Syftet med uppsatsen är att undersöka den gudsbild som framkommer i texter skrivna av ärkebiskop emeritus Desmond Tutu. De texter som behandlats är tillkomna mellan år 1976 och 2010 och härstammar från så väl böcker som brev, artiklar, tal, intervjuer samt predikningar. Uppsatsen är genomförd i form av en kvalitativ litteraturstudie. I resultatet framkommer att Tutu representerar en gudsförståelse där Gud framför allt står för kärlek, befrielse, seger och försoning. Tutus Gud uppmanar till världsligt engagemang och agerar i historiska och politiska situationer. Den Gud som Tutu talar för är en Gud som tar ställning för de förtryckta och som även har en särskild kärlek och omsorg för syndaren.

The aim of this paper is to compare the theology of Dietrich Bonhoeffer and the belief, confession and faith of the Swedish church in order to see similarity. The research questions that have been used are:1: What is the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology?2. What are the main feature the belief, confession and faith of the Swedish church?3: Which are the similarities between the main feature of Dietrich Bonhoeffers theology and the main feature of Swedish church belief, confession and faith?The research method that has been used is comparative where the Dietrich Bonhoeffers theology is compared whit the Swedish church belief, confession and faith.

Vi hör ofta att vi har kommit långt i jämställdhetsfrågan i Sverige och på många punkter har vi det också. Men på andra kan man tro att vi fortfarande lever kvar i 1800-talet. Ett exempel är de svenska teaterscenerna. En stor del av pjäserna som spelas på de statliga scenerna runt om i landet är klassiker, pjäser skrivna i början av 1900-talet och innan. Och rollerna blir därefter.

Frihandelsåren fr.o.m. ca 1846-1880 utgör bakgrund till studien. Med utgångspunkten att havre var det mest inkomstbringande sädesslaget på den internationella marknaden, används det här som en måttstock på kommersiellt beteende och medvetenhet. Nio skånska socknar med självägande bönder jämförs med varandra och med de tre gods som även ingår i stuiden. Tillsammans representerar de olika produktionssätt och geografiska områden..

The purpose of this paper is to survey the textile based proto-industrialism in Sweden in the middle of the 19th century. This case study is founded upon Anders Hansson?s pre-industrial textile production at the estate of Mölneby, Östra Frölunda in the rural district of Kind in the province of Västra Götaland.Account books from the year 1853 related to Anders Hansson?s wool fabric manufacturing have been looked into and categorized using a quantitative research method. The research has also been supplemented with a number of interviews.The result of the survey shows that Anders Hansson?s business activities fit into Mendel?s theory of proto-industrialists at a practice level.By collaborating with a merchant in Gothenburg the fabrics were traded in unknown markets, as well as in more familiar neighbouring districts.

 Syftet med studien är att undersöka om placerade ungdomar får den information de har rätt till och om de upplever att de får sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som är placerade i samhällsvård visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade på och att de inte känner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 år som alla varit placerade på HVB-hem eller på institution. Resultaten visar att ungdomarna inte får den information de har rätt till vid en placering och att de inte upplever att deras handläggare är lätta att få tag på. .

Syftet med undersökningen är att ge en bild av hur de tidiga folkskolelärarna i slutet av 1800?talet själva såg på sitt yrke samt att utifrån detta försöka skönja aspekter av en yrkesidentitet och deprocesser som kan tänkas omgärda denna. I uppsatsens analyseras folkskollärarnas egnahistorieskrivning utifrån 21 levnadsminnen skrivna av 19 olika folkskollärare och insända underåren 1889-1933 till SAF, Sveriges Allmänna Folkskollärarförbund, som bidrag till ?skrivandet avden svenska folkskolans historia?. Utifrån tre teman, Kallet, Bildning och utbildning samt Att varaauktoritet/hunsad så har folkskollärarnas historieskildringar presenterats.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lågstadielärare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner på detsamma. Männen som är i minoritet i yrkeskåren får komma till tals och ge sin syn på hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers föräldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som är upp till de enskilda lärarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhållningssätt gentemot yrket. Grunden ligger på olika institutioners intressen och önskemål om fler män i skolans tidigare år, hur och varför detta skall uppnås..

