Östersund är en stad med blandad bebyggelse från 1800-talet och framåt. Bebyggelsen är skyddad i form av riksintresse vilket höjer vikten av dess bevarande. Denna sammanställande studie utfördes för att bidra med material till Räddningstjänstens projekt Säker Innerstad, i form av samlade råd och åtgärdsförslag. Den syftar även till att bredda användningen av de sammanfattade rapporternas innehåll.I denna rapport presenteras samlade åtgärdsförslag från sammanfattade rapporter på en allmän nivå och även riktade åtgärder mot fastigheter, där de riktade förslagen är samlad utifrån bedömningskriterier av en byggnads brandskyddsnivå. För att samla allmänna åtgärder upprättades en matris för att överskådligt beskriva frekvensen av åtgärden.

BakgrundStudien tar upp lärplattans historia från utvecklingen av verktyget som startade redan på 1800-talet till nutidens lärplatta. Dagens samhälle har en helt annan tillgång till kommunikativ miljö än de tidigare generationerna haft. Vi människor har gått från ett samhälle med artefakten i centrum till att lära genom artefakter. Syftet med verktyget är att det ska fungera som ett komplement till de övriga inlärningsmetoderna i förskolan och inte utesluta det som redan finns.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärplattan i förskolans verksamhet samt vilka lärandeinnehåll de framhåller som viktiga.MetodEn kvalitativ studie har genomförts med intervju som redskap och fenomenografi som ansats. Svaren har blivit besvarade av aktiva förskollärare, förskolechefer samt IKT-pedagoger.ResultatResultatet visar hur förskollärare väljer att använda lärplattan i förskolan och varför men även vilket lärande de kan se utifrån kommunikation och samspel.

BakgrundInom Reggio Emilia filosofin arbetar man medvetet med miljön och materialet. Man sermiljön som den tredje pedagogen. De två andra pedagogerna är lärarna samt barnen själva. I Reggio Emilia har de en stark tro på barnets kunnande. De ser barnen som kompetenta och nyfikna att lära sig saker.

Syftet med studien var att undersöka kvinnosynen inom dagens svenska rasideologiska rörelse. Vid genomförandet av studien användes kvalitativ metod i form av textanalys av olika texter publicerade av grupper inom den rasideologiska rörelsen samt intervjuer med två personer som varit aktiva i rasideologiska grupper. Rasistiska ideologier och rörelser är inga nya fenomen. Alltsedan de nationalsocialistiska framgångarna under 1930-talet har det i Sverige existerat och verkat grupper och rörelser vars verksamhet ytterst syftat till den vita rasens överlevnad. Det finns en idémässig kontinuitet mellan 1930-talets nazistpartier och dagens moderna rasideologiska rörelse.

SammanfattningÄnda sedan den moderna publiken, gemene man, bjöds in till att beskåda konsten i 1700-talets Sverige har det funnits delade uppfattningar och funderingar över amatören och konstnären. Skulle de båda verkligen få hänga sina alster sida vid sida på en utställning, var frågan. Trots Konstakademiens öppnande och att Konsthögskolorna utbildade konstnärer finns det än i dag ingen tydlig konstnärslegitimation. Hur ska man som elev på det Estetiska programmet; Bild och form, egentligen kunna veta vem som får kalla sig konstnär eller inte? Detta blir ett bildpedagogiskt dilemma för bildlärare att fundera över, dels för egen del och för att hitta argument inför sina elever.Undersökningen är gjord utifrån en kvalitativ metod och formen som antagits ligger under benämningen; Fokusgruppsamtal.

Hur kan urban odling skapa nya sociala nätverk mellan människor och få dem att mötas i staden? Litteraturstudien har till syfte att undersöka vilka studier som gjorts kring urban odling och socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital. Begrepp som community garden, community, kolonilott samt socialt kapital förklaras inledningsvis för att skapa ett ramverk till litteraturstudien. Socialt kapital kan förklaras som nätverk och sociala kopplingar mellan människor, och överbryggande socialt kapital är då sådana nätverk mellan människor från olika grupper i samhället. En historisk återblick ges kring hur socialt kapital, med fokus på överbryggande socialt kapital, har skapats både i Sverige genom kolonirörelsen och i USA genom olika stadsodlingsprogram från slutet av 1800-talet och fram till idag. Därefter refereras ett antal studier som undersökt kopplingar mellan socialt kapital och kollektiv odling, samt ett antal studier som beskriver kollektiv och urban odling kopplat till nätverk och möten, utan att använda begreppet socialt kapital.

I den här uppsatsen har jag försökt reda ut och förklara den svenska arbetarrörelsens tolkning av marxismen och hur den utvecklades från 1900-talets början fram till 1932 då Socialdemokraterna kom till makten. Jag har följt diskussionerna i tidskriften Tiden om marxismens grundläggande teorier: den filosofiska materialismen, den materialistiska historieuppfattningen, teorierna om kapitalismens utveckling, arbetarklassens kamp mot densamma och det slutliga införandet av det socialistiska samhället. Debatter kring marxismen har varit återkommande i Tiden: både diskussioner om marxismen och diskussioner om samhällsutvecklingen utifrån marxismens teorier. Det är tydligt att skribenterna blir allt mer kritiska till flera av Marx teorier längre in på undersökningsperioden. Detta på grund av dels inflytande från den långtgående revisionismen inom den tyska socialdemokratin, dels på grund av observationer av det framväxande svenska industrisamhället.

