Uppsatsen undersöker den konstvetenskapliga diskussionen angående  rimligheten i att läsa in moraliska budskap i holländsk genrekonst från 1600-talet. Detta görs utifrån en diskursanalytisk metod med fokus på textanalys. De texter som behandlas är skrivna av konsthistoriker under 1980- och 1990-talet och belyser tolkningsfrågan ur olika synvinklar..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i jämförandet av styrdokument och läroböcker. Analysen har gjorts i tre läroböcker från tre olika decennier, 1930-tal, 1960-tal och 1990-tal på tre historiska händelser: Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och hur kvinnor har framställts under 1500- talet och 1600-talet. Läroböcker har genomgått en drastisk förändring både innehållsmässigt och layoutmässigt under 1900-talet. Vissa händelser och personer lyfts inte fram i dagens läroböcker som de gjordes under 1930-talet och 1960-talet. Historien har gått från att lägga stor vikt på enskilda individer till att lägga vikt på kollektivet..

Denna uppsats gör med hjälp av Erwin Panofskys ikonologiska metod en analys av en serie på nitton porträtt av kända 1600-tals män. Dessa porträtt, vilka idag är placerade i biblioteket på Skoklosters slott utreds i sin ikonografi och sätts in i ett större ikonografiskt sammanhang. Porträtten har ett unikt utseende då de är målade på furupannå och sedan kontursågade kring den porträtterades huvud. Avsikten med uppsatsen är att förstå deras syfte och ursprung. Uppsatsen behandlar frågor som varför man har valt att göra dessa porträtt och om det finns en koppling mellan dessa och bibliotekskonst i stort.

I denna uppsats studeras en sedan tidigare obehandlad källa rörande häxprocessen i Torsåkers socken i Ångermanland under 1600-talet. Källan som innehåller två rättsliga protokoll och en berättande text kring den ovan nämnda processen påträffades av en arkivarie vid namn Göran Gullbro i arkivet på länsmuseet Murberget i Härnösand. I och med studien har en avskrift av källan gjorts samt att dess innehåll har studerats och jämförts med redan sedan tidigare kända källor rörande ämnet. Här avses häradsrättens rannsakningsprotokoll från händelsen samt en avhandling i ämnet som publicerades 1771 författad av en Jöns Hornaeus. Studien ger ett möjligt svar på frågan kring den funna källans beskaffenhet, samt en redogörelse för dess innehåll inför kommande studier. Hypoteserna om Jöns Hornaeus som författare till källans berättande del samt att de två protokollen skulle kunna vara avskrifter av det sedan runt 300 år tillbaka förlorade kommissionsdomstolsprotokollet testas med spännande resultat..

I den här uppsatsen behandlas uttalet av de personliga pronominas singularaobjektsformer. Dessa har sedan medeltiden stavningsmässigt genomgått enförändring från mik till mig. Klart är också att mej-uttalet fanns etablerat i vardagligttalspråk redan på 1600-talet.Synen på objektsformerna som markörer för stil och ålder undersöks i enlitteraturgenomgång av språkvårdsrekommendationer från 1600-talet och framåt.Dessutom görs en intervjuundersökning av hur körledare idag ser på saken och påvilka grunder de bestämmer sig för det ena eller andra uttalet. Undersökningenmotiveras av att man i körsammanhang ofta ställs inför valet mellan uttalen [mig]och [mej].Resultaten av litteraturgenomgången visar att mig-uttal sedan flera hundra åranvänts som en markör för högre stil medan mej-uttal varit den vardagliga formen.Den visar också att olika stilmarkörer har utvecklats åt olika håll, vilket man kanbehöva ta hänsyn till vid stilanalys av äldre texter.De intervjuade körledarna anger stil och ålder som de viktigaste faktorernatalande för mig-uttal. De underskattar också i samtliga fall åldern på mej-uttalet.Resultaten ger förhoppningsvis ett fylligare underlag för att i, främstkörsammanhang, göra ett stilistiskt medvetet val mellan de båda uttalen av mig..

