Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Felint leukemivirus (FeLV) är ett gammaretrovirus som drabbar katter över hela världen. Viruset ger en kronisk infektion som kan anta fyra olika former i den infekterade katten. De fyra formerna är abortiv infektion, regressiv infektion, progressiv infektion och fokal infektion. Karakteristiskt för FeLV-infektionen är att katten oftast genomgår en lång asymtomatisk fas utan kliniska symptom. De vanligaste symptom som sedan uppkommer är anemi, kroniskt inflammatoriskt tillstånd, lymfom, leukemi samt nedsatt immunförsvar som i sin tur predisponerar för opportunistiska infektioner.

Syftet med studien var att öka kunskapen om och förståelsen av beteenden som vuxna barn till alkoholmissbrukare kan ha. Det är en kvalitativ studie där fyra kvinnor intervjuats för att få en beskrivning av deras erfarenheter av att växa upp i ett hem med alkoholmissbruk, hur de uppfattar att deras beteende påverkats och förändrats efter att ha genomgått en Vuxna Barn-behandling. En expertintervju har gjorts med en terapeut för den Vuxna Barn-behandling som intervjupersonerna genomgått för att få reda på vad den innebär. Utifrån tidigare forskning och övrig empiri har vi fått fram vilka karaktäristiska beteenden ett barn till alkoholmissbrukare kan ha. Studien har utgått från två vetenskapsfilosofiska positioner, hermeneutiken och fenomenologin.

Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med demenssjuka personer uppfattar som viktigt för att den demenssjuke ska få ett gott välbefinnande i det dagliga livet. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie med en deskriptiv  design, tio legitimerade sjuksköterskor på demensboenden i en medelstor svensk stad intervjuades. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer.Av huvudresultatet framkom att sjuksköterskorna ansåg att vården alltid ska utgå från den demenssjukes dagsform, sjukdomsbild, dess tidigare liv och se till den demenssjukes friska sidor. Att miljön är lugn och tydligt utformad beskrevs som viktigt för att öka den boendes välbefinnande och självständighet. Olika faktorer som påverkar välbefinnandet beskrevs och kunde delas in som kognitiv stimulering, sinnesstimulering, fysisk aktivitet och sysselsättning.

Mer än en tredjedel av Sveriges befolkning lider av långvarig icke malign smärta som även är den främsta anledningen till sjukskrivning i landet. Tillståndet medför ofta omfattande fysiska, psykiska och sociala påfrestningar och utgör en barriär för att klara av dagliga aktiviteter. Forskning har visat att opiatterapi är mer effektivt vid lindring av icke-malign långvarig smärta än alternativa analgetikum och placebo. Trots att behandlingsmetoden är allmänt accepterad vid långvarig cancersmärta råder ännu oenigheter avseende långvarig icke-malign smärta. Ett av de primära målen för hälso- och sjukvård är att hantera oförmåga och lidande och förutom symtomreduktion är det viktigt att undersöka hur den hälsorelaterade livskvaliteten påverkas av en viss terapi.

I Uppsala har det inte funnits tillräckliga resurser för att personer med ät- och kommunikationssvårigheter ska få fortsatta logopedinsatser efter att de har skrivits ut från den geriatriska vården. Ett projekt startades därför 2007 med målet att utveckla modeller för logopediskt arbete så att vårdkedjan blir komplett och rehabilitering kan fortsätta så länge vårdtagaren har behov av det. Projektet har riktat sig till personer över 65 år som har ät- och/eller kommunikationssvårigheter på grund av stroke eller progredierande kognitiv/neurologisk sjukdom. Syftet med den här studien har varit att utvärdera projektet efter att halva projekttiden har gått. En processutvärdering baserad på dokumentation om projektet har gjorts.

Introduktion: Alzheimers sjukdom är den vanligaste sjukdomen inom demens sjukdomar. Individer med Alzheimers sjukdom blir snabbt inaktiva och riskerar därmed att insjukna snabbare i sin sjukdom. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur fysisk aktivitet påverkar individer med Alzheimers sjukdom. Metod: litteraturstudie enligt Polit och Beck (2012) nio stegs metod användes. Databaserna Cinahl och PubMed användes till sökningar efter studier.

Andelen äldre i samhället har ökat och därmed har även förekomsten av demenssjukdomar tilltagit. Aktivitet är av stor betydelse för personer med demenssjukdom, dock påverkar sjukdomen ofta individens aktivitetsförmåga och det kan bli svårt att utföra dagliga aktiviteter. Syftet med studien var därför att kartlägga och beskriva arbetsterapeutiska åtgärder som främjar delaktighet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. En litteraturstudie genomfördes, och datainsamlingen skedde både genom en systematisk sökning i databaser och genom sekundär sökning. Sammanlagt inkluderades 14 vetenskapliga artiklar i studien.

