The aim of this study is to highlight the computer as a learning resource in the education and give us knowledge about how the students uses the computer in year one in a selected High School where one computer per student were introduced in autumn 2011. The aim is also to contribute to the discussion about how the computer can become a natural learning resource for all students in all subjects, including the students in need of special support.How are the High School students using the computer?Are there differences in computer use, whether the student is in academic or vocational program?Are there differences in computer use between boys and girls?Do the student experience that the digital competence is increasing together with if they experience the computer as aid?In what degree do the teachers encourage the students to use the computer?How much do the students use the computer to learn mathematic?The study is based on a survey of all students in year one in a municipal High School.The result of the study is showing that the students first of all use the computer to play music, surf the Internet and to be logged in on social media (eg. Facebook). The students have learned to use the computer for the tasks they need, although the teachers don?t encourage the students to use the computer in any higher means, not in mathematics and not in other subjects.

Undersökningen går ut på att intervjua lärare som har erfarenhet av att använda datorer som verktyg i matematikundervisning och titta på hur de används för att undervisa i statistik som är ett ämne som lämnar sig till datorstödd undervisning. För att se hur mycket kursplanen påverkar ämnet jämförs den svenska gymnasiekursen med en motsvarande kurs i England där statistik har en större plats och där ämnet går mycket djupare.Resultaten visar att det finns stora skillnader i ämnet i de båda länderna som begränsar möjligheterna till datoranvändning på olika sätt. De svenska kursplanerna riktar sig mer in på statistiska undersökningar medan de engelska kursplanerna handlar mer om att förstå teorin. I Sverige hittar jag inget tecken på att kursplanen begränsar möjligheterna till datoranvändning utan anledningen till att det inte är mer utbrett beror på yttre faktorer som brist på resurser, planeringstid, läromedel och lärares kompetens. I England finns samma yttre faktorer som i Sverige men bedömningssättet och antal lektionstimmar gör att datoranvändning är mycket begränsad..

Den snabba kunskapsutvecklingen inom hälso- och sjukvården kräver att sjuksköterskans kompetens ständigt utvecklas för att tillgodose patientsäkerheten. Sjuksköterskans kompetensutveckling sker alltmer via e-learning, elektroniskt lärande, som är ett relativt nytt inlärningssätt. E-learning innebär att lärandet sker med hjälp av datorer via nätverk. Syftet med studien var att genom en sammanställning av aktuell vetenskaplig litteratur undersöka vilken inställning till och vilka upplevelser sjuksköterskan har av e-learning i samband med kompetensutveckling. Sökningar i fyra databaser, Cinahl, ERIC, PubMed och The Cochrane Library, resulterade i tio vetenskapliga artiklar som kritiskt granskades och analyserades.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

This thesis examines which function the information technology may have in thechildren's library, with the example from two library computer programmes. One is anexpert system, Hedvig, which will help children to choose and to find books, and theother is a computer game, The mysterious signs, that will teach children library user education.The main question is: What conceptions do the project-leaders, the children'slibrarians and the children have concerning the function of these two programmes in thechildren's library?The study is based upon qualitative interviews with two projects-leaders, fourlibrarians, three computer programmers and twenty-eight children.The theoretical material consists of examples on other library computer programmesfor children developed in Denmark and USA, some American studies in children'sabilities to use computerized information retrieval systems, and studies concerningchildren's relations to computers.The adult's conceptions of the computer programmes are divided into categories asfollows: Democracy, aspect of sex, complement, marketing, reading promotion,development of competence, information technology development, pedagogics, adulteducational activities, compensation and armusement, pedagogics, usefulness,effectiveness and information. These categories shall be seen as the conclusions of the thesis..

Inom hälso- och sjukvård hanteras dagligen stora mängder information, patientrelaterad och av generell karaktär, som effektivt ska stödja verksamhetens huvudprocess, vårdprocessen. Då vårdprocessens minsta beståndsdel är vårdpersonalens arbetsuppgifter måste ett datorstöd effektivt stödja deras arbete.Detta arbete har studerat om spridning av generell information via ett intranät kan förenkla och effektivisera användning och åtkomst av information på en vårdavdelning ur sjuksköterskans och undersköterskans perspektiv. Arbetet har bestått av en fältstudie på en vårdavdelning samt en enkätundersökning riktad till sjuksköterskor och undersköterskor på elva vårdavdelningar inom Skaraborgs Sjukhus. Detta har resulterat i ett förslag på en intranätbaserad datorstödsarkitektur för generell informationshantering på en vårdavdelning. Arkitekturen beskriver informationsinnehåll, fysisk arkitektur och gränssnitt.Resultatet visar att ett intranät är en möjlighet till förenklad och effektiviserad informationshantering om vissa faktorer uppfylls såsom att personalen får utbildning, datorstödet är lätt att använda, informationsinnehållet utformas av personalen samt ett tillräckligt antal datorer finns tillgängliga där de behövs..

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgång till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgränssnitt (GPIB, serie, osv.).Många instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjälp av GPIB-gränssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjälp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mäta och visa multimeters noggrannhet. Men på grund av fel i drivrutiner för GPIB-gränssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att använda LabVIEW 8.2 med hjälp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehåller alla nödvändiga komponenter och utrustning som krävs för att reglera någon linjär eller olinjär process exempelvis att nivåreglera två tankar i serie.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer.De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation.Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a.