Studiens syfte är att studera hur 1649 års skolordning framställer disciplin i textform. Med hjälp av de kategorier som Foucault presenterade i hans verk Övervakning och straff kommer jag att undersöka skolordningen för att identifiera gemensamma drag mellan de två böckerna.Resultatet visar att många av de disciplinära metoder som Foucault uppvisade i sin bok förekom tidigare än förväntat i Sverige. Med hjälp av fördelningen av verksamheten i olika små delar, såsom olika klasser eller rum, förenklades det disciplinära arbetet. På samma sätt fungerade själva byggnaden som en sluten miljö där eleverna kunde avskiljas från varandra och från resten av samhället. Där kunde maktmaskineriet fungera effektivt.  Rangordningen bland eleverna skapades genom en kontinuerlig analys och klassificering av individerna.

Under 1500 och 1600-talen upplevde det nuvarande Peru en period av förändringar i alla avseenden, inte minst i religiösa. Inkariket som var en teokratisk stat, blev erövrat av spanjorerna som hade kommit till den nya världen med en ?ny? tro, katolicismen. En tro som påtvingades urinvånarna utan minsta hänsyn till deras religioner som betraktades som avgudadyrkan.Genom min studie där jag gjort en analytisk tolkning av indianernas historia, deras religiösa liv och dess utveckling, har jag kommit fram att spanjorernas olika metoder mot avgudadyrkan, gav upphov till en ny religion. En quechua katolicism som kom ur och anpassades till den indianska verkligheten.

Abstract ? Noblesse oblige: a roleplaying gameDuring the 17th-century the Swedish nobility was forced to deal with a number of new challenges. They reached the height of their power, but also began their downfall. How did the nobility?s ideal come to be in the face of this? Can we in these ideals find the duties and obligations of the nobility? And if we can, how can a roleplaying game be made out of the historical facts? A roleplaying game meant for educational means, well suited for the classroom and teachers, capable of stimulating the young minds and offering them an in depth understanding of how the nobility?s minds moved.

I det här projektet analyseras huset Röken, uppe på det Småländska höglandet, en plats med mycket historia. Från 1600-talet då en bräcklig fred gör att huset byggs till då huset moderniseras under mitten av 1900-talet och blir inrett med många möbler från Ab Svenska möbelfabrikerna, som bara låg några kilometer från platsen. Detta leder fram till en undersökning av familjen som äger huset och till Jan Strand, min far, idag den enda permanent boende där. Projektet har mynnat ut i möbeln ?Beach? avsedd att användas då Jan i ensamhet njuter av jazzmusik uppe i sin sons rum..

Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild. I denna studie har en pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man med stor precision kunnat datera olika förändringar.

En utgåva av sju utvalda brev från livläkaren Jakob Robertsson (1566-1652) till rikskansler Axel Oxenstierna. Breven är skrivna på latin och utges med en regest till varje brev..

Det övergripande syftet med uppsatsen är att få en bild av civiliseringsprocessen i Sjuhundra härad i Uppland under 1600-talet samtidigt som relationen, konfliktlösning kontra civilisering undersöks. För att uppnå syftet studeras domböckerna för 1601-1670 uppdelat på tre perioder, 1601-1614, 1638-1651 och 1660-1670. Brottsstrukturen för perioderna undersöks och jämförs genom att frekvensen för varje enskild kategori av ärenden per ting räknas fram. Våldet ägnas extra uppmärksamhet då det ger en bild av hur de mellanmänskliga relationerna ändrats över tiden. Även statens och kyrkans inflytande över den lokala rätten studeras då möjliga orsaker till ändringar i brottsstrukturen söks.

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).

Uppsatsen behandlar göteborgsk bibliotekshistoria 1647- 1965. Som exempel har valtsHvitfeldtska och Burgården. Sambandet mellan pedagogisk utveckling och skolbibliotekenbeaktas. Inom bibliotekens verksamhet har studerats fakta gällande bokbestånd,utlåning, ekonomi, inköp, donationer, bibliotekariernas ställning m m.Hvitfeldtska inrättades 1647 och medverkade till försvenskningen av nya landområden.Skolans betydande bokraritetssamling stammar från samma tid. Under 1700-taletblir biblioteket även offentligt (det första i Göteborg).