Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

AbstractSedan den första adoptionslagen stiftades 1917 har synen på adoption och familj kommit att ändras betydligt. Adoptioner har uppfattats på olika sätt beroende av det rådande samhällsklimatet, hur normerna skiftat kring vad som ansetts vara en god familj och vad som ansetts vara bra för barnet. Politiska beslut, vetenskapliga perspektiv och kulturella föreställningar har spelat in och haft stor betydelse för vad som i laga kraft får genomslag. Att bilda familj genom adoption är att bilda familj under statens övervakning och godkännande. När adoptionsverksamheten under 1970-talet i allt större grad kom att handla om utlandsfödda barn, krävdes det nya svar på hur barnen skulle få det bra och vilka egenskaper man betraktade som värdefulla hos adoptivföräldrarna.

Uppsatsen belyser olika händelser som finns beskrivna i tre olika dystopiska filmer från 2000-talet. Uppsatsen jämför händelser i filmerna med historiska och nutida händelser i vårt samhälle. Uppsatsen försöker även visa om filmerna visar trovärdiga framtidsscenarion..

Uppsatsen utforskar några omständigheter kring vilka de omfattande förändringarna i Stockholms centrala delar vid mitten av 1900-talet dokumenterats, i första hand genom fotografiska bilder. I de "minnesböcker" där dessa bilder står i förgrunden får "Klarakvarteren" i en viss mening stå som symbol för det moderna Stockholm i och med anläggandet av den nya centralstationen på 1870-talet, samt genom att utgöra den självklara platsen för otaliga tidningsredaktioner, hotell och kaféer. Som sinnebilden för det moderna stadslivet i Stockholm är "Klarakvarteren" förbundna med en annan viktig aspekt av moderniteten: den fotografiska bilden. "Klarakvarteren" finns idag, i spåren efter den omfattande omdaningen av stadskärnan, i allt väsentligt enbart kvar som minnesbilder i form av text och fotografier. Genom att undersöka en i sammanhanget central fotografisk bok, med en längre essä av Per Wästberg tillika fotografier av Lennart af Petersens, som i många år arbetat som fotograf för Stockholms stad, hoppas föreliggande uppsats kunna väcka frågor kring hur minnen, fotografier och tillvaron i den moderna staden kan sägas gå samman i dessa "minnesböcker" som publicerats under, liksom efter, dessa storskaliga arkitektoniska förändringar..

Samhällets rådande styrningsmentalitet innebär att medborgarna ska styra sig själva genom självförståelse, självkontroll och självomsorg (Öhman, 2007). Skolan har alltid brottats med ordningsproblem, men disciplineringsverktygen har skiljt sig åt genom tiderna (Granath, 2008). Även dagens skola brottas med ordningsproblem (sr.se) och dessutom med en allt mer utbredd psykisk ohälsa hos eleverna (bo.se). För att få bukt med dessa problem introducerads under 1980-talet i USA olika typer av program som skulle träna emotionell och social kompetens (Wennberg, 2000). Denna typ av program kom till Sveriges skolor i mitten på 1990-talet bl.a.

I uppsatsen beskrivs och undersöks kyrkans, historikernas och statens samarbete under 1800-talet för att påverka befolkningen att leva efter katekesens budskap och ta till sig den nationella historieskrivningens samhällsuppfattning, liksom den obligatoriska folkskolans roll i samarbetet. Motståndet, såväl öppet som i underströmmar, beskrivs som motpol till de offentliga budskapen..

SammanfattningDet finns indikationer på att samarbetet mellan konstruktörer och arkitekter inte ska vara bra. Tidigare studier har gjorts inom ämnet och en av dem tittar tillbaka på hur relationen såg ut på under 20-talet respektive 60-talet. Denna rapport kommer titta på hur samarbetet ser ut idag, finns det samarbetssvårigheter mellan dessa två yrkesgrupper? Finns det något under de olika utbildningarna som skulle göra att en ökat förståelse för den andra yrkesrollen, gjorde att ett senare samarbete blev bättre? Inga personer från utbildningar intervjuas på grund av arbetstiden för rapporten, utan kommer endast ge en översikt av de två utbildningarna. För resultatet har en kvalitativ forskning gjorts.

