Individualiserad omvårdnad är något både patienter och sjukvårdspersonal strävar efter. För att legitimera individualiserad omvårdnad som eftersträvansvärd krävs dock en förankring av begreppet i omvårdnadsvetenskaplig litteratur. Studiens syfte är att utifrån omvårdnadsvetenskaplig litteratur undersöka:? Vad individualiserad omvårdnad är? Hur denna individualiserade omvårdnad beskrivs i omvårdnadsteoretisk litteratur? Hur individualiserad omvårdnad kan uppnås? Hur omvårdnad kan se ut när den inte är individualiseradDatamaterialet består av omvårdnadsteoretisk litteratur från sent 1800-tal fram till idag och resultatet visar att individualiserad omvårdnad är grunden för god omvårdnad. Denna goda och individualiserade omvårdnad skapas i en jämbördig relation mellan sjuksköterska och patient, en relation där sjuksköterskan lyssnar och kommunicerar.

Denna uppsats beskriver utifrån fyra olika händelser hur motsättningar uppkommit mellan orterna Järna och Vansbro i Västerdalarna. Händelserna äger rum 1924, 1926, 1940- 1950-talen och 1960- och 1970-talen. Syftet med uppsatsen är att se hur motsättningarna yttrar sig och om dessa ändrar sig genom tiderna.Järna och Vansbro har båda helt olika bakgrunder som orter där Järna som ort funnits flera hundra år längre än Vansbro som å andra sidan uppstod som ort i samband med att järnvägen drogs fram i Mellansverige under senare delen av 1800-talet. I studien beskrivs de olika händelserna som varit upphov till de motsättningar som finns mellan orterna. Motsättningarna har sedan analyserats utifrån sociologiska teorier om motsättningar mellan olika grupper av människor..

Löberöds gods beläget i sydvästra Skåne är ett slott med månghundraåriga anor. Dess historia med framförallt den tidigare parkmiljö och influenserna från Europa med engelsk karakteristik parkmiljö har behandlats i detta arbete. Bakgrunden till arbetet är en förundran över det ståtliga godset som både innehade och innehar ett orangeri, alléer och ett tempel, med trädgårdarna och parker.I den närmast tillgängliga litteraturen beskrivs parkmiljön endast korta noteringar som att ?parken byggdes ut? eller ?parken var enastående?. Ingenstans fanns det att läsa om parken eller trädgårdarnas utformning.

År 2008 återinfördes speciallärarutbildningen efter att ha legat i träda under drygt tjugo år. I denna studie förs den nya speciallärarrollen in i ett historiskt sammanhang genom en återblick på hur svensk specialundervisningen växt fram från 1800-talet fram till idag. Även kopplingar mellan den specialpedagogiska- och den allmänna lärarutbildningen i svenska behandlas. Syftet med studien är att belysa verksamma svensklärares förväntningar på speciallärarrollen med inriktning språk-, läs- och skrivutveckling. I intervjuerna med de sju svensklärarna på mellan- och högstadiet, framträder fyra villkor: ?svaga? elever, styrdokument, kontrollbehov och arbetsbörda.

The thoughts of a common school for all children have been around since the 1800?s but was something that was introduced in Sweden first in 1962. When the curriculum for primary school came in 1980 there was a new concept, a school for all. With a school for all it was aimed that all children should have the right to participation and a common education no matter what needs they could have.During my education I have come across the concept a school for all and that is something that interested me. Today?s curricula and school laws aim to ensure that all children have the right to equal education and inclusion whatever needs you have.The purpose of this study is to find out some pedagogues? thoughts and work around the concept a school for all.

Arboretet i Skäftekärr ligger i Böda socken på norra Öland. Trädsamlingen ligger intill en jägmästarbostad som var bebodd från mitten av 1800-talet och ända fram till ungefär 1980. Då var Domänverket ägare av arboretet och ytterligare cirka 5000 hektar barrskog som täcker nästan hela norra delen av Öland. Området blev en kronopark under 1800-talet och idag är det en del av den nya ägaren, Sveaskogs, Ekopark Böda. Arboretet påbörjades under andra halvan av 1800-talet av dåvarande jägmästare J E Boman som var mycket intresserad av främmande växtmaterial.

Denna uppsats har sin utgångspunkt i Eli Heckschers beskrivning av stationssamhällens utveckling i och med järnvägen tillkomst under 1800-talets senare del. Fallstudien av stationssamhället Ljusdal under 1870-1890, tio år före stationens öppnande och tio år efter, beskriver befolkningsökningen och handeln och industrins utveckling under perioden. Resultatet visar att befolkningen ökade redan innan stationens öppnande, troligen till följd av förväntningar på järnvägen, men att den allra största ökningen sker under 1880-talets senare del, i samband med att stationen blir en knutpunkt. Hand i hand med befolkningsökningen går tillkomsten av handlanden och hantverkare. Utbudet blir bredare med tiden, och störst variation kan ses mot slutet av 20-årsperioden.