Intentionen med denna uppsats kan väsentligen uppdelas i två sektioner: att först undersöka hur temat ensamhet uttrycks i Inger Edelfeldts romaner med huvudsaklig utgångspunkt i Kamalas bok, och att sedan relatera detta existentiellt genomströmmade ensamhetstema till den filosofiska existentialismen i Jean-Paul Sartres tappning.Som hon beskrivs av Edelfeldt är människan oundvikligen fånge i ensamheten. Alla hennes ansträngningar att erfara gemenskap faller om intet och inför denna bistra verklighet genomlever människan ett främlingsskap emellan sig själv och omvärlden; en alienation som fullständigt omformar och snedvrider hennes uppfattning av sig själv. Som en röd tråd löper alltså ensamheten som ett grundtema genom Edelfeldts romanproduktion och blir i de senare verken allt mer framträdande. Det är följaktligen särskilt i dessa senare romaner som åtskilliga betydande likheter med den filosofiska existentialismen kan uppvisas. Människans obevekliga fångenskap i en utsatt tillvaro präglad av ensamhet och ångest ? där befrielse annan än den funnen i flykten ifrån ansvaret (mängdförsjunkenheten) och i livslögnen (den onda tron) saknas ? är densamma i såväl Edelfeldts prosa som i existentialismens doktriner.

Policy documents in the public library field, such as the library legislation, local political goals and intra-library plan documents, often include ambitious but ambiguous formulations. This two years master?s thesis examines the relationship between four policy documents and library practice in a local context. The theoretical framework is inspired by a sociocultural theory developed by the Swedish professor of pedagogical psychology Roger Säljö. The theory emphasizes the importance of context to learning and development.The thesis? method is a case study.

Arbetet beskriver i sin första del latinämnets historia i den svenska gymnasieskolan med tyngdpunkt på 1900-talets senare del. Det är en utveckling som gått från att ha latin som bärande språk både som skolämne och som undervisningsspråk under 1500-talet till att vara ett småämne som inte alla skolor erbjuder idag. Den andra delen av arbetet undersöker vilka förändringar som påverkat latinämnet i gymnasieskolan och vad det har fått för följder. Några kurs- och timplaner från 1900-talet har granskats och personer med anknytning till latinundervisning intervjuats. Ur detta framkommer det att den nya gymnasieskolan som infördes 1965 har påverkat ämnets ställning i skolan stort genom att det inte längre var obligatoriskt att läsa latin på den då s.k.

Förtätning är ingen ny företeelse. Att få in mer på mindre yta har förekommit sedan andra halvan av 1800-talet. Att städer byggs tätare motiveras på så vis att man slipper ta ny mark i anspråk och att reseavstånden minskas för invånarna. De som motsätter sig förtätning gör det vanligen på grund av att vissa värden, exempelvis grönområden och rumsskala, riskerar att försämras vid en exploatering. Jag har valt att granska Uppsalas översiktsplaner från 2002 och 2010 för att se vad dessa säger om förtätning.

Bakgrund: Sexualitet innefattar en människas behov av intima och emotionella relationer och sexuell njutning. Ämnet är känsligt att tala om men för de flesta personer uppfattas sexualiteten som en värdefull del av livet. En stomi har visat sig kunna leda till minskad sexuell lust och en känsla av att vara oattraktiv. Personer med stomi ansåg det vara viktigt att tala med en sjuksköterska om sin sexualitet men att de var missnöjda med möjligheten att tala om detta inom vården.Syfte: Syftet med denna översiktsstudie är att beskriva hur en persons sexualitet påverkas av att erhålla en stomi.Metod: Översiktsstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar varav fyra är kvalitativa och tre är kvantitativa. Artiklarna har sökts fram genom såväl databassökning med relevanta sökord samt med manuell sekundärsökning med utgångspunkt i funna artiklars referenslistor.

Begreppet Corporate Social Responsibility (CSR), har vuxit fram som ett etablerat uttryck förföretags ansvarstagande i frågor rörande etik, moral och miljö. Ett ansvar som efterfrågas i allthögre grad och därmed kräver en transparent och jämförbar presentation. Att komplettera denlagstadgade årsredovisningen med en hållbarhetsrapport har blivit ett verktyg för att redovisadetta ansvar. Jakten på legitimitet, breddade intressentperspektiv, samt förändradeförväntningar från omgivningen utgör alla incitament som bidragit till en snabb utveckling avhållbarhetsrapporternas innehåll och utförande, trots att de endast varit i bruk under ett drygtdecennium. I föreliggande uppsats har denna utveckling analyserats för två specifika företag;H&M och AstraZeneca, verksamma inom de hårt granskade branscherna detaljhandel respektiveläkemedel.

Veronica Hultgren: Musiklivet vid skola, kyrka och regemente i Eksjö stad 1843-1939. Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002.Denna uppsats ar skriven med avsikt att dels presentera musiklivet vid kyrka, skola och regemente i Eksjöstad under knappt 100 år (1843-1939, dels att undersöka de musikaliska sambanden mellan dessa institutioner.Kapitlen rörande skola och kyrka vilar till största del på källor som årsredogörelser för läroverket och kyrkorådsprotokoll, medan kapitlet om regementena har litteratur om Eksjö regementen till grund.Stora förändringar har ägt rum inom de tre institutionerna. I skolan fanns det 1843 ingen musikundervisning. 1939 hade ämnet utvecklats så att det fanns undervisning på ett flertal olika instrument, skolorkester, kör och dessutom fick mer än hälften av eleverna sång- och musikteoriundervisning. Kyrkan fick ny orgel hela tre gånger mellan 1843 och 1939.

The object of this master thesis is to study the reading practices offive women as they themselves remember them from theirchildhood and youth in the middle of the 20th century. The study inparticular targets the respondents? reading in relation to the normsfor girls? and young women?s reading at the time. The thesis takesas its starting point the presentation of the respondents´ readingmemories, based on motifs, preferences and experiences. Equallyimportant is the presentation of the relationship between thesememories and the social discourse their reading practices were partof.