BakgrundBakgrunden till idén till denna studie uppkom då vi under våra praktikperioder märkt av vissa negativa attityder kring arbetet med digitala verktyg samt PIM. Vi ville undersöka över användandet och de attityder som finns i förskolans verksamheter kring digitala verktyg ur ett kommunperspektiv.SyfteSyftet med studien är att belysa förskolors tillgång till digitala verktyg och om kompetensutvecklingen inom IKT inverkar på attityderna kring det digitala lärande i förskolan.MetodEn kvantitativ studie med enkät som redskap besvarad av pedagoger verksamma i Borås stads förskoleverksamhet.ResultatResultatet av studien visade att pedagogerna har en positiv attityd kring arbetet med digitala verktyg. Pedagogerna ansåg att PIM-utbildningen varit en bra kompetensutveckling, dock visade det sig att de bara till en viss del använde sig utav den nyförvärvade kunskapen. Pedagogerna lyfte att det i många fall beror på ålderdomliga datorer och brist på internetuppkoppling till iPad/lärplatta. Utifrån resultat kan vi utläsa att användningen av IKT i verksamheten till viss del är en generationsfråga..

LabVIEW ger en snabb och enkel tillgång till att styra instrument och en mycket stor databas med drivrutiner för DAQ-kort och olika datorgränssnitt (GPIB, serie, osv.).Många instrument och datorer kan anslutas till GPIB-bussen.  Detta kan ge en praktisk modell för utveckling av instrumentets styrprogram i LabVIEW med hjälp av GPIB-gränssnittet.Ett program i LabVIEW 8.2 med hjälp av GPIB-bussen kan kopplas till t.ex. multimetern (HP-34401A) för att mäta och visa multimeters noggrannhet. Men på grund av fel i drivrutiner för GPIB-gränssnittet kunde jag inte köra programmet med GPIB-bussen.Genom att använda LabVIEW 8.2 med hjälp av DAQ-kort kan en PID-regleringsalgoritm simuleras. PID konstrueras med virtuella instrument som innehåller alla nödvändiga komponenter och utrustning som krävs för att reglera någon linjär eller olinjär process exempelvis att nivåreglera två tankar i serie.

De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa  splittrade meningar i användandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget.Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv..

BAKGRUND: Digitala media har stor betydelse i vårt samhälle och lärarens förhållningssätt till IKT, informations och kommunikationsteknik, spelar en stor roll för eleverna. Att använda digitala media i undervisningen kan gynna olika inlärningsstilar och tillsammans skapa en större förståelse av den värld vi lever i. Digitala media bör bli en naturlig del av skolarbetet både av pedagogiska skäl och för att det är en del av vardagslivet. SYFTE: Att undersöka hur en lärare i år sex kan använda digitala media i undervisningen. Frågeställningar:? Hur använder en lärare digitala media i sin undervisning?? Hur resonerar en lärare kring sin användning av de digitala medierna i undervisningen?METOD: Vi har genomfört en fallstudie där vi har undersökt en lärares användning av digitala media i sin undervisning.

Ungdomars liv präglas idag allt mer av datorer där datorn används flitigt både hemma och i skolan. Vår studie belyser gymnasieungdomars vanor kring datoranvändning och hur vanorna skiljer sig åt mellan elevers olika uppsättningar av habitus.    Vi valde att göra en kvalitativ undersökning med en induktiv-deduktiv metod. Varför vi valde den metoden grundar sig i att det inte sedan tidigare existerar några teorier inom området som uppsatsen kan verifiera eller förkasta samt att studiens resultat tolkades utifrån Bourdieus teorier om habitus och kapital.    Datamaterialet samlades in genom fjorton stycken semi-strukturerade intervjuer vid två olika gymnasieprogram som präglas av olika mängd utbildningskapital. Respondenternas svar bearbetades genom teman som skapades för att finna likheter och skillnader för gymnasieprogrammen samt att hitta kulturella gemensamma särdrag.    Undersökningen ger en varierande bild av de konsekvenser som datoranvändningen kan orsaka..

Studiens intresseområde var IT-support och supportsituationer mellan företag och fastighetsmäklare. Fastighetsmäklare i Sverige är en yrkesgrupp som använder sig utav teknik i sitt arbete, t.ex. bärbara datorer och digitala kameror. Införandet av IT (Informationsteknologi) i arbetslivet har förändrat yrkesgruppens arbetssätt och påverkat denna yrkesgrupp markant. Det här gör att fastighetsmäklaren är beroende av att tekniken fungerar och har behov av välfungerande support vid uppkomna problem.

?Vad sätter lärarna betyg på? är en studie om bedömning inom ämnet musik i årskurs nio.För att få reda på vad lärarna bedömer har vi valt att använda oss utav en empirisk undersökning i form av kvalitativa intervjuer där vi ställer lärarnas svar mot forskning och läroplaner. De lokala kursplanerna kortas och bryts ner av skolorna för att eleverna ska kunna få ut mesta möjliga utifrån skolans resurser. Vi har tittat på vad som krävs för att få Godkänt i musikämnet, och om bedömningen skiljer sig mellan olika skolor, samt om det finns några hinder för att ge en rättvis bedömning.Vi kom fram till att de lokala kursplanerna ser olika ut mellan skolorna och därmed även det underlag lärarna tittar på vid en bedömning. Under vår undersökning fann vi diverse hinder för att ge en enhetlig undervisning.