I slutet av 1800-talet ökade Luleås befolkning drastiskt som följd av stadens nya roll som utförselhamn för Lapplands järnmalm. Från 1890 till 1900 steg befolkningen från 4745 till 9522 människor. Luleå var däremot inte till fullo anpassat för en sådan stor befolkning, vilket bidrog till en rad svårigheter. Den ökande befolkningen medförde nya, samt förvärrade redan existerande, problem rörande bl.a. stadens sanitära och hälsomässiga situation.

Denna uppsats innehåller en komparativ studie kring karaktäriseringen av den fiktiva figuren Madeleine Usher i Edgar Allan Poes 1800-tals novell "The Fall of the House of Usher" och Bethany Griffins re-telling av novellen i sin skräckroman The Fall, publicerad 2014. Syftet är att synliggöra hur Madeleine porträtteras och karaktäriseras ur ett genuskritiskt perspektiv med hjälp av bland annat Yvonne Hirdmans teori om genussystem och genuskontrakt, samt Maria Nikolajevas narratologiska teori om konvenansen kring litterärt kön. Utifrån denna analys ämnar jag tolka effekterna av Madeleine Ushers skilda subjektspositionering i verken, samt vilken kritik Griffins re-telling därigenom framför..

Studien undersöker Peter von Möllers agerande inom jordbruksutvecklingen i teori och praktik för åren 1831-1883, en tid som i Sverige sammankopplas med det allra mest intensiva skedet av den agrara revolutionen. Von Möllers egna skrifter utgör grunden för undersökningens jordbruksteoretiska del. Det praktiska jordbruket på von Möllers gods, i Skottorp, har studerats utifrån ett flertal kvantitativa metoder i godsarkivets material. Studien syftar till att beskriva teori och praktik samt finna de sammanlänkande kopplingarna dem emellan. Det ges också jämförande utblickar mot regional och nationell utveckling för samma tid.

På fastigheten Nornan 13 i Tingsryd, Kronobergs län, finns idag en mangårdsbyggnad från mitten av 1800-talet. Då ett flertal ekonomibyggnader på fastigheten tidigare förstörts i en brand, funderar fastighetsägaren på att komplettera tomten med nya byggnader i form av flerbostadshus. Denna rapport utreder möjligheterna och förutsättningarna för nybyggnation på Nornan 13, samt ger utifrån dessa villkor förslag på hur sådan byggnation bör och kan utformas. Förslaget presenteras med hjälp av ritningar, illustrationer och beskrivningar.Eftersom samtliga byggnader på Nornan 13 och närliggande fastigheter är av äldre karaktär bedöms området som känsligt för ny modern bebyggelse. Av den anledningen genomförs en områdesanalys för att kunna identifiera områdets kulturhistoriska värden, samt undersöka hur nybyggnation kan tillvarata dessa.

Gyllebo är en mycket vacker, historisk anläggning, belägen på en holme i den lilla Gyllebosjön, ungefär 1,5 mil nordväst om Simrishamn i Skåne. I denna rapport har vår uppgift varit att beskriva slottets park- och trädgårdshistoria genom århundradena. Vidare har uppgiften inneburit att, utifrån kunskap inhämtad under den kurs som uppgiften löpt genom, ta ställning till den insamlade informationen - och utifrån den arbeta fram ett utvecklingsunderlag för anläggningen. Vi har genom fältinventeringar, litteratur- och arkivstudier sökt efter ledtrådar kring slottets park- och trädgårdshistoria. Från delar av anläggningens historia har vi funnit utförlig information emedan den från andra visat sig vara mycket knapphändig.

Examensarbetet handlar om hur det är att som lärare ha en individualintegrerad elev i sin klass. På 1800-talet gick både lindrigt förståndshandikappade och normalbegåvade elever i folkskolan. Under flera decennier var de förståndshandikappade på institutioner för att skydda dem från samhället men också för att samhället skulle skyddas från dem. Nu förekommer det flera varianter av undervisningen för de förståndshandikappade parallellt, dels särskolor där det bara är förståndshandikappade i klassen, dels att förståndshandikappade undervisas tillsammans med normalbegåvade elever i normalklass. Tyngdpunkten för intresset i arbetet ligger på de elever som är integrerade i normalklass.

Uppsatsen syfte är att undersöka vem som beslutar om undervisningsmetod i ämnet Idrott & Hälsa, på vilka grunder beslutet tas samt idrottslärares tankar om sär- och samundervisning. Tankarna om sär- och samundervisning har både ändrats och gått isär genom åren. På 1800-talet var särundervisning den dominerande undervisningsmetoden men samundervisning har på 1900-talet fått allt mer utrymme i Idrott & Hälsa. Undersökningsmetoder som använts är enkäter och intervjuer. 22 personer svarade på enkätfrågorna och tre personer har intervjuats.

Syftet med denna uppsats har varit att klargöra livs- och arbetsförhållandena för barnmorskorna i Falu provinsialläkardistrikt under senare delen av 1800-talet. Det finns forskning som menar att landsortsbarnmorskorna från förra sekelskiftet och bakåt oftast var gifta och/eller hade egna barn, och denna slutsats har inspirerat till föreliggande arbete. Med utgångspunkt i samtliga distriktsbarnmorskors civilstånd, ev. moderskap, ålder och ursprung år 1897, har sedan ett mindre antal valts ut för en djupare granskning. Undersökningen har alltså varit tudelad.