Inom de närmsta decennierna kommer depression att rankas som den näst största sjukdomen globalt sett. Det är av största vikt att sjuksköterskan har kunskap om hälsofrämjande åtgärder under depression och arbetar förebyggande för att kunna möta och hantera denna utmaning. Därför var syftet med denna litteraturstudie att belysa hälsofrämjande åtgärder hos personer med depressiva symtom. Vetenskapliga artiklar söktes systematiskt i databaserna Pubmed, Cinahl och PsychInfo. Det resulterade i 18 artiklar som svarade mot syftet.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

SammanfattningBakgrund: Demens drabbar främst äldre och är en sjukdom där delar av hjärnan avvecklas. Personer med demenssjukdom får en nedsatt kognitiv förmåga och har svårt att minnas saker och utföra vardagliga aktiviteter. Många lider av ätsvårigheter vilket ökar risken för undernäring.Syfte:Att beskriva omvårdnadsåtgärder för att främja näringsintag hos personer med demenssjukdom.Metod: Studien är en litteraturstudie där sökningar i databaserna CINAHL,  PubMed och SweMed+  gjordes för att besvara syftet . Omvårdnadsåtgärder i artiklarna identifierades och kunde sorteras under olika kategorier och subkategorier.Resultat: För att främja näringsintaget hos personer med demenssjukdom identifierades fyra huvudsakliga åtgärder. De som lyftes fram var måltidssituation och matning, näringstillskott, miljöåtgärder och pedagogiska åtgärder.Slutsatser: Resultatet visar att vårdpersonalen har en viktig roll för att främja patienternas näringsstatus och kan tillgodose en gemytlig måltidsmiljö samt näringsrik och allsidig kost.

Syftet med denna studie var att utifrån kriminalvårdspersonalens bild söka förståelse för vad fängelsepåföljd för lagöverträdare med utvecklingsstörning kan innebära. Vår undran var om fängelseanstalter har resurser att rehabilitera och vårda personer med utvecklingsstörning som har särskilda behov. Vi ville även undersöka vilka effekter fängelsepåföljd kan få för personer med utvecklingsstörning. Ytterligare en fråga var om det i dagsläget finns andra alternativ till slutna anstalter för dessa lagöverträdare. Med en kvalitativ ansats har vi via telefon intervjuat två kriminalvårdsinspektörer och erhållit svar via e-post från ytterligare två kriminalvårdsinspektörer inom kriminalvården, samt erhållit svar via e-post från en sakkunnig person inom kriminalvårdens huvudkotor.

Syfte: Syftet var att undersöka hur personer med diagnostiserad cancersjukdom upplever kontinuitet, delaktighet och tillit i samband med vård och behandling. Metod: En kvalitativ studiedesign användes och bekvämlighetsurval användes som urvalstyp. I urvalet ingick patienter diagnostiserade med cancersjukdom behandlade vid en onkologisk dagvårdsavdelning eller en onkologisk vårdavdelning. Inklusionskriterier var att patienten talade svenska flytande och var över 18 år. Patienter i livets slutskede samt med sjukdom som innebar en kognitiv nedsättning exkluderades.

BAKGRUND: Sömn är ett regelbundet återkommande tillstånd som är livsnödvändigt för att kroppen skall återhämta sig på ett korrekt vis. Personer med insomni och sömnapné är två patientgrupper som lider utav långvariga sömnproblem. Orsakerna till den dåliga sömnen kan vara många, och därför är det viktigt för sjuksköterskan att vara lyhörd och kunna stötta patienterna med hjälp av sina kunskaper gällande de åtgärder och behandlingar som finns att använda sig av.SYFTE: Syftet med denna litteraturöversikt var att belysa vilka åtgärder sjuksköterskan kan tillämpa för att stödja patienter med långvariga sömnproblem.METOD: En litteraturöversikt där 13 vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Fribergs (2006) modell för litteraturöversikter användes vid datainsamling och analysförfarande.RESULTAT: Fyra kategorier framkom ur analysen av de vetenskapliga artiklarna: egenvård, akupunktur, kognitiv beteendeterapi, och stödprogram. Dessa kategorier gör det möjligt för sjuksköterskan att tillämpa stöd till patienterna.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.