Syftet med examensarbetet har varit att ta fram beräkningsschabloner eller beräkningsprinciper för trafik som alstras av Banverkets fastigheter. Detta har gjorts genom en inventering av över 200 järnvägsförrättningar hos Banverket Väst. Ur detta material har hämtats cirka 100 anläggningsförrättningar där mer än sextio förrättningar innehåller uppgifter om tonnage i enlighet med den vedertagna tonkilometermetoden. Cirka femtio fastigheter innehåller uppgifter om andelstal. Materialet har analyserats statistiskt och en empirisk beräkningsschablon har tagits fram.

Forskning om smärta hos barn började ta fart i mitten på 1980-talet. Innan dess fanns uppfattningar av att barn inte upplevde smärta. Resultatet av denna forskning, som fortfarande pågår, har långsamt implementerats i praktiken. Först på 1990-talet omsattes dessa resultat i praktiken, av att barn ändå kunde känna smärta. Vårdpersonal fick en ökad medvetenhet om smärta och smärtskattning hos barn.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Hur ett land organiserar sitt utbildningsväsende är en stor och viktig fråga. I de flesta länder finns en kombination av allmänna och privata skolor. Förhållandet mellan dessa två alternativ varierar länderna emellan. Sverige har haft ett väldigt lågt antal fristående skolor i ett internationellt perspektiv. Detta medför att en undersökning av de svenska förhållandena är motiverad.

Syftet med uppsatsen är att studera vegetationsutvecklingen och dess förändringar i Finja med hjälp av pollenanalys. De frågor jag önskade få svar på var om det fanns några spår av en vikingatida storgård i Finja, samt eventuella spår av betydande djuruppfödning i området. Finja är rik på fornlämningar från brons-, järnålder och meddeltid, som bekräftar min tes om att Finja/ Mölleröd haft en betydande roll i området runt Finja sjön, troligtvis med odling och handel längs Almaån.En paleoekologisk analys genomfördes från en lagerföljd från Vånga mosse, Finja. Totalt togs fyra meter torvprov upp ur mossen. I den översta metern plockades fjorton prover ut till analys.

Under det kalla kriget var en av huvudanledningarna till dimensioneringen av och uppträdandet hos det militära försvaret att det skulle verka avskräckande för en eventuell angripare. Trots ett betydligt mindre försvar idag än under det kalla kriget, kvarstår fortfarande målet för de väpnade styrkorna att skapa avskräckning. Hur kan det komma sig att det anses möjligt att åstadkomma samma effekt fast med betydligt färre resurser idag i jämförelse med då?Syftet med denna uppsats är att undersöka om dagens syn på avskräckning skiljer sig från den som existerade under det kalla kriget, vilket i så fall skulle kunna bidra till att förklara den ovanstående problemformuleringen. Undersökningen har genomförts i form av en jämförande fallstudie med hjälp av kvalitativ textanalys.

Lärarkåren är en yrkeskår vars status är omdiskuterad. Yrket är inte professionellt i samma utsträckning som t.ex. läkaryrket, utan är istället att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgått en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig närmare eller längre ifrån att uppfylla kriterierna för att räknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lärarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det är diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus på vilka som uttalar sig, hur påståenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas.

Den här uppsatsen analyserar nationalistiska och sociocentriska uttryck i svenska skolsångböcker under 1900-talet. Med hjälp av kanonbegreppet, innefattande kringgärdande aktiviteter, analyseras sångböckernas innehåll som uttryck av olika typer av nationalism: politisk nationalism, kulturell nationalism och folkhemsnationalism. Även synen på andra kulturer fungerar i sångböckerna som ett sätt att upphöja den egna kulturen och nationen på..