Denna uppsats undersöker om högstadieelevers utsatthet för mobbning är en konsekvens av att de avviker från de normativa kategoriska tillhörigheterna, vilka definieras av den kulturellt idealiserade formen av maskulinitet respektive femininitet inom skolkontexten. Som teoretisk utgångspunkt används Messerschmidts structured action theory, som går ut på att individens handlingar och beteenden påverkas av och reproducerar den rådande sociala strukturen. I denna uppsats förstås den sociala strukturen som den ojämlika maktfördelningen mellan elever i skolkontexten, utifrån kön, klass och etnisk bakgrund. I vårt västerländska samhälle är det den vita heterosexuella medelklassmannen som besitter den största makten, och kallas för hegemonisk maskulinitet. Flickor kan nå upp till en normativ femininet som definieras utifrån liknande statusmarkörer.

Syftet med studien är att öka kunskapen om män som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om männens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmåga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter från män som söker hjälp för relationsproblem på Manscentrum. 20 män med våldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De våldsamma männen var också aggressivare enligt AQ-RSV än de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De män som hade erfarenhet av våld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband när det gäller aggressivitet och alexitymi.

Studien undersöker berättelser om djur i de isländska tåtarna. Materialet består av samtliga fyrtionio tåtar i islänningasagorna vilka har undersökts genom en narrativ analys. Syftet är dels att ta fasta på djurens roller och funktioner i berättelserna, och dels att jämföra dessa över tid för att upptäcka eventuella förändringar vad beträffar djurens deltagande. Slutligen  kopplas resultatet i den mån det är möjligt till diskussionen om bokprosa- och friprosateorin.Resultatet visar att djur förekommer i sammanhang av transportering, fejd, gåvor, måltider, offer, i namn, indirekt för att driva handlingen framåt och i samband med fara för människors liv. Djuren kan delta aktivt eller passivt, direkt eller indirekt, i berättelserna.

The aim of this study was to analyze discursive patterns in publications and attitude researches on bullying published by The Swedish National Agency for Education. The focus was largely on whether there is a pattern in the narration of how teachers and pupils are portrayed as perpetrators in a situation where bullying occurs. The empirical material of the study was acquired by use of a qualitative method where publications published between the years of 2002 and 2014 were selected. Dictums concerning teachers and pupils as bullies have been compared and surveyed where differences in how they were depicted was the object of analysis. To enable such a study, Foucault's theories on discourse and power were applied on the empirical material in the analysis.The result shows that bullying in general almost always refers to the pupil as the perpetrator while teachers are under-represented in the same context.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Uppsatsens syfte var att undersöka vilka uppfattningar skidskyttetränare och utövare har, om hur en yttre feedback kan påverka utövarnas självförtroende. För att få mer information om hur utövarna reagerar på feedback togs även tränarnas upplevelser och tankar med, eftersom det kan vara svårt att som individ analysera sitt eget självförtreonde och se vad som påverkar en själv. Utifrån intervjuer med 8 skidskytteutövare och 3 skidskyttetränare som verkat på internationella tävlingar för Sverige, samlades information in om deras tankar och upplevelser inom yttre feedback och dess påverkan på utövarnas självförtroende. Resultatet visade att yttre feedback påverkar utövarnas självförtroende, varav en direkt yttre feedback ansågs mest kunna påverka självförtroendet. En indirekt yttre feedback ansågs vara bra för självförtroendet i längden, om den innehöll konstruktiv information.

Hur beter sig skärpiplärkor (Anthus petrosus) när de försvarar reviret mot en inkräktare under häckning? Eskalerar de aggressivitet olika eller har de en gemensam strategi? Påverkas beteendet av häckningsfas? Kan använd tid säga något om motivation att försvara revir? För att besvara dessa frågor placerades en burhållen artfrände av endera kön i etablerade revir. I studien mättes ägnad tid åt olika aggressiva beteenden, vilka hade klassats och graderats beroende av styrkan i hoten. Resultatet visade att alla hanar eskalerar aggression på ett likartat sätt och ägnade i medeltal lika lång tid åt olika nivåer. Individuella skillnader förekom dock då några individer eskalerade lite snabbare men det tolkades inte som ökad motivation att försvara revir.

