor från 1973 till 2008 har förändrats och i så fall hur? Avsikten är att studera om kvinnor har gestaltats som grupp eller som enskilda kvinnor, hur relationen mellan kvinnor och arbete har gestaltats samt hur kvinnorörelser presenterats i läroböckerna.För att besvara syfte och frågeställningar har en kvalitativ textanalys i form av en idéanalys gjorts på materialet. De granskade böckerna är tryckta 1973, 1984, 1995 och 2008.

Syftet med vår studie är att studera utlandsfödda elevers uppfattningar av interkulturellt arbete i den dagliga skolverksamheten, med följande frågeställningar:-      Hur beskriver eleverna sina erfarenheter av interkulturellt arbete?  Hur beskriver eleverna att lärarna arbetat med förståelsen av text och innehåll i den dagliga verksamheten?-      För att vi skulle få svar på vårt syfte och våra forskningsfrågor använde vi oss av den kvalitativa forskningsansatsen fenomenografi samt halvstrukturerade intervjuer. Vi intervjuade åttondeklassare i en skola med ett mångkulturellt elevunderlag.Vi lever i ett mångkulturellt samhälle där skolan har styrdokument som påvisar att lärare ska arbeta interkulturellt. Idag vet man också betydelsen av att få utveckla sitt språk och låta eleverna ta in sin bakgrund och sina erfarenheter i klassrummet (Utbildningsdepartementet, 1998).Resultatet har visat att eleverna inte har så mycket erfarenheter av interkulturellt arbete i den dagliga verksamheten. Samtidigt uttrycker många elever att de inte har behov av att delge andra om sin bakgrund eller att använda sitt modersmål medans andra menar att det kan stärka självförtroendet.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå.

Johanna Grut: Olefine Moe (1850?1933). Sveriges första Carmen. ? en studie av en operasångerskas yrkesliv.

Vi har i vårt examensarbete undersökt om det finns någon skillnad på fritidspedagogens arbete idag och för 20 år sen. Vi har ställt oss frågan hur fritidspedagogens arbete förändrats under en 20 års period. I litteratur delen börjar vi med en historisk bakgrund sedan en beskrivning av fritidspedagogens arbete på 1980-talet och 2000-talet. I forsknings delen tar vi upp intervjuer med fritidspedagoger angående deras arbete på 1980-talet och 2000-talet. Resultatet visar att fritidspedagogens yrkesroll har förändrats till viss del gentemot barnen, och att det finns en viss förändring i mötet med skola/lärare.