Sök:

Sökresultat:

20 Uppsatser om Ćrstafältet - Sida 1 av 2

Konstruktion av rullstol för utvecklingslÀnder

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

Validering av forskningsmÀtrum med avseende pÄ magnetfÀlt

Fo?r att kunna bedriva forskning i det nybyggda rummet pa? Karolinska Universitetssjukhuset vid Rosenlunds Sjukhus kra?vs det att magnetfa?l- tet valideras. Detta a?r av vikt att underso?ka fo?r att kontrollera om det finns mo?jlighet att installera en teleslinga, samt sa?kersta?lla att mag- netfa?ltet som genereras fra?n ho?gtalarna inte blir fo?r stort fo?r framtida forskning pa? bland annat ho?rapparater med telespole.Magnetfa?ltsniva?n ma?ttes i tomt rum och med inkopplade ho?gtalare som genererade ett monotont ljud motsvarande talstyrkan hos en vux- en man.Bakgrundsmagnetfa?ltet var i det stora hela inom gra?nsva?rdena givna av IEC 60118-4 bortsett fra?n ett fa?tal ma?tpunkter. Vid ho?gtalarma?t- ningarna visade det sig da?remot att flertalet ma?tpunkter intill ho?gta- larna inte ho?ll sig inom gra?nsva?rdena.

En frizon för de högpresterande : En studie om Rosendalsgymnasiets position i Uppsalas gymnasiefÀlt

Syftet med denna studie har varit att ge fo?rdjupad kunskap om Rosendalsgymnasiets position bland Uppsalas gymnasier, vilket konkretiserats genom fo?rha?llningssa?tt till gymnasiet som en akto?r i fa?ltet, men ocksa? som en akto?r i elevernas utbildning. Relevansen i att underso?ka Rosendalsgymnasiet ligger i deras ho?ga position i fa?ltet, som grundar sig i att vara en av de skolor som i ho?g grad rekryterar ho?gpresterande elever fra?n kapitalstarka sociala bakgrunder. Fo?r att fo?rsta? gymnasiefa?ltet i Uppsala beho?vs fo?rst fo?rsta?else fo?r de dominerande parterna, da?r Rosendalsgymnasiet sticker ut som en akto?r.

HÀlsa i idrott och hÀlsa : - en studie om elevers uppfattningar och tankar

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

UtlÄning till smÄ aktiebolag : Ur kreditgivarens synvinkel

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Gatsten eller lervÀlling : En studie i hur habitus pÄverkar mÀnniskors val av musikfestivaler

I denna uppsats underso?ks habitus pa?verkan pa? vilken slags festival ma?nniskor va?ljer att beso?ka och varfo?r. Med dagens stora utbud av festivaler och det nya festivallandskapet som har va?xt fram de senaste a?ren finns det na?got fo?r alla som a?r intresserade. Syftet a?r att med hja?lp av kvalitativa intervjuer fo?rso?ka definiera vad det a?r som go?r en festival intressant fo?r vissa och helt ointressant fo?r andra och hur detta kan kopplas samman med Bourdieus teori om habitus.

Krigsjournalistik - Att rapportera frÄn det bortglömda kriget i Afghanistan

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

FrÄn förort till prestige : En studie av invandrarelevers vÀg till och igenom stadens prestigegymnasium

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Performativ estetik : diskursiva formationer i det konstmusikaliska fa?ltet

Denna text a?r en reflektion o?ver maktfo?rha?llanden inom det (konst)musikaliska fa?ltet, och ett fo?rso?k att beskriva hur de produceras och reproduceras genom den musikaliska diskursen, de system av normer och avgra?nsningar som definierar den, och det sociala rum da?r den verkar.Den centrala tanken i texten a?r att det a?r verkets (och da?rigenom upphovspersonens) framtra?dande snarare a?n dess substans som avgo?r dess maktposition i fo?rha?llande till andra. Med framfo?rallt Michel Foucault och Judith Butler anva?nder jag mig av en teori om subjektet som na?got som inte a?r essentiellt, substantiellt och enhetligt, utan na?got som konstrueras i det performativa framtra?dandet i av diskursen fabricerade positioner. Musiken a?r sa?ledes performativ, som utsaga go?r den na?got, da? den tilla?ter, stabiliserar och reproducerar en given identitet och position.Diskursen ses ha?r alltsa? som ett maktfa?lt, definierad av sociala och kulturella normer, avgra?nsningar och fo?rbud, i vilken de subjekt som beha?rskar spra?ket, koderna, handlingarna, estetikerna och praktikerna tilla?ts framtra?da.Jag har i denna text fo?rso?kt att se hur diskursens manifesta yta ? musiken ? pa? olika sa?tt kan verka fo?r att do?lja den position som upphovspersonen intar, och da?rmed det subjekt som reflekteras i den socialitet da?r den tar plats.