AbstractAbout 160 000 persons living inSwedensuffer from some form of dementia. Alzheimer disease is the most common form of dementia and affects mostly people in the age of 65 and older. People with some form of dementia have memory problems and may even have other problems as aphasia and behavioral disorders. This may lead to communication problems and difficulties for the people around them. The number of demented people is increasing; it is therefore important to study methods for communication in order to improve the wellbeing for people with dementia.

Syftet med studien var att undersöka hur människor upplever och hanterar risken att bli utsatt för hot och våld från klienter i arbetet. En kvalitativ ansats valdes vilket innebär att fokus har lagts på subjektiva upplevelser och erfarenheter av studieområdet. Studien genomfördes gentemot Socialtjänsten från två kommuner och urvalet bestod av intervjuer med elva socialsekreterare vars arbete innehåller myndighetsutövning och kontakt med klienter. Analys av data gjordes enligt induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger en risk att bli utsatt för hot och våld av klienter men den upplevs vara liten.

This qualitative study is about the differences and similarities between the organization Friends and schools? methods to prevent bullying. Aggression, bullying and discomfort in schools result in that many students do not dare to go to school because of their fear that they might get attacked and become systematically bullied. Bullying is a universal and persistent problem. In this study the reader will receive a better understanding and get an insight into the problems that teachers and students experience and struggle with every day in dealing with bullying in schools.

Syftet med denna studie var att få en inblick och förståelse för personalens uppfattningar om och upplevelser av ungdomars aggressiva beteenden som befinner sig på en SiS-institution. Dessutom har personalens bemötande gentemot dessa ungdomar belysts från svaren och resultaten av frågeställningarna. En kvalitativ forskningsmetod med utgångspunkt från hermeneutiken användes för att utföra studien tillsammans med semistrukturerade intervjuer med ett antal respondenter från en SiS-institution. von Wrights (2000) relationella och punktuella perspektiv användes som teoretisk utgångspunkt till studien. Resultatet redovisar att respondenterna uppfattade, upplevde och erfarar att ungdomarna som placeras vid institutionen minst någon gång under vistelsen uppvisar ett aggressivt beteende.

This bachelor thesis has as its aim to investigate theSwedish librarians? views and opinions about censorshipof their libraries' collections as well as buildinginformation about the context of challenges against thesame collections. In Sweden the public can't, unlike in theUSA, formally challenge material and are forcedto?complain? the subject with a librarian. What is deemedas controversial, both by the public and by the librariansthemselves are explored through qualitative interviewswith six librarians.The librarian's find that they rarely experience anythingthat can be called aggression or organized protests likethose found in the USA.

Syftet med denna studie är att undersöka de kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Uppsatsen är inspirerad av en kvalitativ ansats, hermeneutiken. Forskningsmetoden är en fallstudie där två person har blivit intervjuad på djupet i området. I bakgrund och tidigare forskning finns kognitiva och emotionella reaktioner som sker under långvarig stress. Några av dessa reaktioner är depression, ångest, ilska, irritabilitet, försvarsberedskap, minnesstörningar, koncentrationssvårigheter, talstörningar och organisationsproblematik.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.

Undersökningens syfte är att utifrån en diskursteoretisk ansats beskriva och analysera bakgrunden till Norrköpings folkparks tillkomst samt folkparksstyrelsens uppfattning om den ideale besökaren under slutet av 1800-talet. Granskningen görs med utgångspunkt från frågorna: med vilka argument resonerade folkparkens styrelse att parken skulle byggas, vad kan man utifrån denna argumentation utläsa om folkparkens funktion och vem var den ideale besökaren enligt folkparksstyrelsen? De resultat som framkommit vid analysen bör ses som tolkningar gjorda utifrån Foucaults teorier om disciplinering och makt.Folkparken var under slutet av 1800-talet en social arena för disciplinering av arbetare. Folkparkens utformning i kombination med tillkomsten av ordningsregler och övervakning kan i det här sammanhanget bl.a. ses som ett led i arbetet med att förändra besökarnas beteende.