Den esoteriska teosofin har fått betydelse för det moderna sekulariserade samhället  framför allt genom New Age-rörelsen under 1900-talets senare del och den gav redan under seklets första årtionden upphov till nya andliga rörelser i Europa och  USA. Man har ofta glömt dess förankring i det sena 1800-talet. Teosofin, kunskapen eller visheten om Gud, har visserligen en betydligt äldre historia men den rörelse som skapades i Amerika på 1870-talet av Helena Blavatsky och hennes sympatisörer kom att överleva och kom att mer än hundra år senare vara aktuell i den moderna andliga rörelse vi kallar New Age. Det Teosofiska Samfundet, bildat i USA 1875, gav även upphov till flera vitala sidogrenar som till exempel Antroposofiska Sällskapet, Temple of the People, the Arcane School, the ? I AM? Religious Activity, the Church Universal and Triumphant och Liberala Katolska kyrkan vilka idag fortfarande bedriver aktiv verksamhet.De böcker och tidskrifter som 1800-talets esoteriska teosofer gav ut var ingen lättfattlig eller enkel litteratur och lästes företrädesvis av människor med den tidens bildning.

I 1 Korintierbrevet finns två ofta diskuterade avsnitt som med speciellt fokus på kvinnorna talar om ordningen vid kristna sammankomster: 11:2-16 och 14:34-36. Denna uppsats gör en analys av dessa texter och deras behandling i den vetenskapliga litteraturen. Hur ska man förhålla sig till att kompetenta forskare kommer till rakt motsatta slutsatser? Är det fel i argumentationen, i premisserna, eller saknar vi helt enkelt tillräcklig kunskap? Går det att skilja på vad som är omstritt av exegetiska respektive teologiska skäl?Slutsatsen är att bland tre typer av argumentation som förekommer i litteraturen, som jag kallar den värderande, den datainsamlande respektive den konstruktiva, har forskningen en olycklig slagsida mot den första typen. Alltför mycket har skrivits utan att tillföra något av varken fakta eller ideer - man refererar bara till tidigare forskning och väger olika uppfattningar mot varandra.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Syftet med studien var att ta reda pa? hur man kan fra?mja lek fo?r barn med autistiska symptom som bor pa? korttidsboenden. En kvalitativ intervjuunderso?kning gjordes med sex deltagare och analyserades sedan genom en tolkande fenomenologisk analys (IPA). Fyra huvudteman med tillho?rande tva? underteman var valdes ut.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur idealen i statskyrkan och frikyrkorörelsen interagerade med arbetarrörelsens under sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. Sverige är under den här perioden ett samhälle i förändring på såväl politisk, social som religiös nivå och i detta arbete undersöks några perspektiv på konsekvenserna av dessa förändringar. Med en teori om varför människor blir religiösa, undersöker jag närmare vilken natur engagemangen i rörelserna kunde ha. Den tidiga arbetarrörelsen inspirerades av Marx och då marxism och en positiv religionsyn inte är förenliga vill jag visa på att när religionen slutade vara det som skänkte mening och tillhörighet ersattes den av den politiska ideologin.

After the last is age there was a long period when there was no shortage of forest for peoples needs. People living in Sweden could use the forest resources at their will. Around 4000 years BC the inhabitants of southern Sweden started to use the agricultural system and people become more stationary. The farms were located together in groups and together they formed a social association, the village. Successively the population grew and in some areas the forest started to become a finite resource.

The discussion concerning what role the church and theology should have in a modern, western society is a question that is ongoing in Sweden as well as in other countries. The present; American theologians Stanley Hauerwas and Max L. Stackhouse have different ideas concerning the identity of the church and theology as well as their relation to the society they are in. This essay surveys their views on the church and the theology and how they should relate to the society. Hauerwas focuses his theology on the church, and the first part of the essay deals with his view on what makes a church, how it differs from the rest of the world and what the church?s calling is.