Urban vindkraft : Vindkraftsprojekt JÀrvafÀltet & vindkraft i Sverige

Wind power is an energy source that is becoming increasingly popular in Sweden and around the world. The establishment of large wind farms supply and contributes to energy production within grid in search of a more sustainable energy production. Wind power is becoming more popular and opens up new areas of implementation. More cities are starting to use small-scale urban wind power, everything from full-scale work for a little less work adapted to the villas. Sweden has high goals regarding the production of green electricity and the work which deals with the conditions Sweden plays in achieving those goals.

Tra?nares tankar om ta?vling : Friidrottstra?nare diskuterar ta?vlingsfostran inom friidrotten.

Studien syftar till att ge en bild av ta?vlingslogiken inom idrotten, ifra?n synvinkeln hos friidrottstra?nare fo?r ungdomar i a?ldern 13-15 a?r. Studien a?r gjord med en kvalitativ metodansats, da?r empiriinsamlingen skedde via fokusgruppsintervjuer. Det teoretiska ramverket som har anva?nts a?r Bourdieu synsa?tt pa? sociologi da?r de teoretiska begreppen kapital, habitus och fa?lt har utgjort grundstenarna i ba?de teorin och analysen.

SprÄkinlÀrning i mÄngkulturella klassrum

Fo?rfattare: Ellen Hedin Handledare: Elisabeth So?derquist Examinator: Jan Ha?rdig Titel: Spra?kinla?rning i ma?ngkulturella klassrum ? en kvalitativ studie av hinder och mo?jligheter fo?r la?rande i SFI-verksamhet A?mne: La?rarutbildning A?r: 2012 Syfte: Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur elever och la?rare agerar i grupp och gentemot varandra fo?r att utro?na hinder och mo?jligheter fo?r spra?kinla?rning. Metod och teori: Studien utfo?rs med kvalitativ metod i form av deltagande observation. Den so?ker da?rfo?r djup snarare a?n bredd. Studien baseras pa? teorier skapade av Goffman med fokus pa? social interaktion mellan akto?rer inom fa?ltet fo?r att synliggo?ra de fra?gor som a?r viktiga fo?r akto?rerna. Slutsats: En ovilja att reflektera kring pedagogiska fra?gor a?r inte ha?llbar i dagens skola.

?Den svarta pÀrmen? : En socialpsykologisk studie om styrdokumentens betydelse fo?r sociala relationer pa? ett fo?retag

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Före detta kriminellas egna historier : En narrativ studie om fyra individers vÀg ut ut kriminaliteten med utgÄngspunkten i Bourdieus teori om socialt kapital

Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.

Samverkan musikskola ? kulturskola : Om musiklÀrares tankar om en utredningsprocess

Denna underso?kning riktar sig till alla som kan ta?nkas vara intresserade av (utredning om) samverkan och/eller sammanslagning av skolor och andra organisationer. Underso?kningen kan vara intressant fo?r politiker, rektorer, och (musik)la?rare inom och utom fa?ltet musikforskning da? den betraktar samverkan ba?de ur ett allma?nt perspektiv och ur ett ?musikperspektiv?.Syftet med denna studie a?r att problematisera en utredning om samverkan mellan en kommunal musikskola (Degerfors) och en kommunal kulturskola (Karlskoga). Underso?kningen utgo?r en kvalitativ fallstudie och data samlas in fra?n nio la?rare vid den kommunala musikskolan genom fokusgruppsamtal och intervjuer och kompletteras med annat material bland annat fra?n Degerfors kommuns Kultur- och utbildningsna?mnd.Syftet uppfylls genom att fokusera de upplevelser, erfarenheter och reflektioner la?rarna vid musikskolan har kring utredningen om samverkan mellan de ba?da skolorna och ocksa? genom att bland annat underso?ka vilka risker och mo?jligheter musikla?rare vid musikskolan ser med samverkan de ba?da skolorna emellan.Resultatet visar bland annat att la?rarna a?r osa?kra pa? hur ide?n om samverkan presenterades fo?r dem.

1 NĂ€sta sida ->